Annons

Vem har rätt till bilden om jag lånar ut kameran och blir avfotograferad??

Produkter
(logga in för att koppla)

Dokumax

Ny medlem
Idag har ju många en selfie-pinne och tar bilder med mobilen och då är det ju enkelt vad gäller upphovsman etc. Ibland händer det dock, såvida man inte har stativ, att man ber någon fullständigt okänd på gatan att ta en bild eller två med ens egen kamera, vanligtvis är man då själv i fokus. Hur kan man använda denna bild? Får man göra kopior för privat bruk, kan man kan använda den överhuvud taget, eller inte alls? Vad händer om den av någon anledning skulle komma att bli publicerad? Den tillfrågade fotografen kanske minns ögonblicket ifall han/hon ser bilden, men har ju inget eget original att hänvisa till. Vad säger lagen i detta fall?
 
Idag har ju många en selfie-pinne och tar bilder med mobilen och då är det ju enkelt vad gäller upphovsman etc. Ibland händer det dock, såvida man inte har stativ, att man ber någon fullständigt okänd på gatan att ta en bild eller två med ens egen kamera, vanligtvis är man då själv i fokus. Hur kan man använda denna bild? Får man göra kopior för privat bruk, kan man kan använda den överhuvud taget, eller inte alls? Vad händer om den av någon anledning skulle komma att bli publicerad? Den tillfrågade fotografen kanske minns ögonblicket ifall han/hon ser bilden, men har ju inget eget original att hänvisa till. Vad säger lagen i detta fall?

Om inget annat sägs är det den person som trycker på avtryckaren som äger bilden. Om det inte är du som tagit bilden kan du tex inte publicera bilden men du kan skriva ut den och sätta på väggen.

Undantag kan vara om du tex arrangerar en bild och bara ber någon assistera genom att vara din förlängda arm. Ett annat liknande undantag kan vara när du hyr in en assistent och avtalar att bilderna kommer bli dina.

Dvs om det är viktiga bilder så bör du upplysa den tillfällige assistenten att han bara assisterar dig och inte blir upphovsrättsinnehavare.
 
Om inget annat sägs är det den person som trycker på avtryckaren som äger bilden. Om det inte är du som tagit bilden kan du tex inte publicera bilden men du kan skriva ut den och sätta på väggen.

Undantag kan vara om du tex arrangerar en bild och bara ber någon assistera genom att vara din förlängda arm. Ett annat liknande undantag kan vara när du hyr in en assistent och avtalar att bilderna kommer bli dina.

Dvs om det är viktiga bilder så bör du upplysa den tillfällige assistenten att han bara assisterar dig och inte blir upphovsrättsinnehavare.

Det här är nog ett väldigt hypotetiskt typfall trots allt. Sist jag var i Paris förra våren så tog andra personer bilder av mig och min fru och jag assisterade flera andra på samma sätt. Varken jag eller de jag bad trycka på knappen kommer nog ha några som helst krav på mig eller jag på dem i detta sammanhang och det är jag fullständigt övertygad om. Allt annat vore verkligt märkligt. Jag tror att det här bara är ett hjärnspöke som dansar runt i en del yrkesfotografers huvud när de har svårt att skilja på yrkesroll och vem de ska fakturera och ett fotografiskt privatliv de för länge sedan helt tappat greppet om. Är detta verkligen ett problem överhuvudtaget?? Om det är det och ni ligger sömnlösa över detta så får ni väl bära med er ett litet stativ och en fjärrutlösare. För många kameror finns ju dessa numera i form av telefon-appar, så det ska väl inte behöva vara något större praktiskt problem.
 
I lagens mening är det enkelt - den okände som tog bilden är upphovsman.
Men personen ifråga kommer att ha svårt att hävda sin rätt, och kommer knappast heller att försöka.

Men för att krydda det hypotetiska exemplet: Låt säga att det är en världskänd rockstjärna som ber någon på gatan ta en bild. Den okände är fotograf till yrket och väl insatt i upphovsrättslagstiftning. Men i detta fall gör han som vem som helst på gatan, han tar bilden av rockstjärnan med rockstjärnans kamera. Bilden blir dock lite bättre än om vem som helst på gatan hade hållit i kameran.

Långt senare upptäcker fotografen att den bild han kreerat vid tillfället både vunnit priser och används i annonser om rockstjärnans turné.
”Men vad tusan” tänker fotografen, som ser framför sig alla de pengar han inte fått för sitt verk. ”Nu ska här drivas process”.

Rockstjärnan hävdar dock att det är hans kompis som var med vid tillfället som tog bilden. Och kompisen håller med.
 
De bilder som U Bolt tog med Aftonbladets kamera vid ett antal events publicerades av Aftonbladet, om Bolt fick någon ersättning är väl tveksamt
 
Hur gick det till slut i fallet med schimpansen som snodde en kamera och tog selfies?
https://www.expressen.se/nyheter/har-apar-han-sig-for-kameran/

Det var väl uppe i rätten (i England?) huruvida schimpansen var upphovsman eller om kameraägaren kunde sälja bilderna och ta pengarna själv?

Den första domaren konstaterade att amerikansk upphovsrätt inte täcker bilder tagna av djur och The U.S. Copyright Office har i efterhand poängterat specifikt att "ett fotografi tagit av en apa" inte kan bli upphovsrättsskyddat.

I höstas så slöt PETA och David Slater (fotografen) en deal om att 25% av intäkterna skulle skänkas till någon organisation mot att PETA la ner ärendet och bad att första instansen skulle upphäva det ursprungliga beslutet.

Lagen är ganska tydlig med att den som tar bilden äger upphovsrätten om inget annat avtalats (möjligtvis delad om man är flera involverade). Ärendet ovan handlade snarare om att PETA försökte dra det två steg längre genom att ge djur upphovsrätt. Fotografen försvarade sig med att han skapade förutsättningarna för bilden och dessutom hade ena handen på stativet.
 
"Kan du ta en bild åt mig med min kamera?"

Den som då accepterar detta är för mig självklart upphovspersonen till bilden, men äganderätten, är det inte den som ställde frågan? Blir ju ett muntligt avtal som upprättats mellan de inblandade där ena är uppdragsgivare och andre är uppdragstagare?

/Stefan
 
Det här är nog ett väldigt hypotetiskt typfall trots allt. Sist jag var i Paris förra våren så tog andra personer bilder av mig och min fru och jag assisterade flera andra på samma sätt. Varken jag eller de jag bad trycka på knappen kommer nog ha några som helst krav på mig eller jag på dem i detta sammanhang och det är jag fullständigt övertygad om. Allt annat vore verkligt märkligt. Jag tror att det här bara är ett hjärnspöke som dansar runt i en del yrkesfotografers huvud när de har svårt att skilja på yrkesroll och vem de ska fakturera och ett fotografiskt privatliv de för länge sedan helt tappat greppet om. Är detta verkligen ett problem överhuvudtaget?? Om det är det och ni ligger sömnlösa över detta så får ni väl bära med er ett litet stativ och en fjärrutlösare. För många kameror finns ju dessa numera i form av telefon-appar, så det ska väl inte behöva vara något större praktiskt problem.

Jag som kommersiell fotograf måste tänka på detta och det krävs bara en mening för att lösa problemet, det behöver inte vara skriftlig överenskommelse för att gälla.

Tänk på David Slater (apselfiefotografen) som fick sitt liv slaget i spillror för att wikimedia fick för sig att de skulle förstöra hans upphovsrätt.
 
I lagens mening är det enkelt - den okände som tog bilden är upphovsman.
Men personen ifråga kommer att ha svårt att hävda sin rätt, och kommer knappast heller att försöka.

Men för att krydda det hypotetiska exemplet: Låt säga att det är en världskänd rockstjärna som ber någon på gatan ta en bild. Den okände är fotograf till yrket och väl insatt i upphovsrättslagstiftning. Men i detta fall gör han som vem som helst på gatan, han tar bilden av rockstjärnan med rockstjärnans kamera. Bilden blir dock lite bättre än om vem som helst på gatan hade hållit i kameran.

Långt senare upptäcker fotografen att den bild han kreerat vid tillfället både vunnit priser och används i annonser om rockstjärnans turné.
”Men vad tusan” tänker fotografen, som ser framför sig alla de pengar han inte fått för sitt verk. ”Nu ska här drivas process”.

Rockstjärnan hävdar dock att det är hans kompis som var med vid tillfället som tog bilden. Och kompisen håller med.

Sista meningen beskriver bedrägeri och därmed ett högst påtagligt brott. Det räcker med något vittne eller övervakningskamera så är det tämligen kört för inblandade på bedrägerisidan. Inte så smart artist som skulle hitta på något sådant.
 
Den första domaren konstaterade att amerikansk upphovsrätt inte täcker bilder tagna av djur och The U.S. Copyright Office har i efterhand poängterat specifikt att "ett fotografi tagit av en apa" inte kan bli upphovsrättsskyddat.

I höstas så slöt PETA och David Slater (fotografen) en deal om att 25% av intäkterna skulle skänkas till någon organisation mot att PETA la ner ärendet och bad att första instansen skulle upphäva det ursprungliga beslutet.

Lagen är ganska tydlig med att den som tar bilden äger upphovsrätten om inget annat avtalats (möjligtvis delad om man är flera involverade). Ärendet ovan handlade snarare om att PETA försökte dra det två steg längre genom att ge djur upphovsrätt. Fotografen försvarade sig med att han skapade förutsättningarna för bilden och dessutom hade ena handen på stativet.

Precis det fall jag pratade om. Jag vet inte varför de ogillade fotografen så mycket, det var löjligt att hävda djurs upphovsrätt eftersom djur inte är (juridiska) personer.

Håller med fotografen, det var han som skapade förutsättningarna, själva avtrycket av apan var slumpmässigt och apan visste inte vad den gjorde. Det gjorde däremot fotografen som inte var dummare än att lät aporna leka på och hoppas att det skulle bli någon bild. Han hade rest dit, tagit med all utrustning och sökte upp aporna.

Resultatet var istället för rolig bild: bitter eftersmak och en fotografs ekonomi i spillror.
 
"Kan du ta en bild åt mig med min kamera?"

Den som då accepterar detta är för mig självklart upphovspersonen till bilden, men äganderätten, är det inte den som ställde frågan? Blir ju ett muntligt avtal som upprättats mellan de inblandade där ena är uppdragsgivare och andre är uppdragstagare?

Äganderätten till just det exemplaret som skapas i kameran tillhör kameraägaren. Så tolkar jag lagarna.
Upphovsrättsinnehavaren kan dock mångfaldiga bilden och sälja eller ge bort exemplar till andra, som då blir ägare av dessa exemplar.

Förutsättningen är förstås att kameraägaren accepterar kravet från upphovsrättsinnehavaren. Den senare kan ju ha vissa problem med att styrka sin upphovsrätt.
 
Finns det något land i världen där djur har talerätt?

Vad PETA sysslar med är förvisso ibland underhållande, men det har knappast bäring på sakfrågan i den här tråden (om det inte handlar om att man t.ex. ger kameran till aporna på Gibraltar och ber dem ta en bild, men de käkar snarare upp den än tar en bild).

Jag har aldrig lämnat från mig en kamera till en okänd människa för att be denne ta en bild, då det inte är helt ovanligt att personen i fråga försvinner som en avlöning med kameran. Däremot har jag tagit många många såna bilder åt andra; det känns uppenbarligen säkert att be någon vars kamerautrustning som ser dyr ut att ta en bild (vad skulle jag ha deras billiga skitkamera/telefon till typ?).

I praktiken är detta dock förstås ett ickeproblem. Är det någon här som känner till ett fall (som inte involverar apor) där det blivit ett problem?
 
Talerätt

Jag tvivlar en hel del på det. Såvida du inte skämtar förstås. Då tror jag på dig. :)
 
Sista meningen beskriver bedrägeri och därmed ett högst påtagligt brott. Det räcker med något vittne eller övervakningskamera så är det tämligen kört för inblandade på bedrägerisidan. Inte så smart artist som skulle hitta på något sådant.

Brott är en sak, en annan att bevisa det. Antar att inte många poliser skulle börja leta efter videoövervakningsfiler i det exemplet. De har ju redan stjärnans och dennes kompis (falska) vittnesmål. Fallet avskrivs.
Men visst. Fotografen (den lurade) har kanske feta ekonomiska resurser och kan anlita advokat som driver ärendet vidare.

Och tänk vad snopet när det visar sig att det faktiskt var stjärnans kompis som tagit den aktuella bilden. Den togs straxt efter att fotografen gått därifrån.

Att driva sin sak i ett sådant ärende är det nog inte många som ens försöker
 
Brott är en sak, en annan att bevisa det. Antar att inte många poliser skulle börja leta efter videoövervakningsfiler i det exemplet. De har ju redan stjärnans och dennes kompis (falska) vittnesmål. Fallet avskrivs.
Men visst. Fotografen (den lurade) har kanske feta ekonomiska resurser och kan anlita advokat som driver ärendet vidare.

Och tänk vad snopet när det visar sig att det faktiskt var stjärnans kompis som tagit den aktuella bilden. Den togs straxt efter att fotografen gått därifrån.

Att driva sin sak i ett sådant ärende är det nog inte många som ens försöker

Fotografen hävdar rätten till sin bild, artisten med flera vet att fotografen tagit bilden med artistens kamera. Sannolikt var det fler där...alternativen är att betala fotografen den slant den har rätt till eller begå ett bedrägeribrott med risk att någon kan vittna.

Nåja, vi spekulerar men nog låter det enklare för artisten att ge fotografen några fribiljetter och få en nöjd fotograf/fan än att börja trassla.
 
Jag tvivlar en hel del på det. Såvida du inte skämtar förstås. Då tror jag på dig. :)

Är det någonstans i världen sånt kan ske så är det i nog i Sverige, är jag rädd. Det skämtar jag inte om. Jag håller med den norska juristen och deckarförfattaren Anne Holt som vid något tillfälle undslapp sig fritt tolkat att: "Ni driver med mycket rart där i Sverige." Jag tror det var då man diskuterade ett förslag om att inrätta en särskild sorts toaletter för de som inte kände sig som varken hon eller han. Allt är möjligt i Sverige - även det rent omöjliga.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar