Annons

Varför har analog fotografi blivit så populär bland unga?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag har kvar min analoga F6a för att framför allt är en av dom bästa kamerorna Nikon har tillverkat. Fotar nog minst 2- rullar Ektar film i månaden . Skannar själv mina negativ. OK-inte den digitala bildens kvalitet men ett helt otroligt tonomfång i den analoga filmen. Gör jag svartvita bilder är det från negativ film. Tycker det blir bättre gråskalor en digitalt. Ett litet smakprov från min senaste ektar rulle. Hälsningar Krillan 54 .
 

Bilagor

  • PICT0471.JPG
    PICT0471.JPG
    1.8 MB · Visningar: 43
  • PICT0463.JPG
    PICT0463.JPG
    2.7 MB · Visningar: 46
  • PICT0447.JPG
    PICT0447.JPG
    6 MB · Visningar: 49
Det vi idag kallar FF-kamera kallades tidigare småbildkamera på analogtiden (135-film och 24x36mm negativformat)
MF = MellanFormat och 120-film, 6x4,5 eller 6x6 eller 6x7 eller etc.
SF = StorFormat och bladfilm (en bild per blad), vanligtvis från 9x12cm upp till 8x10 tum
 
Jag har kvar min analoga F6a för jag tycker det är den bästa kameran Nikon har tillverkat. Fotar nog minst 2 rullar Kodak Ektarfilm i månaden . Varför- jo tonomfånget. Gör jag svartvita bilder blir det från analog film. Hälsningar Krillan 54 .
 

Bilagor

  • PICT0455.JPG
    PICT0455.JPG
    3.6 MB · Visningar: 18
  • PICT0447.JPG
    PICT0447.JPG
    6 MB · Visningar: 20
  • PICT0450.JPG
    PICT0450.JPG
    4.5 MB · Visningar: 19
Jag har lagt märket till väldigt många analoga kameror hos turister, särskilt yngre typ16-25 års åldern och både tjejer och killar. Ser de mera på hippa ställen som Södermalm, Berlin, London är till och på vissa ställe så såg jag riktigt många till och med flera än DSLR

Det är oftast en kamera från sjuttiotalet eller runt där typ Pentax k1000,nikon fm2 eller Canon ae1

Är det någon som vet varför dessa blivit så populära? Måste ha hänt senaste 1-2 åren.

Hörde vid ett tillfälle att någon sa, de va nå'n yngre alltså, "om man skulle pröva på riktig fotografi" Vad jag fattar så menade hen analogt!
Ungdomar e nyfikna, de kanske e svaret! ;)
 
Det är nog inte helt lätt att följa när förkortningar blandas hej villt från olika språk.

Storformat, Mellanformat och småbildsformat är väl egentligen dom mest logiska namnen för att beskriva storleken. Fullformat är formodligen en taskig översättning av det engelska begreppet och är egentligen en rent missvisande beskrivning över vad det är.

Storformat - SF / LF - Large format
Mellanformat - MF - Medium format
Småbildsformat / Fullformat - FF - Full frame

Sedan kommer alla format som är ännu mindre än småbildsformatet.

APS-C/DX borde kanske kallas milliformat fyratredjedelar microformat och så kan mobilerna vara nanoformat.
 
När jag visar mina bilder för den generationen TS menar så säger de "Å vilka fina bilder du tar!" när jag visar digitala bilder och "Jenny! Du är ju konstnär!!" när jag visar mina analoga bilder

Jag fotograferar då risig skog eller min familj i bägge fall. Jag tror att den yngre generationen ser en attraktion i både det långsamma hantverket såväl som i det "operfekta" uttryck som någon nämnde tidigare i tråden
 
Ja, hur de här supergeneraliseringarna med att det är "ungdomar" på "hippa ställen" som skjuter analogt får er att framstå som gubbarna som vankar runt med 300mm-objektiv på höften och letar efter "modeller" att fota lättklätt låter jag - nåja - vara osagt.

För mig beror det på tre saker:
1) För att hitta samma tekniska kvalité, inte minst i tonomfång etc, får man spendera många hundra tusen på digitalt.

2) Processen går långsammare, det finns fler begränsningar, och jag upplever att jag blir en bättre fotograf av det. Jag behöver göra saker medvetet, tänka längre, än att bränna av 20 rutor med lite olika auto-iso och sen göra halva jobbet i datorn.

3) Det finns en annan, svårdefinerad, kanske varmare känsla i film än i digitalt. Jag tycker det är rättvist att jämföra med varför folk lyssnar på vinyl. Visst, det kanske letar sig in något dammkorn ibland, men helhetskänslan är som sagt varmare, mer omslutande, mer "på riktigt".
 
Ja, hur de här supergeneraliseringarna med att det är "ungdomar" på "hippa ställen" som skjuter analogt får er att framstå som gubbarna som vankar runt med 300mm-objektiv på höften och letar efter "modeller" att fota lättklätt låter jag - nåja - vara osagt.

För mig beror det på tre saker:
1) För att hitta samma tekniska kvalité, inte minst i tonomfång etc, får man spendera många hundra tusen på digitalt.

2) Processen går långsammare, det finns fler begränsningar, och jag upplever att jag blir en bättre fotograf av det. Jag behöver göra saker medvetet, tänka längre, än att bränna av 20 rutor med lite olika auto-iso och sen göra halva jobbet i datorn.

3) Det finns en annan, svårdefinerad, kanske varmare känsla i film än i digitalt. Jag tycker det är rättvist att jämföra med varför folk lyssnar på vinyl. Visst, det kanske letar sig in något dammkorn ibland, men helhetskänslan är som sagt varmare, mer omslutande, mer "på riktigt".

Just den ekonomiska aspekten tror jag det digitala vinner ganska lätt om man fotar en del. Film och framkallning är långt ifrån gratis. Det räcker att spendera 30-40k för att få ett bra tonomfång.

Punkterna 2,3 är högst personliga, men att du upplever dom som possitiva är otvivelaktigt och du är långt ifrån ensam om det.

Även med riktigt bra audioutrustning är det svårt att höra skillnad på LP och digitala format. Har varit med på blindtest där förespråkare för bägge formaten gått bet och har du en oskadad LP i ett bra tryck fixar jag det inte.
Men placeboeffekten är inte att förringa tror man att det ena eller andra är bättre upplever man det också så tills det ställs på prov. Jag upplever det helt klart lite mer högtidligt att ta fram diaprojektorn eller en LP-skiva, än deras digitala motsvarigheter.

När det kommer till bildkvalitet upplever jag dock att digitalt alltid vinner numera och den analoga "känslan" kan du också skapa i efterbehandlingen.

Jag får kanske skaffa ett 300mm objektiv om det är det som gör att lättklädda damer kommer springandes. Skulle kunna vara en trevlig omväxling till fåglar helt utan kläder.
 
Precis så!

När vi säger APS-C borde vi istället säga halvformat!

”APS-” antyder att vi har ett variabelt/valbart format, vilket sällan är fallet i dagens digitala kameror.

Fast beskärningsfaktorn brukar variera mellan 1,7 och 1,4 beroende på tillverkare och modell. Nikon brukar ha runt 1,5 och Canon runt 1,6
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar