Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Det håller jag inte alls med om. Jag har en Sony a7 II och en Fuji GFX 50R och med Fujin blir det riktigt bra vid ISO 10.000. Det kan man inte säga om Sonyn, men den är också något brusigare än a7 III.
Framför allt behålls färgerna finfint med Fujin vilket också tillåter hårdare brusreducering utan att det ser ut som skit, men oftast har jag brusreduceringen väldigt lågt ställd även på höga ISO.
Sen är objektiven till Fujin mindre ljusstarka och därför måste man skruva upp ISO högre, så det äter upp en del av skillnaden. Jag föredrar dock nästan alltid resultatet från Fujin under samma fotoomständigheter vid lågt ljus. Vrålskarpa objektiv är för övrigt också en källa till bättre bilder vid lågt ljus, då fler detaljer finns kvar efter brusreducering än om usprungsbilden är lite oskarp, för då sammanfaller brus och skärpa på ett ofördelaktigt sätt.
Edit: Jag har också slutat intressera mig för nya kameror eftersom det jag har är så bra att jag aldrig kommer behöva nåt bättre. Det är ändå intressant att jag som är tämligen kräsen tycker att den ganska ålderstigna sensorn i GFX:en är hysteriskt bra. Utan avancerade brusreduceringsprogram som säkert hade gjort den ännu bättre.
Förlåt Martin du har helt rätt, jag menade inte kameror generellt utan FF-kameror och kameror med ännu mindre sensorer. De bildexempel jag just visat ovan på bilder tagna med A7 III på ISO 8000, den digitala småbildskamera som idag har högst värden när det gäller just lågljusprestanda, är faktiskt inte alls snygga rakt ur kameran i tidvis riktigt dåligt ljus.
OBS! Klicka gärna på bilderna ovan så ni verkligen ser dem i ordentligt förstorad skala! Då ser ni verkligen hur fult bruset faktiskt kan se ut även i en så pass bar kamera som A7 III och ni ser också klart vilken skillnad "Prime"-brusreduceringen i DxO Photolab kan åstadkomma - till priset av en rätt hård belastning av er dator. Har man många bilder så kan det vara en bra idé att göra något annat ett tag.
Ljuset är så pass dåligt att det automatiska "Auto ISO minimum shutter speed" inte ens klarar av att hålla i slutartiden 1/aktuell brännvidd som var ca 100 mm. Slutartiden i de första bilderna hamnade på 1/20. Det ser helt säkert bättre ut med en MF-kamera med hyfsat modern CMOS-sensor.
Jag vill ge er ett annat exempel på dåliga exempel på "testande" och ett som nog tar priset är Ken Rockwells test av A7 III som jag tycker är helt vilseledande. Han gör konsekvent misstaget att ta sina bilder på höga ISO i bra ljusförhållanden och då ser man överhuvudtaget inte de problem som uppstår i dåligt ljus. I hans första set så ska man ända upp till högsta nominella ISO på 204 800 för att det verkligen ska se lite stökigt ut. dPreview-exemplen ovan är inte mycket bättre de.
Jag har inte helt koll på Fujis MF. Tyvärr finns inga moderna Fuji-kameror i DxO:s databas då DxO inte kan hantera X-trans vad det verkar. (Även DxO Photolab-konverteraren har ju samma problem.) Vi får ta de två MF-modeller som de trots allt testat och som toppar den sammanvägda listan. Huvudskäl att de gör det är den större sensorytan. Hasselbladaren har nära 70% större sensoryta än småbildskamerorna och det slår verkligen igenom främst i de bättre lågljusegenskaperna, trots att FF-kamerorna har sensorer av modernare snitt. Att FF-kamerorna klarar sig så pass som de gör kan man i mycket tacka "teknikfaktorn" för.
Både Nikon D850 och Z7 placerar sig högt i det sammanvägda och det gör de främst för att de premieras för hög DR. Ingen av de modellerna har dock riktigt höga värden för lågljusprestanda. De har runt 2600 och det är lite förvånande för Nikon har länge varit bättre än Sony på detta men det är historia nu. D5 som någon nämnde har än sämre värden d.v.s. 2434. Det är en del lägre än A7 III:s 3700. Kollar vi Hasselbladarens värden så hamnar den på 4489 och Pentaxen hamnar över 4500.
Nikon D5 vs Nikon D850 vs Sony A7 III | DXOMARK
www.dxomark.com
Det är helt klart som du säger att det påverkar mycket om man har snorskarpa objektiv och vi vet också bl.a. genom de testsimuleringar man kan göra på DxO där man kan pröva objektiv med olika kamerahus att det har en väldig betydelse för skärpan hur många pixlar en kameras sensor har. Det är just detta faktum som gör att de MF-hus som har ända upp till 100 Mpixel idag och FF som har 60+ plus pixelskift teknik som mångdubblar dessa tal har en så stor fördel normalt i förhållande till hus med mer moderat antal pixlar. Typvärdet för APS-C ligger fortfarande på 24 MP även om det finns några få undantag.
DxO-graferna ger även en annan information och det är den ibland stora diskrepansen mellan kamerornas nominella ISO-värden och de reella som framgår av diagrammen. Märkligt nog är nästan alltid de reella värdena lägre än de nominella. Är det en tillfällighet?
Ytterligare en sak är hur bruset ser ut. Tidigare gav även vissa FF-sensorer hemska bandningar på höga ISO som det nog var svårt att hantera i efterbehandling, vilket underverktyg man än hade. Lyckligtvis är väl det historia nu.
Fuji har ju visat att man kan tillverka hyfsat billiga MF-modeller som inte är alltför stora och klumpiga. En del trodde innan krisen att MF kunde bli framtidens segment. Frågan är väl hur det nu går med prisbilden när marknaden krympt ännu mer än tidigare. Att slå ut R&D och marknadsföringskostnader på en allt mindre volym är rena motsatsen till "stordriftsfördelar". Det varslar om högre priser i en nära framtid. Magnus på FF lyfte ju vid tillfälle att exv. en kamera som D850 är betydligt mycket mer mångsidig än dagens MF-kameror som dock fortfarande har en klar edge inte minst i bättre lågljusegenskaper och det är ju ganska tydligt inte minst vid en jämförelse med just D850 samt även Z7.
Senast ändrad: