Eftertanke... eller.. Vad f-n ska man göra för att hitta sin stig?

Ja, jag begär inte mycket mer än en stig.. något litet svagt spår att följa. Jag vill ju jobba mer med fotografier..bilder, kanske kunna gå ner i arbetstid om ett par år- men inser mer och mer hur fruktansvärt svårt det är.

Jag försöker "stå ut" -hänga med i svängarna, glädjas i medgång och inte tappa modet i motgång. men vá sjutton gör man om motgångarna kommer ovanpå varann? Hur tacklar man det, som nykläckt "fotograf"?

Tänker på en blogg som min vän , Lena Pesula, skrev någon gång. Kontentan var: Varför fotograferar jag..? Till vilken nytta? Vem ser mina bilder? Osv.. Och Lena, rätta mig om jag har fel, men det var så jag uppfattade det. 

Jag har försökt på olika sätt, men inte hittat rätt väg.

Det började så bra, tyckte att det bara var att kliva in.

Så det gjorde jag

Sen .. kom det svåra.. att fortsätta in.

Och här är jag nu!

Det är låst!

Så nu...krävs övertygelse och en ganska stor gnutta mod för att fortsätta.

Jag tänker göra det.. på något sätt i alla fall.

Tack Gie! Du läser inte det här.. men ändå!

/ Anna