** Idag gör vi arbeten på vårt system, kortare störningar och nedtid kan förekomma. **
Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vilseledande utställning?

Produkter
(logga in för att koppla)

mphoto

Medlem
Igår besökte jag ett etablerat galleri. I utställningens presentation beskrev fotografen sina avsikter att utforska ett visst samhälleligt fenomen utgående från sina tidigare (negativa) erfarenheter gällande detta. Jag intresserade mig för frågeställningen som lades fram och valde att besöka utställningen på basen av detta.

Bilderna var tekniskt lyckade och tangerade ämnet ganska väl.

När jag väl kom hem från utställningen började jag läsa in mig på fotografen, och då framkom det att nästan alla bilder han visat på utställningen tidigare använts i andra sammanhang, med helt andra avsikter. Detta gjorde mig minst sagt besviken, då jag hade utgått från att han verkligen skapat bilderna med tanke på det som berättades i utställningens presentation.

Fotografen har alltså drivits av andra motiv då han fotat bilderna än de motiv som presenterades i samband med hans utställning. Jag kontaktade galleriet per e-post gällande saken. Får se hur de svarar.

Jag känner mig lite bedragen, men är osäker om det är befogat. Hur tycker ni?
 
Jag ser verkligen inte problemet här... för mig är det viktiga slutprodukten, inte vilken tankegång personen i fråga hade när bilden skapades. Var utställningen bra är det väl det enda som är relevant i slutändan?
 
Jag förstår att det väcker funderingar kring fotografens intentioner men samtidigt kan jag tänka mig att när man fotat olika reportage under en tid så kan det ju var så att man ser ett mönster i sina bilder. Något man uppmärksammat under "resans gång" så att säga. Då tycker jag att man kan göra en utställning, bok eller något annat som bygger på det. Alltså en sorts samling över något man iakttagit under en längre tid. Det viktig är ju att man känner att slutprodukten är trovärdig. Det gäller ju framförallt när ämnet som behandlas är någon form av kritik eller dokumentärt.
 
Orka

Orka lägga ned energi på sånt här...

Låt folk göra vad de vill med sina s.k. "utställningar" och låt även dem säga vad de vill om vad det handlar om. Du som åskådare behöver inte tjata om "Nej du kommer med vilseledande utställning" till utställaren.
Hur skulle du reagera om du fick samma respons tillbaks av andra för det Du gör?


Just my 20 cents
 
@Saarikko: Du satte huvet på spiken, fast tvärtom. Skulle jag t.ex. ha en hög med bilder av gamla bilar, bara för att jag tycker de är fina och att det är så roligt att fota gamla bilar, skulle jag inte ha mage att bjuda in folk till en utställning och t.ex. påstå att jag har utforskat marknadsekonomins baksida med slit-o-släng-samhället. Nej, då skulle jag säga "kom och titta på mina bilder av gamla fina bilar". Men, kanske det bara är jag som tänker så. På nåt sätt tycker jag bara att fotografen borde vara öppen med sina avsikter och inte utge sig för att vara nåt annat än det han/hon är.

Däremot kan jag hålla med Fredrik O. I flera fall hade jag nog kunnat godta den motiveringen, men just i denna utställningen blev det så tydligt att fotografens avsikter hade varit så avvikande från det som utställningen utgav sig för att vara.

Peace out!
 
Om dom följer temat så är det ju inga problem. En bild kan ju ha flera olika innebörder och tanek sätt och även tillkomma efteråt så ser inte problemet här
 
I ärlighetens namn vill jag säga att det du beskriver i mitt tycke bara gör utställningen i fråga än mer intressant. Det avslöjar ju ett av fotografins och övriga konstvärldens grundläggande problem/fördelar. Att man kan ta något ur sin ursprungliga kontext och använda det för helt andra syften än vad som var tänkt. Dessutom kan det ju visa på vad som händer med fotografier över tid. Att de kanske blir inaktuella på ett sätt, medan de blir mer aktuella om man sätter andra etiketter på dem.
 
Igår besökte jag ett etablerat galleri. I utställningens presentation beskrev fotografen sina avsikter att utforska ett visst samhälleligt fenomen utgående från sina tidigare (negativa) erfarenheter gällande detta. Jag intresserade mig för frågeställningen som lades fram och valde att besöka utställningen på basen av detta.

Bilderna var tekniskt lyckade och tangerade ämnet ganska väl.

När jag väl kom hem från utställningen började jag läsa in mig på fotografen, och då framkom det att nästan alla bilder han visat på utställningen tidigare använts i andra sammanhang, med helt andra avsikter. Detta gjorde mig minst sagt besviken, då jag hade utgått från att han verkligen skapat bilderna med tanke på det som berättades i utställningens presentation.

Fotografen har alltså drivits av andra motiv då han fotat bilderna än de motiv som presenterades i samband med hans utställning. Jag kontaktade galleriet per e-post gällande saken. Får se hur de svarar.

Jag känner mig lite bedragen, men är osäker om det är befogat. Hur tycker ni?

Håller med till 100%, klart bedrägligt. Klantigt av dem och onödigt.

Vad svarade de?
 
Jag känner mig lite bedragen, men är osäker om det är befogat. Hur tycker ni?

Du beskriver en känsla och en känsla kan i min värld inte vara felaktig, befogad eller ej.

Däremot delar jag inte din syn på saken, såvida inte du fick någon information om att de bilder som visades var tagna av fotografen enbart för att illustrera det han ville visa.
Att se på sina egna bilder på nytt sätt och i nytt ljus efter ett tag tror jag är helt naturligt och något i princip alla gör. (Den fotograf som hävdar att hen aldrig upptäckt en ny dimension hos någon av sina bilder har jag svårt att ta på allvar!)

Jag anser inte att du har blivit bedragen, snarare att du fått ta del i något som jag upplever som mycket fascinerande med bilder: en bild kan fungera olika i olika sammanhang och kontexter.
 
Galleriet gav inget svar, men de bjöd in mig till en konstnärsträff. I sig en helt lysande lösning, där hade jag kunnat fråga fotografen direkt. Hur jag än vred och vände på min kalender hittade jag ingen lucka att bege mig dit.

Jag har funderat en del över problematiken. Och det enda jag kan konstatera är att det är galleriet som gjort en miss i hur de presenterat utställningen. De låter förstå att fotografen skapat helheten utgående från ett visst tema. Vilket då inte är sant. Hade de bara berättat mer om hur fotografen arbetat, och samtidigt visat på att de olika fotografierna ingått i andra bildserier också tidigare upplever jag att inget vilseledande skulle ha skett.

Men, inte är ju detta något som stjälper min värld. Och trots att utställningen inte gett mig något gällande min ursprungliga avsikt, så har den åtminstone gett mig ett par nya intressanta tankar.
 
Ok. Jag hade ursprungligen för avsikt att hålla diskussionen på ett allmänt plan. Men, det har väl inte nån större betydelse.

Galleriets presentation av utställningen finns här

Fotografens alster som visas i utställningen finns bl.a. här, här och här

Som synes, är Helminen inte bara en skicklig fotograf utan också en ganska duktig kostymdesigner. Det jag läser mellan raderna (bilderna), är att han också är något av en fetischist då det gäller dessa maskerade karaktärer. Det är detta jag upplever går i strid med utställningens presentation.
 
Med all respekt...

...Marcus, för din reaktion och din känsla så ser jag ingenting i det material som du länkar till som skulle antyda att bilderna skapats på det sätt du tolkat, d.v.s. med det angivna temat som mål.
Jag tror inte jag hade inte reagerat på samma sätt som du.

Men det här är ju foto som konstform och som jag skrev tidigare kan en känslomässig reaktion i det sammanhanget knappast vara felaktig.
Helminens bilder är intressanta och jag hoppas att du trots allt fick ut en del avditt besök på utställningen.

God fortsättning!
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar