Vad vill du lära dig mer om inom fotografins värld?

[PMD]

Vad är en bra låt? Jag lyssnar på Spotify.. en miljon låtar och hur förhåller man sig till det.

Det är nog med musik ungefär som det är med bilder: ju mer man lyssnar/tittar desto mer förstår man vad man tycker om och varför.

Det underlättar också att ha kunskap om hur musik är uppbyggd, dvs att vet hur skalor och ackord fungerar, samt varför en del musikaliska element är mer tilltalande än andra. Samma sak för bilder.

När det gäller musik kan man dessutom lära sig att tycka om musik som man från början inte tyckte om eftersom man inte förstod den. Jag tror att samma sak kan gälla för bilder även i det sammanhanget.

 

[MrKarisma]

Jag vill också lära mig mer om att redigera video.

Japp, samma här speciellt hur i guds namn man ska gör för att: videon inte ska hacka när man panorerar (nej nej, varken slutartiden eller fps påverkar, har testat), varför 1080p inte går att color-grada utan att den spricker sönder/ blir full med artefakter och det viktigaste allt, hur man color-gradar video utan att behöva köpa Adobe Premiere eller andra dyra superavancerade program.

 

[Terje H]

Jag är lite nyfiken på vad ni andra har på agendan som nästa önskekurs, workshop eller kanske till och med resa.
I vår fotoklubb är det lite svårt att tillgodose allas behov av ovanstående och det hade varit intressant att se vad andra har för tankar kring detta.
Ljussättning och hur man använder blixt verkar stå högt i kurs i vår klubb. Och hur man kan använda drönare verkar också på ropet och är nästkommande aktivitet i vår klubb.
Är själv lite undrande varför komposition och tankeprocessen kring fotograferande inte är så högt på agendan, och inte bara i vår klubb?
För mig är det nummer ett och absolut viktigaste att lära sig och inte alla verkar bemästra eller ens förstå vad det går ut på. Eller har jag fel?
Hur många kurser kan man hitta om komposition?

Thommy

Tänker inte alls i form av nästa önskekurs, workshop eller resor. Inte som deltagare, men som kursledare har jag mina tankegångar. Generellt är jag själv mest intresserad av två huvudkategorier: fotohistoria och bildstil. Jag djupdyker ofta i fotohistorien, bekantar mig med intressanta fotografer - deras liv, utveckling och levnadsöden. Men även mycket kring detta om bildstil; det unika fingeravtrycket, om varför/hur de fotografer som har något helt eget just har fått och utvecklat detta egna. Och om hur dessa fotografer tänker i metaforer och symbolik. Är smått allergisk för den ständiga prylhysterin, men ser samtidigt att detta oftast är från fotografer i början av sin utveckling; som famlar efter att utveckla sig, som letar efter koder för fotografisk framgång - eller som känner att bilderna aldrig eller sällan når upp till sina högt ställda förväntningar. Oftast är det fotografer som letar efter lösningar i fel områden av fotografin, som tror på fullt allvar att det någonstans finns några gyllene genvägar.

Bra kurser om komposition är en stor bristvara; antingen är det med kursledare som sällan gör annat än ”läroboksbilder”, eller så är det kurser som sällan kommer längre än till Tredelningsregeln eller Gyllene snittet. Saknar sådana kurser från riktigt spännande fotografer. Det är överlag sällan (eller aldrig) som de riktigt spännande fotograferna har några fotokurser överlag.

mvh Terje

 

[gamleJ]

Japp, samma här speciellt hur i guds namn man ska gör för att: videon inte ska hacka när man panorerar (nej nej, varken slutartiden eller fps påverkar, har testat), varför 1080p inte går att color-grada utan att den spricker sönder/ blir full med artefakter och det viktigaste allt, hur man color-gradar video utan att behöva köpa Adobe Premiere eller andra dyra superavancerade program.

Har nyligen börjat intressera mig för att filma och videoredigera. Har använt Shotcut och Davinci resolve 16 som båda är gratis. Jag redigerar 1080p och 4K filer från Canon eos R.

Har testat både log internt och olika förinställningar. Filerna är ju 8 bitar så visst finns det begränsningar. Det är främst släta stora ytor som spricker. I lågljussituationer blir det ofta bedrövligt med färgbrus och artefakter just i dessa områden, särskilt i log. Här fungerar oftast filer med förinställningar bättre. Dels är de ju redan ganska klara och det blir mer finputsning med färger vilket de håller för samt att det dynamiska omfånget oftast är lägre i scener inomhus (eller åtminstone påverkbara). Utomhus i bra ljus fungerar log riktigt bra. Filerna går att justera ganska mycket ur färgsynpunkt och högdagrar kan räddas hjälpligt/bättre. Skulle verkligen önska mer tåliga filer men samtidigt är det lite utmanande på ett positivt sätt att behöva tänka mer före inspelning.

Davinci resolve 16 ger bland de bästa förutsättningarna vid färgläggning/justeringar så problemet är filernas färgdjup och inte programmet i sig. Jag hoppas och tror att 10 bitar med log ska göra stor skillnad den dagen jag får hårdvara som klarar dessa filer.

 

[Fredrik183]

Trevlig tråd vill jag först säga!

Vad jag vill lära mig mer om inom fotografins värld?

För att svara, först en kort presentation: Jag gör saker på mitt egna sätt, ett sätt som jag själv begriper, kan räkna ut eller förstå. Gud vad andra krånglar till saker! Jag smackar på med något primitivt. Smack och det funkar.

I värsta fall med hjälp av en integral och kinesisk elektronik. Men helst med hjälp av en träplanka och fogsvans. Ibland behövs också slägghammaren. Ett favoritverktyg jag för trettio år sedan hittade tappat längs E4-an.

Mer kamerarelaterat: Putsar bildsensorn med hushållspapper fuktat med vatten och Yes diskmedel. Slutputsar genom att andas på sensorn o putsar med en tuss hushållspapper. Blås bort dammet med en rocketblower. Rent sedan. Funkat utmärkt för varje objektivlins eller kamerasensor hittills. Gud vad folk krånglar till saker!

Fixade en gång en Nikon D600 som tappats i backen så objektivet lossnat, med kamerans bajonettfäste fortfarande kvar på objektivet. Ingen kameraverkstad ansåg tydligen reparationskostnaden motiverad mot att köpa ny kamera. Epoxylim, lite trolleri, och pelarborrmaskinen rätt ner i kamerahuset bara för nya skruvhål. Klart!

Ägaren oroade sig sedan för att jag vände kameran med bajonetten uppåt för att visa hur jag lagat det hela, uppåt så damm kunde komma ner på sensorn. Insåg att ägaren inte ville veta hur kameran lagats, denne hade bokstavligen svimmat.

Alltså, jag lär mig själv det jag behöver, vad det vara må. Laga en bil ingen verkstad lyckats med då jag till slut tröttnat och bestämt att jag fixar den själv, och den blev hel igen. Eller plocka isär en drönare i molekyler, felsöka och byta ut komponenter, sedan den vägrat flyga mer efter den kraschat i full fart mot ett träd och trillat ner i en sjö och sedan själv då och då försökt ta sig upp ur vattnet genom korta försök till undervattensflygning under en halvtimme innan jag hittade den och fiskade upp den (att döma av videon den fortsatte spela in tills den dog). Varken DJI eller någon annan drönarverkstad ville ta in den för reparation. Funkar klockrent nu.

Fotografering, bildbehandling och sådant följer ovan mönster, jag lär mig själv med enklast möjliga verktyg och jag lär av misstagen. Vanligen att jag inte använt en tillräckligt enkel och lämplig slägghammare

Ja, men nu vad jag verkligen vill lära mig inom fotografins värld:

- Hur jag hittar fler härliga, snygga och fotogeniska modeller.

- Hur jag hittar snygga och användarvänliga mjukvaror som omedelbart går använda, alltså intuitiva och självklara gränssnitt som inte kräver timtals googlande innan man sett var man hittar de viktiga funktionerna (som egentligen inte är så många).

- Hur i himlens namn jag hittar snygga och användarvänliga hårdvaror med egenskaper som en urtjusigt simpel slägghammare, fylld med alla möjligt potentiella funktioner i härligt smidesstål? Alltså, man vrider på ett roligt och taktilt mekaniskt vred i metall på kameran med distinkt återkopplande lägen, klart! Inga menyer att studera en 300 sidor tjock manual för att hitta den viktiga inställning man behöver. De är inte fler än det ryms knappar på kameran, och de som inte ryms på knapparna behövs inte. Ja, enligt mig då.

Grävde fram min gamla Pentax MX och en massa gammal Pentax M-optik. Allt med äkta slägghammarkänsla och riktiga vred och reglage. Men, förfasades av den analoga filmens upplösning då jag gjorde ett enkelt fokustest mot en lutande tumstock, jämfört med en modern digital kamera med samma M-optik. Tanken var att göra ett fokustest. Duh! det gick inte ens att se var fokus hamnat med analoga filmen, den saknade upplösningen för det. Och det var inget jämförande upplösningstest jag ämnade göra. Spelar ju ingen roll var fokus hamnar med film, allt är lika suddigt ändå. Jämfört med digitalt då.

Men vilken känsla i grejorna! Inte ens tunga i vikt jämfört med dagens grejor, men med känslan av den trygga pansarplåten i ett stridsfordon och känslan i reglagen påminnande om att hoppa in och stänga bakdörrarna i en finsk SISU pansarbil under granatbeskjutning.

Slägghammar MX-en funkar alltså inte längre. Önskar lära mig hur jag hittar en digital motsvarighet. Alltså en digital med en sökare som när man tittar in i finner sig vara bokstavligen inne i det motiv man riktar kameran mot. Pentax MX har en helt enastående stor sökare. En riktig slägghammarsökare. Vill hemskt gärna lära mig hur eller var jag hittar en sådan sökare på en digital kamera. Och med samma distinkt taktila mekaniska vred i metall med slägghammaråterkoppling.

Jag har också blivit helt beroende av en vinklingsbar sökare, och av en elektronisk sådan. Känns helt omöjligt att återgå till en som inte går att vinkla uppåt och neråt. Att göra en stooor elektronisk sökare torde knappast innebära några tekniska svårigheter. Hur i hela friden lär jag mig att hitta en sådan?

Detta är saker jag verkligen vill lära mig mer om! Komposition och ljussättning i all ära. Jag tar motivet till typ ett fönsterljus och trycker av på känsla när det ser bra ut. Mina bilder blir ändå sämre än min tjejkompis som inte ens vet vad som är upp och ner på en integral, eller ens vad det är och inget kan om gyllene snittets matematik eller exponeringstriangelns förhållanden för att ställa in kameran manuellt. Sådant kan jag lätt leva med, om jag bara lär mig hur jag åstadkommer ovanstående, för det ovan uppräknade är för mig fotoglädje