Vilka motiv har DU för många bilder av?

[perstromgren]

Nu har det hänt igen!

Jag tittade ut nyss och såg att lusthuset på vår tomt såg så trevligt ut i det vackra vintervädret. Jag rycker åt mig kameran, öppnar trädgårdsdörren och tar en bild från dörröppningen. Sekunden efter exponering inser jag att jag redan har 50 bilder på lusthuset! Varför gör man så här? Eller är det bara jag som tar bilder om och om igen på samma motiv?

Ett annat motiv är huset från en massa vinklar jag redan har.

När jag läser intressanta tekniker här på FS blir jag alltid sugen på att prova och då blir det nästan alltid en bild på vår glasveranda. Suck.

Någon mer som vill bikta sig?

Per.

 

[T.A]

Nu har det hänt igen!

Jag tittade ut nyss och såg att lusthuset på vår tomt såg så trevligt ut i det vackra vintervädret. Jag rycker åt mig kameran, öppnar trädgårdsdörren och tar en bild från dörröppningen. Sekunden efter exponering inser jag att jag redan har 50 bilder på lusthuset! Varför gör man så här? Eller är det bara jag som tar bilder om och om igen på samma motiv?

Ett annat motiv är huset från en massa vinklar jag redan har.

När jag läser intressanta tekniker här på FS blir jag alltid sugen på att prova och då blir det nästan alltid en bild på vår glasveranda. Suck.

Någon mer som vill bikta sig?

Per.

Vi är nog fler som gör på samma sätt skulle jag tro..
Jag tror det har med enkelheten att göra..

 

[smilfinken]

Någon mer som vill bikta sig?

Före digitalkameran: solnedgångar i fjällen (någon gång måste det ju bli bra färger)
Efter digitalkameran: springande hundar (någon gång måste det ju bli bra skärpa)

 

[apersson850]

Jag har antagligen för många bilder på katten.
Men hon är ju go...

Jag har en väldans massa bilder på den enda fortfarande hemmavarande dottern.
Men hon är ju också go...

Borde kanske rationalisera mer och ha dem i samma bild?

Men det kan ju också vara så att det är roligt någon gång att ha bilder från olika tider på samma hus. Man kan se i efterhand om det hänt något, i någon riktning.
Fast jag känner ibland (ofta, ska det nog vara) att jag bara vill fotografera något. Fast då försöker jag variera lite, hitta på något tema eller så. Ofta råkar hemmavarande dottern ut, som shanghajad modell. Ungefär som när jag för någon vecka sedan fick för mig att testa mitt nya objektiv genom att fotografera badbilder. Amanda tyckte det var lite tidigt på säsongen, i början på februari, men jag sa att om hon nu har en gotogalen pappa får hon finna sig i att vara modell, och då ingår det att lösa de "uppdrag" hon får. Och det gjorde hon.
Så det går att variera även de där experimentbilderna lite, om man bara får ut ändan ur soffan, eller dörröppningen. Och har en dotter med glimten i ögat och lite jäklar anamma.

 

[perstromgren]

Jag har antagligen för många bilder på katten.
Men hon är ju go...

Jag vågade inte nämna vår katt...

Tack, hörni, det känns genast bättre!

Per.

 

[The_SuedeII]

Eftersom jag testar mycket grejor - kort på färgkartor och Matheron-mål och annat sånt...

Efter detta - på enskilda oskyldiga, obeställda bilder: Min äldsta katt Simon, och min flickvän. Jag skulle dock inte säga att jag har för många bilder på någon av dem, högst något tusental sammanlagt genom åren...

Dessutom ändras ju både fotostil och mål med tiden, så varför inte?

 

[matshonkamaa]

Suddmesen. Helt klart. Vet inte varför jag fortsätter ta bilder på denna otroligt vanliga och inte speciellt vackra fågel.

 

[Lars_E]

Nu tycker jag ni är lite hårda mot er...

Vet en kille i Umeå som helt oförblommerat tar samma bild på samma industrigata om och om igen och dessutom lägger ut dem på nätet...
Nån som känner honom?

 

[Grevture]

Jag har tusentals och åter tusentals bilder på hockeyspelare, fotbollsspelare, volleybollspelare ... ja, spelare helt enkelt, men som alla har det gemensamt att de uppfyller några av följande villkor
- de inte ser in i kameran, i själva verket ser man inte ansiktet alls
- de har (i genomsnitt) 1,7 kroppsdelar som sticker utanför bild
- de står på kraftigt lutande mark/is (Johanneshov måste gunga nåt förskräckligt)
- de skyms av en domare, linjeman, åskådare, medspelare eller rent av bollen
- de befinner sig framför ett nät, ett staket eller en reklamskylt som min AF tyckte var mycket intressantare

Det konstiga är att jag slänger tusentals av sådana här bilder varje år. Men likafullt dyker de upp igen. Vete f-n hur det går till.

Men annars känner jag igen Per Strömgrens situation - det finns vissa bilder man inte kan låta bli att ta om och om igen. Dels för att de är enkelt tillgängliga, men dels antagligen av det ganska sympatiska skälet att man gillar och blir genuint glad av det som bilderna föreställer. Att ta en bild blir då ett slags mentalt kvitto "nu var det så där fint igen". I mitt fall handlar det ofta om utsikten från min lägenhet eller från min trappuppgång. Just den senare utsikten är ofta svår att motstå:

http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1483324

 

[Makten]

Varför gör man så här?

Jag tror att det beror på att många fotografer inte tänker innan de fotograferar. Man sliter upp kameran till ögat och trycker. Ibland utan att ens komponera bilden. Det blir vad det blir, vilket är lite olyckligt.

Jag håller för tillfället på att öva mig i motsatsen. Idag var jag ute med mellanformataren och hade bara 10 bilder att ta. Sen var filmen slut och jag hade ingen mer rulle med mig. Men jag lyckades inte ens med det! Så nu sitter jag med två bilder kvar på rullen och är sugen på att framkalla. *mutter*

Så, prova att fundera lite innan. "Vad vill jag visa med den här bilden?" Så att du åtminstone vet det, först

Tillägg: Om det är något jag har för mycket bilder på så är det "risiga hörn". Typ industribakgårdar och sånt, helt utan något intressant innehåll.

 

[Matte_J]

Jag har en tendens att ta alldeles för många bilder av saker jag blir tagen av. Under en resa i Saharas utkant för många år sedan tog jag massor av identiska bilder på sanddyner. På Grönland för några år sedan blev det typ en miljon bilder på isberg och isfjordar - mer eller mindre identiska och många riktigt tråkiga. Under min första fjällvandring på 70-talet tog jag otaliga bilder på fjälltoppar och massiv i Sarek med min instamatickamera och resultatet blev en stor besvikelse. Tyvärr har jag fortsatt att plåta dessa eviga fjällandskap, ofta med mediokert ljus och halvtrist resultat. Varje år tänker jag att jag har plåtat tillräckligt med fjälllandskap för min livstid men så på nästan vandring är jag lika tagen av vyerna och så åker kameran upp igen... :-/

 

[Lawson]

Jag har alldeles för mycket bilder på flaskor tändsticksaskar och tumstockar, ofta i kombination.

Micke.

 

[Tonyeagle]

Ejder och knipor

Det känns som om det börjar bli svårt när jag ska välja ut bilder föreställande sträckande ejder eller spelande knipor. Just nu är det över 1000 bilder av varje motiv. Likförbaskat står man där längst ut i kustbandet eller sitter i knipgömslet då solen går upp i slutet av mars och är lika exalterad varje gång!

 

[T.A]

]Jag tror att det beror på att många fotografer inte tänker innan de fotograferar. Man sliter upp kameran till ögat och trycker. Ibland utan att ens komponera bilden. Det blir vad det blir, vilket är lite olyckligt.QUOTE]

Jag tror att det ligger mycket i det du säger. Tidigare med film så funderade man lite innan man tröck på avtryckaren. Idag så låter det, "fixa i PS".. Både på gott o ont.. Personligen så vill jag att bilden ska vara så som jag viull redan vid avtryck och sedan helt skita i PS. Men jag vet att jag ibland tänker fasen det där stör men det kan jag fixa i PS..

 

[T.A]

Det känns som om det börjar bli svårt när jag ska välja ut bilder föreställande sträckande ejder eller spelande knipor. Just nu är det över 1000 bilder av varje motiv. Likförbaskat står man där längst ut i kustbandet eller sitter i knipgömslet då solen går upp i slutet av mars och är lika exalterad varje gång!

Ja fast den undre bilden är ju underbar.. Och får man en sån per tusen så är det ju värt det.

 

[FranzEA]

Månen.

Den har en ordentlig dragningskraft på mig

Det är samma måne där uppe, dag efter dag, året runt. Snacka om statiskt motiv! Trots det så fascineras jag av den och kan inte låta bli att titta på och fotografera den!

 

[dumbo]

Jag har rätt många bilder ut över parkeringen vid min förförra lägenhet tagna i syfte att testa kamera eller någon efterbehandlingsteknik eller liknande. Numera är det inte så mycket såna tester, men det har blivit en och annan bild ut över gården där jag bor nu åxå. I övrigt upprepar jag mig inte SÅ mycket, (tror jag). Älvsborgbron har jag väl iofs en del bilder av, om man ska nämna något specifikt "föremål".

Jag tror att det beror på att många fotografer inte tänker innan de fotograferar. Man sliter upp kameran till ögat och trycker. Ibland utan att ens komponera bilden. Det blir vad det blir, vilket är lite olyckligt.

För min egen högst personliga del så blir bilderna oftast bättre om jag inte tänker så mycket. Det finns väl för det mesta NÅGOT slags tanke bakom när jag tar en bild, men oftast är det första bilden jag tar på ett motiv som blir bäst. De andra som jag tar för att den första kändes för "enkel" eller för "lätt" där jag analyserar och vrider och vänder och funderar över komposition osv blir oftast skräp.
Jag tror att det, som med det mesta, blir bättre om man går på känsla istället. Man kan dra paralleller med musiken, tex. Det finns många som är tekniskt vädligt duktiga, men oftast känns rätt tråkiga att lyssna på och det finns de som inte är så tekniskt duktiga som berör som tusan bara för att de har känsla i det de gör. Sedan finns det ju alltid olika tycke och smak, men det är väl lite en annan fråga.

 

[MrKarisma]

Jag har alldeles för mycket bilder av saker och ting. För mig är bilder på människor det enda som räknas. Det är en skam att jag har så mycket bilder utan människor i.

 

[micke_011]

Har hundratals bilder av våra hus, huvudsakligen från samma vinklar och med samma fina väder, ibland med snö, andra gånger utan. Obegripligt egentligen, men det var ju så fint, just därifrån den där dagen..

 

[SergeiP]

Det finns alltid någon värre
Den här snubben har fotograferat samma läsk automat sedan 2005, VARJE DAG

http://jihan.sblo.jp/