Vad är viktigast för dig?

[Bengt Sändh]

När jag hör ordet välgörenhet reser sig raggen. Det får mig att tänka på pälsklädda överklasskärringar som före varje jul delade ut allmosor och matpaket till de fattiga på Södermalm sedan man först kontrollerat att de tvättat öron och hals ordentligt. Det är i stort sett detsamma i dag. "Titta vad jag är duktig och snäll".

När det gäller insamlingar har de ofta visat sig att de har en negativ effekt. En gång i tiden hade vi stor insamling via teve där målet var att finansiera bostäder till handikappade. Denna och liknande jippon gjorde att kommuner förlitade sig till insamlingarna och drog tillbaka sina anslag med påföljd att fem planerade handikappbostäder i Jönköpingstrakten aldrig kom till stånd.

Samma sak när organisationer typ Lions samlas till stor fest på Stadshotellet där tre procent av notan går till välgörenhet. Det finns exempel på att anslag har inhiberats för att det allmänna förlitat sig på Lions välgörenhet.

Jag minns även den stora Röda fjädern-insamlingen för just cancerforskning. En massa företag skaffade sig reklam genom att skänka varor som bilar och kylskåp som skulle lottas ut. Man hade räknat ut att detta gav mer reklameffekt än att annonsera för motsvarande belopp. Man fick in 20 miljoner och dessa pengar lånades sedan ut till just företag för att de helt enkelt inte behövdes just då.

Forskning och hjälp till sjuka och handikappade skall betalas via skattsedeln. Sedan finns det projekt som inte kan finansieras via skattsedeln som ex:vis Läkare utan gränser, Greenpeace, Amnesty mfl. Absolut inget fel att skänka pengar till dem.

Jag har aldrig sagt att jag motsätter mig att skänka när så behövs med det kan man göra i tysthet. Här i min närhet finns romska barnfamiljer som lever på svältgränsen och som inte kan få ett öre från det allmänna. Om jag ger dem en hacka så vet jag att 100 procent hamnar hos de behövande. Men uppmana andra att skänka? Och blanda ihop huruvida det är viktigare att diskutera hjälpverksamhet än ljussättning. Det är denna jolmiga mentalitet jag reagerar emot.

För övrigt lämnar jag denna diskussion i och med detta då jag ämnar ägna min odelade uppmärksamhet åt fotografering.

 

[Ravestream]

Ni som bor i Sverige kan väl ändå inte ha dåligt samvete? Hur mycket av era skattepengar går till välgörande ändamål?

/Karl

Enligt mig.. för mycket.

 

[Maverick]

Det är ju lite beklämmande att se att folk inte tycker att de har nått ansvar för att de råkar betala skatt. Jag skulle säga att det är betydligt större problem än att det är 50kr mindre i insamlingen.

Sedan kan jag iofs hålla med om att dessa insamlingar har en tendens att rikta in sig på i-landsproblem. Cancer, diabetes hjärt- lungsjukdomar. När vi ganska säkert kan konstatera att samma pengar antagligen skulle rädda betydligt fler liv genom att se till att folk i u-länder får mat, vatten och sjukvård. Vi är lite insnöade milt uttryckt.

Innan fotomässan så var det en fotoauktion till förmån för de våldtagna och grovt misshandlade kvinnorna i Kongo, det vart ett fiasko milt uttryckt. Uppenbarligen ingen som bryr sig om dessa kvinnor, men vi kan bara spekulera i hur det sett ut om förmånstagarna hade varit cancerforskare.

Slutligen kan jag tycka att många sådana här hjälporganisationer är lite av hycklare. De vädjar till välvilja och drar upp den ena snyfthistorien efter den andra. Vill ha pengar eller att man ska jobba som volontär, för den goda sakens skull. Det är inte direkt ovanligt att duktiga fotografer får sådana förfrågningar. Att jobba gratis för den goda sakens skull och "reklam". Allt sånt som det inte går att betala räkningar med. Samtidigt så sitter ledarna på dessa organisationer och är allt annat än volontärer. Kommer inte ihåg om det var Röda Korset eller Rädda Barnen som värst men "VD" hade över millen i arvode varje år.

Några som avvek från denna utsugning var Läkare utan Gränser så dom tycker jag man kan stödja.

När vi ändå är inne på Cancer så tycker jag man kan köpa Urban Brådhes bok. Den verkar bra och om jag inte missminner mig så går väl en del av dessa intäkter till cancerforskningen.

/Maverick

 

[Falumas]

Det är ju lite beklämmande att se att folk inte tycker att de har nått ansvar för att de råkar betala skatt. Jag skulle säga att det är betydligt större problem än att det är 50kr mindre i insamlingen.

På vilket sätt anser du att det är beklämmande? Ponera att svensson betalar 1% av sin lön indirekt genom skatten till välgörande ändamål. är du då upprörd över att 1% är en för liten del, eller är du upprörd över att svensson tror att välgörenhetsexperten är bättre på välgörenhetsfrågor än han själv?

/Karl

 

[Maverick]

Det är beklämmande att man trots sitt överflöd anser sig ha tagit sitt ansvar så att man inte kan avvara motsvarande en öl på krogen. Det handlar inte om 50-lappen i sig så mycket, utan bristen på engagemang och ansvar. Man använder skatten som en slags friskrivning för att inte bry sig själv. För betydligt allvarligare än en missad 50-lapp är att folk inte engagerar sig för människor som inte var lika lyckligt lottade vid födseln.

Folk gnäller hela tiden över att biståndspengar går till fel saker, samtidigt som man inte ger pengar till det man tycker är rätt saker. Förutom ölen på krogen, men det räknas knappast som bistånd.

Det verkar mer som gnället faktiskt handlar mer om att vi ger bistånd över huvud taget istället för att stoppa dem i egen ficka.

/Maverick

 

[Bengt Sändh]

Det är beklämmande att man trots sitt överflöd anser sig ha tagit sitt ansvar så att man inte kan avvara motsvarande en öl på krogen. Det handlar inte om 50-lappen i sig så mycket, utan bristen på engagemang och ansvar. Man använder skatten som en slags friskrivning för att inte bry sig själv. För betydligt allvarligare än en missad 50-lapp är att folk inte engagerar sig för människor som inte var lika lyckligt lottade vid födseln./Maverick

...och vad är detta för macrobiotiskt svammel. Jag tror att de som skänker i tysthet och utan åthävor ger mer än dessa fariseer och skrymtare som uppmanar andra att skänka och jag håller med den som menar att en femtilapp gör mer nytta hos svältande människor i ett U-land medan den är som en spottloska i horisonten för cancerforskningen. Vi lever i ett genomorganiserat samhälle. Samhälle betyder sammanhållning och det innebär att sjuka skall ha rätt till god vård på samhällets bekostnad. De skall slippa leva på allmosor som andra tigger ihop till dem.

För några år sedan startade ett antal handikappade ungdomar en tidning som hette Antihandikappbulletinen. De vägrade leva på allmosor och krävde rejäla anslag från samhället. Jag förstår dem till fullo.

Varför i helvete kommer du in på detta med att dricka öl på krogen. Vad har det med saken att göra. En sån vämjelig moraliserande attityd illustrerar med all önskvärd tydlighet att Välgörenhet är fult!

 

[VeraVardig]

Hej igen!

Nu tar vi och lugnar ned oss!
Vi tycker olika!

Ha en bra kväll!

mvh
Helena

 

[Rolz]

Intressant läsning hur vi ser olika och som vanligt i stridens hetta blir det skrivna ordet hårdare och råare allt eftersom. Ta en eller två öl så här på fredagskvällen om så önskas, ta ett eller två djupa andetag, räkna till 50 och sedan skriv svaret så minimerar vi de hårda orden garanterat.

Jag har (i det tysta Bengt) varit fadder i drygt 20 år numera. Min insats är 200:- i månaden vilket vid något tillfälle kan bli något högre eller lägre beroende på hur min ekonomi ser ut den aktuella månaden. Efter att ha köpt lotter, skänkt pengar vid diverse tv-insamlingar, köp diverse prylar att fästa på rockkragen etc etc under en del år så är det mer eller mindre slut med detta numera. Har inte känts riktigt ok för mig på detta vis utan har valt mitt eget. Visst så köper jag någon gång typ rosa bandet men det blir mer och mer sällan med sådana allmosor för min del.

Min mormors syster som var djupt kristen och med detta en betydligt starkare tro än min egen nämnde vid ett tillfälle en organisation, Läkarmissionen. Jag hade då under en tid sökt efter just någon sådan som motsvarade min egen önskan. Där fann jag att deras motsvarade min bäst av en hel hoper andra. Och vill också nämna att av alla insamlingsorganisationer så är Läkarmissionen en av de bästa till att av en hundralapp skänkt se till att de behövande får mest av denna hundring. Detta har stor betydelse för mig och har så långt jag tycker mig kunnat försäkra mig om att det verkligen kommer till de som behöver det bäst.

Men ändå så frossar jag i kameraprylar som numera förvisso är min inkomstkälla också som fotograf utan att känna mig speciellt dålig människa för det. Och visst så är jag liksom de allra flesta behov att döva det dåliga samvetet ibland kanske men det är inte den springande punkten utan att jag känner att jag vill med mitt lilla medel förhoppningsvis göra tillvaron lite bättre för någon annan.

Vi gör som vi vill och ingen skall försöka övertyga mig om att den eller det är det bästa, lidandet i världen är så oerhört svårt och stort så jag vill själv bestämma var jag skänker mina pengar utan att behöva känna något dåligt samvete för det. Låt var och en vara salig i sin tro så länge det inte skadar någon annan.

//R

 

[Maverick]

...och vad är detta för macrobiotiskt svammel. Jag tror att de som skänker i tysthet och utan åthävor ger mer än dessa fariseer och skrymtare som uppmanar andra att skänka och jag håller med den som menar att en femtilapp gör mer nytta hos svältande människor i ett U-land medan den är som en spottloska i horisonten för cancerforskningen. Vi lever i ett genomorganiserat samhälle. Samhälle betyder sammanhållning och det innebär att sjuka skall ha rätt till god vård på samhällets bekostnad. De skall slippa leva på allmosor som andra tigger ihop till dem.

För några år sedan startade ett antal handikappade ungdomar en tidning som hette Antihandikappbulletinen. De vägrade leva på allmosor och krävde rejäla anslag från samhället. Jag förstår dem till fullo.

Varför i helvete kommer du in på detta med att dricka öl på krogen. Vad har det med saken att göra. En sån vämjelig moraliserande attityd illustrerar med all önskvärd tydlighet att Välgörenhet är fult!

Ärligt talat så fattar jag inte om du opponerar dig mot det jag har sagt eller om du håller med mig...

/M

 

[Tomasz]

Bengts svammel är kanske inte macrobiotiskt, men underligt är det. Jag trodde ni stod på samma sida.

 

[xlxl67]

Initativet till tråden är väldigt bra men jag vill helst inte direkt höra "Vad är viktigast för dig?" eftersom jag därmed är tvingad att ta ställning utan att tänka efter. Alla här har säkert olika bagage och saker som prioriteras på olika sätt.

Det TS skriver som "Sedan två råd:" är däremot väldigt bra o tänkvärt.

Håller med Bengt Sändh i det mesta.

Tanken med tråden är bra men inte att tvinga ngn att göra val.