Klotterplanket
Bli medlem i gruppen för att skriva
Johan, jag är lite förvånad över tonfallet. Jag är fullt medveten om vad de senaste inläggen handlar om och jag har inte läst samtliga men en hel del av inläggen här på klotterplanket . Anser du att jag inte har rätt att skriva hur jag ser på vissa företeelser i allmänhet medan du har rätt att använda uttryck som ” Sorkins dogmatiska och fyrkantiga syn på porträttfoto” och ”Sorkins talibanstyre”? Har inte du tidigare förespråkat inskränkningar? Förklara gärna varför du betraktar mitt inlägg som ”jag-vet-bäst-inlägg”. Har inte jag rätt att klargöra mina utgångspunkter? I så fall, berätta gärna varför du har rättigheter som jag, enligt dig, inte skall ha. Slutligen, det är bevisligen så att mitt inlägg inte har tystat debatten. Klotterplanket har, i demokratisk anda, en dynamik som varken enstaka inlägg eller enskilda personer kan stoppa. Det har kommit många givande inlägg (jag tycker mycket om Alf´s och Bengts) som berikar den aktuella debatten.
Mvh Nikolaos
Mvh Nikolaos
Ja vad är då gatufoto.När jag ser affes bild nystekt stömming, så är det en poetisk berättande bild, om staden, Dessutom skikligt. Många gånger söker vi, och behöver stöd hos en tillsynes ensam person för att förtydliga, stärka berättelsen. men i den här bilden ser jag resten själv,folk som har gått hem, natten tystnaden osv. Picasso behövde bara några streck,så såg vi en kraftfull tjur .Det är ett sätt av gatufotografi..Om jag skulle se en bild av Anders Skoglund en regnig morgon en gränd i gamla stan, där råttor och duvor kalasar på resterna av nattens mac donalds hamburgare, i fantastiskt morgonljus och hans färger, skulle det för mig vara gatufoto. När Johan pil, och andra,jag kan inte räkna upp alla med sina direkta spontana fantastiska bilder, Mina egna bilder som kanske vill förmedla skillnader olikheter i samhället, ganska rakt, fins ingen tvekan, vad vi vill Om jag skulle se en närbild,på en man ,kvinna med ett talande uttryck i staden,omedveten om kameran är det för mig gatufoto men just där kanske det ändå behövs,en aning av miljön,, om så i i oskärpa...På något sätt vill jag känna,veta var hon befinner sig och binda ihop miljön, med hennes yttryck. Så för mig kan alltså en talande bild,utan människor,men som ändå förmedlar staden,,byn,och spår av händelser, i bland vara starkare, en det konkreta. Mycket beror ju på bild språk berättaförmåga och olika stil hos olika fotografer, Om nu en har fotat en duva eller strömming porträtt. Låt dom göra det, om man kan förknippa det med händelser, väcka tankar om stan,natten ensamhet, glädje humor . Om bilden känns total meningslös, långsökt oavsätt porträtt strömingar, osv. Har ju bilden inte nått sitt syfte..Då talar vi helt enkelt om, att den inte håller, svårare borde det inte vara bengt
Hmmm, nej Cityscapes fungerar utmärkt där den finns ;-) Däremot tycker jag att det finns en poäng i Alfs tankar om att hans exempel med "fiskbilden" är gatufoto. I alla fall mycket mer än att det skulle vara Cityscapes. Ser det som en intressant betraktelse i gatumiljö. Frågan är dock om vi då plötsligt skall börja godkänna schyssta och spännande skyltfönster också? Det tål att fundera på.
Det jag syftade på var att så fort det skrivs nåt här i klotterplanket, som är menat att vara konstruktivt. Då uppfattas det som negativt, som "gnäll" om att man vill inskränka och förändra reglerna osv. (Hade ingenting alls med Alf's fina Strömmingsbild, eller det han skrev i samband med den, att göra). Visst, det är kanske oftast meningslösa och ändlösa diskussioner här. Men jag tycker ändå att vi har rätt att föra dem. Det är trots allt ett klotterplank. Och läser man inläggen noga, så ser man att de väldigt sällan handlar om man vill inskränka och förändra reglerna.
Okidoki Alf. Då missuppfattade jag troligen Johans inlägg. Håller till fullo med om att det är kul att se lite andra bilder än de du beskriver. Fast vi har ju sedan tidigare diskuterat innehåll o kvalititet i poolen, utan att komma till någon lösning eftersom det hela baseras på en subjektiv bedömning från fotografen. Alla får helt enkelt lägga in vad dom tror på, i sann demokratisk anda../PE
Hej Peter!
Jag tror inte att Johans senaste inlägg har något med min bild att göra faktiskt. Men om du inte bryr dig om min bild så är det givetvis ok även det. Men bilden var inte på något sätt tänkt som ironi, utan helt uppriktigt från min sida. Alltså att jag tycker att gatufoto handlar om att se när man är ute och även att se på nya sätt.
Det jag skrev är att jag inte tycker att det behöver vara människor med alla gånger, och att jag tycker att en stor del av alla dessa anonyma person på övergångsställe bilder kan vara rätt tråkiga i längden. Däremot är de gatufoton givetvis, men i mitt tycke ganska dåliga sådana många gånger.
Jag tycker att gatufoto ofta behöver någon poäng, eller ett samspel mellan olika bildobjekt (som de flesta av Johan P:s bilder t.ex.) för att vara intressanta.
Det jag menade med min bild var bara att utmana det invanda en smula, inget annat ;)
-affe
Jag tror inte att Johans senaste inlägg har något med min bild att göra faktiskt. Men om du inte bryr dig om min bild så är det givetvis ok även det. Men bilden var inte på något sätt tänkt som ironi, utan helt uppriktigt från min sida. Alltså att jag tycker att gatufoto handlar om att se när man är ute och även att se på nya sätt.
Det jag skrev är att jag inte tycker att det behöver vara människor med alla gånger, och att jag tycker att en stor del av alla dessa anonyma person på övergångsställe bilder kan vara rätt tråkiga i längden. Däremot är de gatufoton givetvis, men i mitt tycke ganska dåliga sådana många gånger.
Jag tycker att gatufoto ofta behöver någon poäng, eller ett samspel mellan olika bildobjekt (som de flesta av Johan P:s bilder t.ex.) för att vara intressanta.
Det jag menade med min bild var bara att utmana det invanda en smula, inget annat ;)
-affe
Hej Johan Peter och alla andra. Bara så att ingen missförstår något. Min uppfattning är att prova att testa gatuporträttfoto i gatupoolen, men ändå efter de poolregler som finns. Jag tror att det är positivt.Låt oss köra så får vi se var det landar. För övrigt så tycker jag att det är den intressanta diskussionen (och givetvis alla bra bilder) som håller igång den här poolen. Just nu har det tagit oss ett steg till :-)
Men det är lite märkligt, att när vi diskuterar nåt här på klotterplanket, så verkar en del tro att vi "hela tiden skriker efter nya regler och inskränkningar." Vi förde ju faktiskt en debatt om att kanske tillåta "porträtt i gatumiljö" eller t o m starta en ny pool för den typen av bilder. Vi skrek inte efter nya regler och inskränkningar. Jag tycker det är tråkigt när folk inte läser inläggen på klotterplanket utan bara utgår ifrån att man redan vet vad det står, utan att ha läst dem. Och så skriver man ihop nåt jag-vet-bäst-inlägg utifrån det, som tystar debatten.
Hej Mats. Du har rätt. Det var både långt och svårt att få grepp om. Det här var inte riktat till dig och inte heller till merparten av de andra här i polen. Det var ett uttryck för min frustration över de som hela tiden skriker efter nya regler och inskränkningar.Jag håller med dig till hundra % i det du skriver om hur du ska hantera polen i fortsättningen. Det är både genomtänkt och förtroendeingivande. Vi får se hur det går.
Mvh Nikolaos
Mvh Nikolaos
Nikolaos, ja långt och inte heller lätt att greppa. Ursäkta, men så var det.... Min uppfattning som poolvärd är att vi testar detta med gatufotoporträtt, enligt poolreglerna så får vi se vart det tar vägen. Är det så att det av någon anledning börjar utarma poolens innebörd av gatufoto så ligger det i första hand på mitt ansvar att reglera, men det sker först efter att ha varit så lyhörd som möjligt. eventuellt kommer jag också att justera poolreglerna - nyanserat.
En spontan reflexion över de ändlösa diskussionerna om poler och kategorier.
Kategorier är något nödvändigt för oss människor för att kunna strukturera vår tillvaro. För att kunna få en gripbar uppfattning om oss själva, vår omvärld och relationen mellan dessa. Finns det inte adekvata redan existerande kategorier, för att ”putta in” ett fenomen, företeelse, väsen, ting, etc i skapar vi nya. Enligt min uppfattning är alla dessa kategorier socialt konstruerade även när de avser naturfenomen som är oberoende av människan. Det existerar inte några normativa ”naturlagar”. Det är våra paradigm som bestämmer kriterierna för kategoriseringen. Paradigm som är vägledande men samtidigt begränsande. Hindrar oss från att se något på ett annorlunda sätt än det vedertagna. Historiskt sett har alla kategorier genomgått förändringar. Avskaffats, utvidgats, omdefinierats etc. Sker ingen utveckling av och inom kategorin är den inte länge levande och hamnar på historiens soptipp eller i bästa fall arkiveras.
Vilka kriterier skall man använda och hur skall man tillämpa dessa för att med säkerhet avgöra vad som är gatufoto? Ska man utgå slaviskt från pionjärernas, ”paradigmskaparnas”, arbete? Vad gjorde de egentligen? Kan någon övertyga mig om att de gick ut i syfte att ta ett bra, perfekt, gatufoto? De ville dokumentera SIN samtida urbana sociala miljö genom en serie av foto där det även kunde finnas ”porträtt”. Vi betraktar varje enskilt foto, deras foto, som en del av ett större sammanhang. Vi är tvungna här på FS att anpassa oss till den ”tvångströja” som heter väl avgränsade poler. Det sker en fragmentering där enskilda bilder de facto förlorar sitt sammanhang och bedöms främst utifrån skärpan, färgerna etc. Ett problem är att de förutsättningarna och den miljön som de verkade i har förändrats. Har förändrats både till form och funktion. Gator och torg, den urbana miljön, har inte exakt samma utseende och det viktigaste, inte heller exakt samma sociala funktion som de hade under mästarnas tid. Det är lättare att prata om att det skall vara i deras ”anda”. En tolkningsfråga som omöjliggör exakta avgränsningar. Vem har tolkningsföreträde? Vad ska vi betona, den urbana miljö eller det offentliga rummet? Per definition är detta inte samma sak. Är ett foto taget i en affärsgalleria ett gatufoto? Det är taget i en urban miljö men inte i ett offentligt rum. Eller vad menas med offentlig egentligen?
Vi kan nog med lätthet komma överens om vad som absolut inte är gatufoto. Men det kommer alltid att finnas gränsfall oavsett vem som har tolkningsföreträde. Det rimligaste är att fotografen skall ha rätten att kategorisera sin bild. En bild som är ett gränsfall mellan gatufoto och porträtt, läggs upp antigen i den ena eller andra polen i enlighet med fotografens önskan att bilden skall ses, upplevas och bedömas utifrån kriterierna som gäller för respektive pol. Kan man utesluta att en bild kan göra sig bra både som gatufoto och porträtt? Varför inte låta fotografen avgöra innebörden av sin bild?
Usch, det blev ganska långdraget…
Kategorier är något nödvändigt för oss människor för att kunna strukturera vår tillvaro. För att kunna få en gripbar uppfattning om oss själva, vår omvärld och relationen mellan dessa. Finns det inte adekvata redan existerande kategorier, för att ”putta in” ett fenomen, företeelse, väsen, ting, etc i skapar vi nya. Enligt min uppfattning är alla dessa kategorier socialt konstruerade även när de avser naturfenomen som är oberoende av människan. Det existerar inte några normativa ”naturlagar”. Det är våra paradigm som bestämmer kriterierna för kategoriseringen. Paradigm som är vägledande men samtidigt begränsande. Hindrar oss från att se något på ett annorlunda sätt än det vedertagna. Historiskt sett har alla kategorier genomgått förändringar. Avskaffats, utvidgats, omdefinierats etc. Sker ingen utveckling av och inom kategorin är den inte länge levande och hamnar på historiens soptipp eller i bästa fall arkiveras.
Vilka kriterier skall man använda och hur skall man tillämpa dessa för att med säkerhet avgöra vad som är gatufoto? Ska man utgå slaviskt från pionjärernas, ”paradigmskaparnas”, arbete? Vad gjorde de egentligen? Kan någon övertyga mig om att de gick ut i syfte att ta ett bra, perfekt, gatufoto? De ville dokumentera SIN samtida urbana sociala miljö genom en serie av foto där det även kunde finnas ”porträtt”. Vi betraktar varje enskilt foto, deras foto, som en del av ett större sammanhang. Vi är tvungna här på FS att anpassa oss till den ”tvångströja” som heter väl avgränsade poler. Det sker en fragmentering där enskilda bilder de facto förlorar sitt sammanhang och bedöms främst utifrån skärpan, färgerna etc. Ett problem är att de förutsättningarna och den miljön som de verkade i har förändrats. Har förändrats både till form och funktion. Gator och torg, den urbana miljön, har inte exakt samma utseende och det viktigaste, inte heller exakt samma sociala funktion som de hade under mästarnas tid. Det är lättare att prata om att det skall vara i deras ”anda”. En tolkningsfråga som omöjliggör exakta avgränsningar. Vem har tolkningsföreträde? Vad ska vi betona, den urbana miljö eller det offentliga rummet? Per definition är detta inte samma sak. Är ett foto taget i en affärsgalleria ett gatufoto? Det är taget i en urban miljö men inte i ett offentligt rum. Eller vad menas med offentlig egentligen?
Vi kan nog med lätthet komma överens om vad som absolut inte är gatufoto. Men det kommer alltid att finnas gränsfall oavsett vem som har tolkningsföreträde. Det rimligaste är att fotografen skall ha rätten att kategorisera sin bild. En bild som är ett gränsfall mellan gatufoto och porträtt, läggs upp antigen i den ena eller andra polen i enlighet med fotografens önskan att bilden skall ses, upplevas och bedömas utifrån kriterierna som gäller för respektive pol. Kan man utesluta att en bild kan göra sig bra både som gatufoto och porträtt? Varför inte låta fotografen avgöra innebörden av sin bild?
Usch, det blev ganska långdraget…
