Understimulerad fotograf.

I somras fotograferade jag så mycket att jag inte hann med och redigera bilderna, blev klar med dom sista för inte så länge sen. Så nu är väldigt sugen på att fotografera igen men det är mest grått och mörkt ute.

Jag hade en ide om att fotografera en fågel på en gren inramad med en annan gren med några enstaka gula löv. Jag gick ut och letade fåglar men det verkar som alla har dragit söder ut, vem kan klandra dom.

Jag hittade tillslut några skator, den här satt snyggt på en gren, dock utan löv. Man kan inte tro att det är en färgbild.

Hittade två till på marken men dom drog snabbt därifrån.

Redan strax före 14:00 blev det ännu mörkare, jag letade desperat efter någon fågel men fick ge upp. Det hela slutade med den här bilden, den är väldigt underexponerad för att få den effekten som jag ville ha. Det är en bil som kör i en tunnel och jag har en gren i förgrunden. 

Så kan det gå med en understimulerad fotograf, tur att det är måndag imorgon:)

Småfåglar och ekorrar

Var till Umeå för att hälsa på en kompis, vi var till hennes kolonistuga och där matade en granne fåglarna precis vid skogskanten. Ett perfekt ställe om man vill fotografera fåglar och ekorrar, tyvärr hade det börja skymma så det var svårt att få skärpa på bilderna så dom flesta var det bara att slänga.

Ekorrarna for upp och ner för trädstammarna så det var verkligen svårt att hänga med, dom var ganska skygga så rörde man sig lite så stack dom direkt.

Dovrefjäll, del 3

När vi vaknade upp på vår fjärde dag hade det kommit snö under natten på dom högsta topparna. Vi var tveksamma om vi skulle kunna gå upp för fjället men efter frukost såg vädret bra ut.

Vi gav oss upp för fjället, högt där uppe så hörde vi en bjällra klinga så vackert, efter en stund dök det första fåret upp. Det visade sig vara en liten grupp på 4 får.

Vi hittade flocken igen, först såg vi en ensam tjur, tror vi.

Vi gick vidare och hittade resten av flocken.

Man märkte att det snart var dags för brunst, tjurarna hade börjat gruffa lite med varandra.

Dags att lämna myskoxarna för att äta vår lunch, vi satte oss i lä vid en liten bäck. Då hörde vi bjällran igen och efter ett tag så stod fåren där och tittade på oss.

När vi gick ner för fjället kom vi bara en liten bit för myskoxarna hade spridit ut sig över ett stort område, där dom gick lugnt och betade. Vi blev sittande där med en underbar utsikt, vi packade upp chokladen, satt där och njöt i solen. Det var vår sista dag på Dovrefjäll.

Efter ca en timme vågade vi gå ner, flocken hade flyttat sig så mycket att vi kunde passerade dom på ett säkert avstånd.

Det var en otroligt häftig att få se dessa djur även om jag var på helspänn nästan hela tiden under fotograferingen och var beredd att snabbt dra mig undan. Men man glömmer aldrig den känslan när man har zoomat in en stor tjur och den titta rakt på en.