... ca. 21:15 eller ganska precis 21:27!

Nyss rentvagad skaldar jag följande berättelse:

Som en sann upptäcksresande kontaktades lokalbefolkningen för att få vägledning i mitt letande efter ett parhus. Att få översättningen från rikssvenska till öländska att stämma kan skapa problem, när jag ville se renoveringsobjekt så fick jag följande att bese:

Jovisst ville jag ha ett renoveringsobjekt men det får väl vara måtta på renoveringsbehovet, eller hur? Möjligen kan man bosätta sig i par med en hackspett i trädet men resten...

Raskt försökte jag igen att få den lokala guiden att förstå vad som efterfrågades och, Heureka, han förstod - nästan!

Visst var det ett par verkligen fina tomter han visade på men det saknades väggar och tak!

Efter en del dividerande fram och tillbaka pekades en lämplig byggnad ut på ön:s östra sida och den var stadig och fin men ej ett parhus!

Ett parhus var vad jag önskade och till slut fick guiden att förstå! Raskt över till västra sidan av ön och där stod huset - kärlek vid första ögonkastet!

Helt klart bättre än - eller den här -

Nöjd och glad så begav vi oss hem till den infödde för att dricka kaffekask mm. Vi passerade en vacker stenbro som naturligtvis måste avfotograferas och det var där som jag upptäckte var "Ghostbusters" har sitt högkvarter!

Väl framme vid guidens vinterviste så visade det sig att han även samlade på fotografiska verktyg av mycket sliten kvalitet (en så kallad bakåsträvarkvalitet i analog tappning ;-)

Som den sanne filantrop utan eget vinstintresse så erbjöd jag mig, osjälviskt att befria denne man från dessa sopor i utbyte av en splitter ny digitalkamera - men han nekade! Mannen påstod att han tyckte om den genuina kvalitet som fanns i dessa reliker, tyngden, kugghjulens hemtrevliga rasslande i kamerakroppen när avtryckaren pressades ner ... Lite grann förstår jag honom men eftersom jag inte ville lämna denna goda man i det analoga armodet så ville jag stå fast vid mitt erbjudande och befria honom från åtmindstånde en relik...

... en gammal tung mässingspjäs med rester av svart färg och en dammig glugg, men icke - han tyckte den passade så bra i fickan laddad med en TriX och vem är jag som inte kan erkänna att han har rätt!

Den låg så fint i handen och skulle passa så fint i min ficka men icke .. Suck!

“All things are photographable.” / Gary Winogrand

En lagom eftermiddag...

Innan jag kom dit så mellanlandade jag på Arbetets Museum för att bese ytterligare en fotografisk utställning - den här gången är det "No such thing as society - Brittisk fotografi 1967 - 1987"

 Några fotografer som jag fastnade för var - Keith Arnatt, David Chadwick, Tish Murtha, Peter Mitchell, Vanley Burke, Martin Parr men framförallt - Chris Killip. Utställningen fordrar nog ett antal besök för att kunna ta till sig alla bilder.

Tog även ytterligare en titt på Kätie Strandbergs utställning på Hyllan (för tredje gången).

"HÄSTEN GRÅLLE 13 JANUARI-15 MARS 2009

Hästen Grålle var en av de sista arbetshästarna i Stockholm. Journalisten och fotografen Kätie Strandberg tog bilder på honom i november och december 1965. Sedan blev de svart-vita negativen liggande i en låda. Nu visar Arbetets museum delar av detta unika bildmaterial från en arbetshästs vardag i en utställning på Hyllan."

Gillar hennes bildstil och är mycket ledsen att jag inte kunde vara med på hennes vernisage den 13 januari, men så är arbetslivet!

När jag kom ut från museet stod en lokal kändis Mattias Ottosson och blev intervjuad av TV4, ett höftskott och nedanstående bild blev till! Tänk så enkelt det är med digitala kameror av fabrikatet RICOH ;-)

Industrilandskapet är en ganska inspirerande miljö för fotografering som kan rekommenderas.

 Men varför skulle jag träffa Anders Kratz, kanske någon undrar? Helt enkelt för att skulle vara kul att få kontakt med någon som arbetar med fotografering samt en del annat som jag inte tänker avslöja här, utan det får bli i ett senare blogginlägg ;-) Tog faktiskt en bild på honom men den blev så dålig att jag skäms för att publicera den...

Vi ventilerade en del idéer som jag och han hade och vi får se vad det blir av dem, vi jobbar på var sitt håll med dem så länge...  Och varför är plank med funktionen anslagstavla, så inspirerande att fotografera? Ja, jag själv vet inte men det kanske har något med det aktuella, inaktuella och det naturliga förfallet av en pappersprodukt som får exponeras för väder och vind...? Någon som vet eller har en teori?

Nu har jag skilt mig igen ...

Ytterligare en skilsmässa inträffade igår, yngste sonen flyttade hemifrån. Fick trösta mig med att gå ner och handtvätta "Fabia" men återgick ganska snart igen till att flytta omkring de få möbler grabbhalvan lämnade kvar! Funderade lite vad som skulle passa i det extra handskfack som den snälle bilhandlarn gav mig och kom fram till en Rolleiflex 2,8 Planar från slutet av 50-talet.  inte lika snygg som Leica M2 men dock en kamera som jag trivdes med när jag ägde en. Tvangs av nöden ut till försäljning, en försäljning som jag ångrar än idag.

Funderar på att dra utsocknes, norröver, nästa onsdag. Har hört ett rykte om att det lär finnas bosättningar norr om Kolmården och därom liggande fäbodar. Hoppas att ryktet stämmer och att man får träffa några "infödingar" ;-)