Hej!
Jag kanske missförstår din fråga, men här är ett ärligt försök till vettigt svar
Ingenting är omöjligt, men många saker är onödigt dyra och därmed poänglösa jämfört med enklare lösningar.
Vektorer är matematiska beskrivningar av något. Skall du bygga upp en vektorbaserad bild måste du alltså mäta hur alla saker som finns i bilden relaterar till varandra: deras relativa positioner i rummet, hur deras färger är osv. Skall du få en vektorbild som tål rejäl skalning behöver du göra oerhört exakta mätningar.
Vi har idag ingen enkel och därmed rimligt billig teknik för att göra så exakta mätningar att det skulle bli meningsfullt att lagra vektorbaserade bilder.
Kommer vi att få det i framtiden? Tja, tekniskt är det ju inte omöjligt. Det handlar om att ta in bildinformation med tillräcklig detaljrikedom så att man kan räkna fram exakt hur alla element i en bild förhåller sig till varandra. Det här kräver otroligt mycket beräkningar, se bara på hur förhållandevis primitiva bilder (jämfört med fotografier) du idag kan skapa i t.ex. ett spel med de kraftfulla processorer och grafikkort vi ändå har. Skall du kunna mäta och registrera verkligheten och omvandla den till en vektoriserad beskrivning behöver du alltså ännu kraftfullare saker än ens den värsta speldatorn av idag -- och så stoppa in det i en kamera som går på ett litet batteri ...
Sedan har du problemet att all form av mätutrustning har en maximal upplösning (noggrannhet) i sina mätningar. Du kommer alltså aldrig kunna få en vektorbild som kan skalas oändligt -- inte utan mätutrustning med oändlig upplösning. Vi kommer säkert att få extremt högupplöst mätutrustning på sikt, som mäta så noga att bilderna faktiskt klarar en kraftig uppskalning (men inte hur kraftig som helst).
Men i det läget är det förmodligen lika bra att direkt spara mätdata som en punktuppbyggd bild i alla fall -- det är ju i praktiken vad vi gör idag.
"Man" är ett lindigt sagt vagt och svepande begrepp Och "man" säger alltid så mycket om det mesta.
Hade du frågat en kunnig kameratekniker hade de aldrig sagt att sådana saker vore "omöjliga", bara att de (med den teknik som fanns tillgänglig) kanske vore svåra och därmed dyra. Tänk på att det bland annat är cmos-senorernas genomslag som gjort dagens billiga video-lösningar ekonomiskt realistiska.
Men likafullt springer vi till slut in i en vägg där fysiken sätter stopp. Vi kan lagra tätare och tätare, men förr eller senare är vi nere på atomnivå och härjar och då kan vi inte krympa längre. Som jag förstår det har vi en bit kvar där ännu. Men vad vi framför allt mycket tidigare når är en nivå där vidare krympning helt enkelt börjar kosta för mycket i förhållande till vad det ger oss.
Det är egentligen inget annorlunda mot vanligt papper och penna, i teorin kan du skriva oändligt små bokstäver och därmed få plats med oändligt mycket text på ett papper -- men vid en viss nivå när vi en praktisk gräns där det om inte annat rent kostnadsmässigt är effektivare att istället använda fler papper än att packa mer information på ett enda.
Ingen teknikutveckling är oändlig, det bara verkar så. Förr eller senare sätter fysiken stopp.
Vad det gäller bildinsamling (teknokratens sätt att säga "fotografi" så arbetar du med ljus: Ljus har våglängder, det har ljusstyrkor och det kan räknas i fotoner. Någonstans kommer du att nå en nivå i detaljupplösning där du inte längre har fler fotoner att räkna och då blir en vekortbeskrivning av den informationen lite poänglös -- då kan man lika gärna lagra den som idag, som vanliga hederliga omatematiska bildpunkter.
Jag kanske missförstår din fråga, men här är ett ärligt försök till vettigt svar
Ingenting är omöjligt, men många saker är onödigt dyra och därmed poänglösa jämfört med enklare lösningar.
Vektorer är matematiska beskrivningar av något. Skall du bygga upp en vektorbaserad bild måste du alltså mäta hur alla saker som finns i bilden relaterar till varandra: deras relativa positioner i rummet, hur deras färger är osv. Skall du få en vektorbild som tål rejäl skalning behöver du göra oerhört exakta mätningar.
Vi har idag ingen enkel och därmed rimligt billig teknik för att göra så exakta mätningar att det skulle bli meningsfullt att lagra vektorbaserade bilder.
Kommer vi att få det i framtiden? Tja, tekniskt är det ju inte omöjligt. Det handlar om att ta in bildinformation med tillräcklig detaljrikedom så att man kan räkna fram exakt hur alla element i en bild förhåller sig till varandra. Det här kräver otroligt mycket beräkningar, se bara på hur förhållandevis primitiva bilder (jämfört med fotografier) du idag kan skapa i t.ex. ett spel med de kraftfulla processorer och grafikkort vi ändå har. Skall du kunna mäta och registrera verkligheten och omvandla den till en vektoriserad beskrivning behöver du alltså ännu kraftfullare saker än ens den värsta speldatorn av idag -- och så stoppa in det i en kamera som går på ett litet batteri ...
Sedan har du problemet att all form av mätutrustning har en maximal upplösning (noggrannhet) i sina mätningar. Du kommer alltså aldrig kunna få en vektorbild som kan skalas oändligt -- inte utan mätutrustning med oändlig upplösning. Vi kommer säkert att få extremt högupplöst mätutrustning på sikt, som mäta så noga att bilderna faktiskt klarar en kraftig uppskalning (men inte hur kraftig som helst).
Men i det läget är det förmodligen lika bra att direkt spara mätdata som en punktuppbyggd bild i alla fall -- det är ju i praktiken vad vi gör idag.
"Man" är ett lindigt sagt vagt och svepande begrepp
Och "man" säger alltid så mycket om det mesta. Hade du frågat en kunnig kameratekniker hade de aldrig sagt att sådana saker vore "omöjliga", bara att de (med den teknik som fanns tillgänglig) kanske vore svåra och därmed dyra. Tänk på att det bland annat är cmos-senorernas genomslag som gjort dagens billiga video-lösningar ekonomiskt realistiska.
Men likafullt springer vi till slut in i en vägg där fysiken sätter stopp. Vi kan lagra tätare och tätare, men förr eller senare är vi nere på atomnivå och härjar och då kan vi inte krympa längre. Som jag förstår det har vi en bit kvar där ännu. Men vad vi framför allt mycket tidigare når är en nivå där vidare krympning helt enkelt börjar kosta för mycket i förhållande till vad det ger oss.
Det är egentligen inget annorlunda mot vanligt papper och penna, i teorin kan du skriva oändligt små bokstäver och därmed få plats med oändligt mycket text på ett papper -- men vid en viss nivå när vi en praktisk gräns där det om inte annat rent kostnadsmässigt är effektivare att istället använda fler papper än att packa mer information på ett enda.
Ingen teknikutveckling är oändlig, det bara verkar så. Förr eller senare sätter fysiken stopp.
Vad det gäller bildinsamling (teknokratens sätt att säga "fotografi"
så arbetar du med ljus: Ljus har våglängder, det har ljusstyrkor och det kan räknas i fotoner. Någonstans kommer du att nå en nivå i detaljupplösning där du inte längre har fler fotoner att räkna och då blir en vekortbeskrivning av den informationen lite poänglös -- då kan man lika gärna lagra den som idag, som vanliga hederliga omatematiska bildpunkter.
