Förbjudna rummet
Jag och mina två systrar har ärvt min pappas släktgård. Min pappas farfar byggde detta hus på slutet av 1800-talet och min farfar övertog den efter sin far. Jag har tillbringat alla mina sommarlov där och aldrig har man fått vara i det förbjudna rummet, som kallades för salen. Även när min pappa tog över gården så var salen stängd och användes mest som ett förråd för täcken och kuddar.
Som barn fick jag i bland följa med farmor in dit när hon skulle hämta något. Emellanåt smet jag och mina systrar in dit, vi var väldigt nervösa och rädda, dels för att bli påkomna och dels för rummet var mörkt på grund av att rullgardinerna var nerdragna och för att björnen låg där med sitt otäcka gap....
Björnen sköt min farfar i USA i början av 1900-talet, han emigrerade dit men återvände hem för att överta gården.
I år bestämde jag mig för att nu är det dags att öppna rummet igen. Jag ägnade några timmar åt att städa ur det, det var ett smutsigt och dammigt jobb men jag blev väldigt nöjd över resultatet.
Möblerna stod kvar som dom alltid har gjort, så rummet har förmodligen sett ut så här ända sedan huset byggdes med små förändringar. Det ända som jag kan se som har ändrats sedan jag var barn är att det har tillkommit två bruna stolar från 1970-talet.
I lådorna hittade jag några gamla ljus som jag ställde i spisen.
Nu kan mina systrar komma, spisen är tänd, godiset framställt och vinet upphällt.
Vi satt här varje kväll och hade väldigt trevligt under vår tid i huset.
/Mari
Mvh Mari
Ha en bra helg/Mari