Vilka signaler ger retuschering av porträtt?

[Malin-D]

I helgen tog jag en serie bilder på min dotter och hennes pojkvän. Nu ska det spännande arbetet börja med utval och retusch.

Men jag står inför en frågeställning och beslutsfattande som jag tycker skulle vara intressant att höra hur ni resonerar kring.
Det här är två ungdomar i 15-års åldern, när utseendet är allt och det är lätt att tycka både det ena och det andra om sitt utseende och dess 'brister' (i deras ögon).
Dottern har en hy av sammet. Skulle hon dock (som den här gången) ha en finne eller liknande vid fototillfället tar jag bort den/dom, för dom 'tillhör' egentligen inte hennes ansikte i vanliga fall. Utan att känna att jag sänder negativa signaler.
Hennes pojkvän däremot har acne, inte våldsamt mycket, men ändå alltid där.

Hur resonerar man då? Vilka signaler sänder jag ut om jag t ex skulle redigera bort all acne?
'Titta här så snygg du skulle vara utan?' eller 'Jag tycker inte du duger som du är'. Eller kan det vara så att det är helt ok just för att det är lite på kul - som den här fotosessionen var. Att man 'får' efterbehandla och hoppas att ungdomarna ser det för vad det är - att man retuscherar för att han/hon ska känna sig vacker och fin?
Var går gränsen när det är ok, och när det är ett övertramp, tycker ni?
Min tanke var nog att ta bort 'nykomlingarna' som är ganska intensiva, och sen tona ner det andra. Inte ta bort helt - utan bara tona ner.

Bilderna är bara för personligt bruk i det här fallet. Jag vill visa de här två att jag tycker dom är vackra precis som dom är.

Skulle vara intressant och höra hur ni resonerar kring det här och vad ni gör i samma situation.

/Malin

 

[Per]

[för resonemangets skull, inte som kritik mot dig: ]

Jag tycker du tänker baklänges;
Du utgår ifrån ett givet skönhetsideal och funderar kring hur du ska förhålla dig till det, i stället för att fundera kring hur dina ställningstaganden skapar ett skönhetsideal som dina barn i sin blir tvungna att leva med (genom att retuschera bort sina finnar med clerasil efter bästa fömåga)

Det är ju helt och hållet upp till dig själv att genom retuschen berätta hur fula barnen är, genom att definiera hur "fint" ser ut. Tycker du att de är fina som de är så behöver du inte retuschera alls, tycker du att det räcker att retuschera lite grann så är väl barnen (i dina ögon, och snart nog deras egna) bara lite fula, och behöver du göra rejäla ingrepp för att få till "fina" bilder så måste barnen vara riktigt fula. Eller?

 

[Kustbo]

Min högst personliga åsikt och jag vet att den är inte den allmänna på FS men jag står för den och tycker fler borde tänka till lite mera ang vad man gör mot sina medmänniskor i egen vinnings syfte!

All form av retusch av personer som inte sker på deras uttryckliga önskemål eller medgivande är INTE OK och ska inte göras. Det skickar signaler som inte är trevliga och ibland rent smärtsamma för modellen, "jaså jag duger inte som jag är utan så här vill fotografen att jag ska se ut, ok då får det bli plastikoperation då".
Speciellt känsliga är ungdommar så tassa försiktigt!!

Så mitt tips fråga dottern och pojkvännen innan vad de vill att Du gör, hon vill sannlikt bli av med finnarna, han är van vid dem och bryr sig kanske inte utan tycker Du förvanskar honom och tar illa vid sig, men vill han att Du tar bort dem så gör det såklart.

Fixa med färger och skärpa och annan förbättring av bilden utom att retuschera personerna om de inte är med på det, personligen skulla jag bli rätt irriterad och rent förbannad om någon "gjorde om mig" med retusch utan att jag blivit tillfrågad!

My 2 Cent

 

[Anders Östberg]

Jag frågar först, tycker inte jag kan bestämma åt någon annan hur eller vad som ska förändras, det skulle sända signaler om att jag tycker något visst om deras utseende och det vill jag inte.

Senast det hände var det ett spelarporträtt som skulle ges bort som julklapp och killen på bilden råkade vara väldigt prickig just när lagbilderna togs. Jag kollade då med pappan om han ville att jag skulle försöka "tona ner" det hela lite, det ville han, då skickade jag ett förslag där jag bara klonat bort dom uppenbara "mogna" prickarna men inte rört andra prickar eller fläckar som kunde vara del av personens naturliga hy. Detta godtogs och bilden blev trevligare, fortfarande fanns karaktären kvar men utan dom mindre roliga tillfälliga prickarna som kunde vara trista att ha hängande på väggen. Jag skulle dock andrig göra det på eget initiativ utan att kolla med någon att det är önskvärt först, och inte retuschera så det blir en annan person.

 

[Malin-D]

Min högst personliga åsikt och jag vet att den är inte den allmänna på FS men jag står för den och tycker fler borde tänka till lite mera ang vad man gör mot sina medmänniskor i egen vinnings syfte!

All form av retusch av personer som inte sker på deras uttryckliga önskemål eller medgivande är INTE OK och ska inte göras. Det skickar signaler som inte är trevliga och ibland rent smärtsamma för modellen, "jaså jag duger inte som jag är utan så här vill fotografen att jag ska se ut, ok då får det bli plastikoperation då".
Speciellt känsliga är ungdommar så tassa försiktigt!!

Så mitt tips fråga dottern och pojkvännen innan vad de vill att Du gör, hon vill sannlikt bli av med finnarna, han är van vid dem och bryr sig kanske inte utan tycker Du förvanskar honom och tar illa vid sig, men vill han att Du tar bort dem så gör det såklart.

Fixa med färger och skärpa och annan förbättring av bilden utom att retuschera personerna om de inte är med på det, personligen skulla jag bli rätt irriterad och rent förbannad om någon "gjorde om mig" med retusch utan att jag blivit tillfrågad!

My 2 Cent

Tack - då är vi precis överens. Jag var bara nyfiken hur andra resonerar. Jag vill inte retuschera - jag tycker båda är så vackra som dom är.
Det jag tänker mig göra är som jag skrev, att man tonar ner det som framhävs på ett orättvist sätt pga ljus.
Efterbehandling däremot är en helt annan sak - den du nämner - där man justerar färg och skärpa eller liknande.

Tack för din input - uppskattas!

/Malin

 

[Malin-D]

[för resonemangets skull, inte som kritik mot dig: ]

Jag tycker du tänker baklänges;
Du utgår ifrån ett givet skönhetsideal och funderar kring hur du ska förhålla dig till det, i stället för att fundera kring hur dina ställningstaganden skapar ett skönhetsideal som dina barn i sin blir tvungna att leva med (genom att retuschera bort sina finnar med clerasil efter bästa fömåga)

Det är ju helt och hållet upp till dig själv att genom retuschen berätta hur fula barnen är, genom att definiera hur "fint" ser ut. Tycker du att de är fina som de är så behöver du inte retuschera alls, tycker du att det räcker att retuschera lite grann så är väl barnen (i dina ögon, och snart nog deras egna) bara lite fula, och behöver du göra rejäla ingrepp för att få till "fina" bilder så måste barnen vara riktigt fula. Eller?

Nej, då har du missuppfattat mig.
Mina frågeställningar i mitt meddelande var ställt till er som en allmän fråga. Jag utgår inte från någonting alls.
De här barnen är allt annat än fula - dom är oerhört vackra båda två - det var tråkigt att du uppfattade det som att jag ville ändra utseendet på dom, det var inte alls min mening med mitt inlägg.
Men när jag pratade med ungdomarna säger han vid ett tillfälle - asch du får nog ta bort mina finnar... så väcktes en tanke....
Vad sänder vi för signaler när vi verkligen retuscherar hårt för att det ska bli 'perfekt'? Vad ÄR 'perfekt' och VEM bestämmer vad som är 'perfekt'?

En diskussion alltså - inte ett råd hur jag ska göra med just de här bilderna...

 

[Malin-D]

Jag frågar först, tycker inte jag kan bestämma åt någon annan hur eller vad som ska förändras, det skulle sända signaler om att jag tycker något visst om deras utseende och det vill jag inte.

Senast det hände var det ett spelarporträtt som skulle ges bort som julklapp och killen på bilden råkade vara väldigt prickig just när lagbilderna togs. Jag kollade då med pappan om han ville att jag skulle försöka "tona ner" det hela lite, det ville han, då skickade jag ett förslag där jag bara klonat bort dom uppenbara "mogna" prickarna men inte rört andra prickar eller fläckar som kunde vara del av personens naturliga hy. Detta godtogs och bilden blev trevligare, fortfarande fanns karaktären kvar men utan dom mindre roliga tillfälliga prickarna som kunde vara trista att ha hängande på väggen. Jag skulle dock andrig göra det på eget initiativ utan att kolla med någon att det är önskvärt först, och inte retuschera så det blir en annan person.

Tack för bra input!
Det är en intressant fundering som man bör tänka igenom både en och två gånger innan man använder PS till dess yttersta...

 

[Per]

Nej, då har du missuppfattat mig.
Mina frågeställningar i mitt meddelande var ställt till er som en allmän fråga. Jag utgår inte från någonting alls.

Du kanske missförstod mig också, jag ville inte resonera om hur du borde göra med just de här bilderna (annat än som en metafor), utan ville lyfta resonemanget lite till planet av vad det är som överhuvudtaget får killen att fundera på om finnarna borde tas bort.

Hur resonerar man då? Vilka signaler sänder jag ut om jag t ex skulle redigera bort all acne? 'Titta här så snygg du skulle vara utan?' eller 'Jag tycker inte du duger som du är'. Eller kan det vara så att det är helt ok just för att det är lite på kul - som den här fotosessionen var. Att man 'får' efterbehandla och hoppas att ungdomarna ser det för vad det är - att man retuscherar för att han/hon ska känna sig vacker och fin?

Hur man än vänder och vrider på det reonemanget så är väl måttstocken spikad - "finnar är fult". Och med den måttstocken spikad är det väl svårt att komma ifrån följden, att den som har finnar är fulare än den utan? Vore det inte ett bättre sätt att få "känna sig vacker och fin" om måttstocken istället vore "finnar är naturligt i en del av livet, och inget som är fult"?

 

[Malin-D]

Du kanske missförstod mig också, jag ville inte resonera om hur du borde göra med just de här bilderna (annat än som en metafor), utan ville lyfta resonemanget lite till planet av vad det är som överhuvudtaget får killen att fundera på om finnarna borde tas bort.



Hur man än vänder och vrider på det reonemanget så är väl måttstocken spikad - "finnar är fult". Och med den måttstocken spikad är det väl svårt att komma ifrån följden, att den som har finnar är fulare än den utan?

Ok, va fint - då missuppfattade jag dig.
Precis - VEM har bestämt vad som är fult eller vackert. Vad får t ex ungdomar att må dåligt över en så, i det här fallet, naturlig del av livet där hormonerna ställer till det med bland annat finnar och acne.

Jag har varit med om något liknande. Jag har inga finnar - men dock rynkor som kommer så tjusigt med åren. På sina ställen är dom ganska djupa (jag säger alltid att det beror på att jag skrattar mycket , det känns bättre då ).
I vilket fall så jag var iväg och fotade mig som 'modell för en dag' - ett koncept som är galet roligt. Jag som absolut inte tycker att jag är speciellt vacker och hatar att bli fotad kände mig hur vacker som helst, t om MED mina rynkor. Det gjordes inga retuscheringar, men däremot var bilderna fotade med fin känsla.

En vän till mig som är duktig på retuschering och bildredigering frågade om han fick låna en bild och 'leka med' och göra en överdriven redigering. Visst sa jag. När jag fick tillbaka bilden kände jag inte igen mig alls - som jag ser ut idag. Däremot var det som en bild på mig som 18 kanske. Lite intressant att se vad man kan manipulera.
Efter det bestämde jag mig för att fixa till en bild mest på kul. Jag tonade ner rynkorna runt ögonen, tog bort lite prickar osv. Blev nöjd med bilden, det var fortarande jag, med rynkor. Visade bilder för den här vännen. Kommentaren jag fick: 'Jag tycker du har tagit i för lite...'
Det var inte lika roligt och spännande - för helt plötsligt fick jag känslan av att inte vara fin nog. Är det fult att åldras? Är rynkor bara något som förstör utseendet? Det tycker jag inte egentligen, men just då kändes inte alls bra...

Det här vill jag ju inte förmedla till de personer jag fotar, ungdomar eller vuxna...
Jag vill ju att dom ska förstå att det jag ser, som jag ser det, är vackert. Med eller utan finnar, rynkor, hull osv osv - allt som vi blir matade med att det är fult och oattraktivt.

 

[Anders Östberg]

När det gäller finnar så är det väl OK att man tycker det är trist om man råkade vara extra prickig den dagen porträttet togs om bilden sedan ska hänga på väggen några år? Det tycker jag är helt OK retusch att ta bort dom (om personen vill det själv), däremot inte om det rör sig om t.ex. permanenta födelsemärken och liknande.

 

[Alagazam]

Den första frågan är:

Vilket värde har ett porträtt om det inte visar den eller de som stod framför kameran?

Den andra frågan är:

Till vad ska bilden användas?

Jag är oerhört restriktiv med retusch. De gånger jag gör avkall på detta är när den fotograferade personen bara utgör modell för vad jag egentligen vill åstadkomma. I det läget kan jag förminska haka, bredda axlar och färga hår.

När gäller porträttretusch tar jag bort tillfälliga små "skönhetsfel" som inte är där en vecka senare. Däremot tar jag inte bort sådant som är en del av personligheten. Att retuschera omfattande acne är inget jag gör. För mig känns det fel.

 

[Per]

Precis - VEM har bestämt vad som är fult eller vackert.

Och min (för resonemangets skull överdrivet förenklade och provocerande) poäng var att det är DU som bestämmer vad som är fult och vackert, det är inget som någon "har bestämt".

 

[Malin-D]

Den första frågan är:

Vilket värde har ett porträtt om det inte visar den eller de som stod framför kameran?

Den andra frågan är:

Till vad ska bilden användas?

Jag är oerhört restriktiv med retusch. De gånger jag gör avkall på detta är när den fotograferade personen bara utgör modell för vad jag egentligen vill åstadkomma. I det läget kan jag förminska haka, bredda axlar och färga hår.

När gäller porträttretusch tar jag bort tillfälliga små "skönhetsfel" som inte är där en vecka senare. Däremot tar jag inte bort sådant som är en del av personligheten. Att retuschera omfattande acne är inget jag gör. För mig känns det fel.

Tack för din input!

 

[Malin-D]

Och min (för resonemangets skull överdrivet förenklade och provocerande) poäng var att det är DU som bestämmer vad som är fult och vackert, det är inget som någon "har bestämt".

Mmmm sant - var och en bestämmer själv vad som är vackert eller inte.... Det ligger i betraktarens öga eller hur?
Samtidigt blir vi matade från alla håll om hur man bör se ut. Det är inte lätt alltid att tycka om sig själv och se det vackra man själv har.

Intressant input - tack!

 

[Per]

Samtidigt blir vi matade från alla håll om hur man bör se ut.

Just det. Man får väl försöka att inte själv vara en av dom som matar bara, och ha tillräckligt med medvetande och ork för att nån gång emellanåt streta emot lite grann..

 

[J O Härnström]

Jag skulle inte göra någon rerusch utan att prata med killen först.

Kanske var det så att du redan vid fototillfället egentigen funderade på de där finnarna men inte ville ta upp frågan då? För man vill ju var finkänslig.

I vilket fall som helst är det nog bäst att prata med honom om det hela innan ev. retusch.
En annan lösning på problemet är att du "sminkar" över acnen och talar om det när du visar bilderna. Originalen (osminkade) finns ju kvar som alternativ och kan då visas samtidigt och så kan han välja vilka bilder han vill ha.

J O

 

[Malin-D]

Jag skulle inte göra någon rerusch utan att prata med killen först.

Kanske var det så att du redan vid fototillfället egentigen funderade på de där finnarna men inte ville ta upp frågan då? För man vill ju var finkänslig.

I vilket fall som helst är det nog bäst att prata med honom om det hela innan ev. retusch.
En annan lösning på problemet är att du "sminkar" över acnen och talar om det när du visar bilderna. Originalen (osminkade) finns ju kvar som alternativ och kan då visas samtidigt och så kan han välja vilka bilder han vill ha.

J O

Nej, jag tänkte inte alls på hans finnar. Det är en del av honom, jag ser dem egentligen inte. Men han kommenterade det själv, det var då tanken dök upp.
Ska man verkligen uppmuntra och bekräfta ungdomars negativa funderingar om sitt utseende?
Eller ska man visa att dom är vackra precis som dom är?

Personligen tycker jag ju det sista - jag var mest nyfiken på hur andra resonerar kring. Glädjande ser jag att de flesta tycker inte man ska ändra ett utseende, det ger fel signaler.

 

[DavidBerg]

Intressant ämne!

Något jag lagt märke till är att folk i allmänhet tycker att retusch är ”fusk”. Om dina ungdomar sminkat över sina finnar innan bilden togs hade många tyckt det var ok.

Likadant kan man ju tänka med allt kring hur du skapade fotot. Är det ok att använda mjukt diffuserat och jämnt ljus som inte gör att acnen framträder så tydligt? Att ta fotot från en vinkel som gör att de ser ”fördelaktiga ut”? Att använda ett objektiv som ger ansiktet ”rätt” proportioner? Det är ju så oerhört många saker som man medvetet eller omedvetet använder sig av för att skapa sin bild som man vill ha den.

Generellt verkar gälla att allt man kan göra för att "arrangera" fotot INNAN bilden tas är ok medan allt man gör EFTER att det tagits är mer eller mindre "fusk".

Jag kanske missförstod frågeställningen och att det egentligen handlade om man ska ”förbättra” porträtt enligt skönhetsideal oavsett om det är genom retusch, kameravinklar, ljussättningar etc?

 

[DavidBerg]

Jag fortsätter själv. Om frågeställningen är: ”Ska man ”förbättra” porträtt enligt skönhetsideal (oavsett metod)” så får man väl fråga vad de man ska fotografera vill. (Och för de som tycker att bara genom att fråga så har man visat vilka skönhetsideal som gäller så kan jag säga att ungdomar i 15-årsåldern VET redan vad som gäller.)

Man slipper inte undan bara för att man inte retuscherar en bild! När man väl trycker ner avtryckaren så har man medvetet eller omedvetet redan gjort en massa val som format bilden.

 

[The_SuedeII]

Instämmer, ett mycket intressant och aktuellt ämne.

Min inställning är att man frågar först, definitivt avhåller sig från global retuschering, och lägger PP på en rimlig nivå.

Men att avstå från all redigering, i något som är ett uppställt portätt är ju ganska mycket att "lura sig själv".

Varför valde du "denna" ljussättning (softbox 1 placerad XY, softbox 2 placerad XY, osv)?
-Jo - för att ge ett så smickrande eller dramatiskt ljus som du vill.
Varför sminkade sig tjejen, varför kammade sig killen lite extra?
-Jo - för att bättra på vardagen lite extra innan ögonblicket fryses.

Detta kan vi ju inte komma runt - ett skönhetsideal FINNS, och är i vissa fall positivt (ta hand om sig själv, träna, hygien osv, osv), i andra bara negativt (sjuka bröstförstoringar, överdriven sminkning, onaturligt utmanande posering, stiliserande posering osv).

Man far har ett nervproblem i ansiktet efter en öronoperation, så ena sidan "hänger" lite. Det syns ibland, ibland inte - beroende på exakt vinkel och ljussättning. Precis som i verkligheten. Innan jul tog jag ett familjeporträtt (öh... lillasysters fästman tog ett porträtt med min uppställning och utrustning..) på oss, och på det bästa av dem blev tyvärr vinkeln så att far nästan fick detta förstärkt. Då lättade jag ett par skuggor och "lyfte" en ögonvrå. Det skäms jag inte för, det stämmer bättre med min minnesbild.
.............................

På denna nivå ser jag inte retuschering som ett "fusk" eller en felaktig förstärkning av ett överdrivet skönhetsideal på ett negativt sätt. Inte heller när jag tar bort ett par tillfälliga finnar på min egen flickvän när en ny frisyr ska dokumenteras... :-/

Jag har visat henne hur det ser ut när man går genom en hel reklambildsretuschering - och hon tyckte bilderna blev "kul", men var egentligen inte speciellt intresserad av att ha dem.

Ett avvägt mellanting, i samspråk med modellen/modellerna kan ju inte vara "fel". Det är ett porträtt du tar - inte en forensisk dokumentering i ett brottsfall.

Jag fortsätter följa diskussionen - detta är intressant.