Användarnamn: Ursula S.
Bor: Hörby, Skåne län (visa på kartan)
Kategori: Amatörfotograf
Började fotografera: 1973
Medlem sedan: 2007-12-14
Senast inloggad:
Bor: Hörby, Skåne län (visa på kartan)
Kategori: Amatörfotograf
Började fotografera: 1973
Medlem sedan: 2007-12-14
Senast inloggad:
Skribent (som ibland även fotat i jobbet). Fotograferar mycket blommor och trädgård men numera även sniglar, tidigare även hästar och hundar. Har sålt en del bilder inom mina speciella intresseområden.
Förr konventionell systemkamera och diafilm, men köpte år 2000 (?) min allra första digitalkamera, en metallicblå Agfa Nånting. Några år senare en bättre digital kompaktkamera, Konica Minolta DiMage G600. Hösten -08 köpte jag en mer avancerad digitalkamera som kan spara filer i RAW-format - en Panasonic Lumix FZ50.
Numera fotograferar jag mest blommor/växter och... sniglar!
Har specialstuderat s k Mördarsniglar i flera år, och även pantersniglar och olika arter av småsniglar. Har även pluggat in en hel del om sniglar, och gjort egna specialstudier. Visste ni t ex att mördarsniglar gärna äter rå fläskfärs, välko kt spaghetti och kokt sparris? Och tonfisk i olja - men inte gravlax, den är nog för salt.
Dessutom tror jag inte ett ögonblick på att 1 mördarsnigel kan ge upphov till 400 nya på en säsong - inte en chans! Och sniglar kan bli sjuka och dö, de har naturliga fiender som angriper snigeläggen och snigelbebisar. Men sniglarnas främsta fiende är torka, de är extremt fuktberoende!
Mördarsniglar är snälla mot varandra och andra sniglar, och sällskapliga, och läraktiga och nyfikna. Och många växtskador som mördarsniglarna får skulden för är gjorda av trädgårdssnäckor eller åkersniglar. Mördarsniglar rör t ex inte fuchsior, vilket däremot snäckor gärna gör!
Men mina favoritsniglar är PANTERSNIGLARNA, som är så vackra och eleganta. Och de äter INTE på levande växter, så var rädd om pantrarna, ifall ni har turen att ha några!
På sommarhalvåret brukar det krypa upp ett varierande antal pantersniglar på min yttertrappa efter mörkrets inbrott. Jag ger dem halverade skivor av slanggurka, de äter bara själva kärnhuset, men de äter gärna väl mogen melon också, när de serveras det.
Pantersniglarna har f ö ett mycket märkligt och säreget parningsbeteende: de parar sig hängande i en slemtråd från en husvägg eller trädgren. Fascinerande och vackert! På min blogg finns en BBC-video, där man ser en panterparning, fast i uppspeedat tempo: http://hemligheter.nu/?s=akrobatiskt+sex
Visste ni förresten att sniglar har hjärta - tänk, ett snigelhjärta!
Mitt fotograferande har gått i perioder. Fotade mycket med diafilm och analoga systemkameror (Minoltor)i början av 70-talet, motiven var oftast hästar, hundar och trädgård/växter - plus många rullar Kodachrome II när jag vintern -74-75 körde runt i England, Wales och Skottland med min gamla Saab kombi 2-taktare.
Fotade även sv/v på 70-talet och upplevde mörkrummets magi när jag fick framkalla mina filmer och bilder i ABF:s mörkrum under helgerna ibland. Gud vad jag hade ont i fötterna efter nästan en hel dag i mörkrummet - men så lycklig jag var efter det inspirerande jobbet vid förstoringsapparaten och framkallningsskålarna!
Fotograferade sedan sparsamt litet då och då, ända tills jag köpte min Minolta DiMage. Och nu har jag tagit tag i fotandet igen, när tiden och omständigheterna medger. Tycker inte om vinter och kyla, så på vintern ligger jag lågt med fotandet, dumt nog.
Även om jag tänker på den analoga tiden med nostalgi och glädje, och har kvar mina tre analoga Minoltor som jag tagit flera omslagsbilder med (främst till hästtidningar), så är det underbart med digitalkamerornas möjlighet att slösa med exponeringar och bara behålla de bästa.
Har flera hundra diabilder och skulle vilja digitalisera många av dem, Flatbäddsscannrar lär inte vara så bra för Kodachrome, läste jag nyligen - kan någon ge råd eller tips? Vill även digitalisera sv/ negativ.