En lagom eftermiddag...

Hade stämt träff med Anders Kratz på Café Broadway - ett ganska schysst fik med femtiotals-stuk här i Norrköping. För de som vet något om svensk rockhistoria så är det onödigt att tala om vilka som hade stället som stamlokus och för de som inte är så insatta i svensk rockhistoria kan jag avslöja att det var Eldkvarn.

Innan jag kom dit så mellanlandade jag på Arbetets Museum för att bese ytterligare en fotografisk utställning - den här gången är det "No such thing as society - Brittisk fotografi 1967 - 1987"

 Några fotografer som jag fastnade för var - Keith Arnatt, David Chadwick, Tish Murtha, Peter Mitchell, Vanley Burke, Martin Parr men framförallt - Chris Killip. Utställningen fordrar nog ett antal besök för att kunna ta till sig alla bilder.

Tog även ytterligare en titt på Kätie Strandbergs utställning på Hyllan (för tredje gången).

"HÄSTEN GRÅLLE 13 JANUARI-15 MARS 2009

Hästen Grålle var en av de sista arbetshästarna i Stockholm. Journalisten och fotografen Kätie Strandberg tog bilder på honom i november och december 1965. Sedan blev de svart-vita negativen liggande i en låda. Nu visar Arbetets museum delar av detta unika bildmaterial från en arbetshästs vardag i en utställning på Hyllan."

Gillar hennes bildstil och är mycket ledsen att jag inte kunde vara med på hennes vernisage den 13 januari, men så är arbetslivet!

När jag kom ut från museet stod en lokal kändis Mattias Ottosson och blev intervjuad av TV4, ett höftskott och nedanstående bild blev till! Tänk så enkelt det är med digitala kameror av fabrikatet RICOH ;-)

Industrilandskapet är en ganska inspirerande miljö för fotografering som kan rekommenderas.

 Men varför skulle jag träffa Anders Kratz, kanske någon undrar? Helt enkelt för att skulle vara kul att få kontakt med någon som arbetar med fotografering samt en del annat som jag inte tänker avslöja här, utan det får bli i ett senare blogginlägg ;-) Tog faktiskt en bild på honom men den blev så dålig att jag skäms för att publicera den...

Vi ventilerade en del idéer som jag och han hade och vi får se vad det blir av dem, vi jobbar på var sitt håll med dem så länge...  Och varför är plank med funktionen anslagstavla, så inspirerande att fotografera? Ja, jag själv vet inte men det kanske har något med det aktuella, inaktuella och det naturliga förfallet av en pappersprodukt som får exponeras för väder och vind...? Någon som vet eller har en teori?