Ljusmätaren kan ta in ljus bakifrån genom sökarokularet, och det kan spöka ibland.
I många moderna spegelreflexkameror är det inte en dedicerad ljusmätare, utan snarare en mycket liten kamera, som ser en bild av sökarskivan och i avläsningen av den kameran är sökarbilden uppdelad i fält för den evaluerande mätningen. Programmet som läser av och utvärderar informationen om ljus tar hänsyn till att sökarskivans kondensor fokuserar ljuset huvudsakligen mot okularet, så avläsningen ska vara oberoende av att vissa delar av sökarskivan ser mörkare ut från den vinkel där den lilla kameran sitter.
Det är ganska svagt ljus som läses av från sökarskivan, och ljus bakifrån kan komma in på ett sådant sätt att det påverkar mätningen avsevärt. Det brukar vara någon slags avskärmning mellan den lilla kameran och prismat, en svart skärm, gummiring, skumgummi eller liknande, som hindrar att ströljus kommer direkt från okularet. Ströljus som reflekteras kan den däremot inte ta hänsyn till, och det är därför det brukar finnas med ett lock att sätta på okularet när man tar med fjärr- eller självutlösare, för att bakljus inte ska störa mätningen.