Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Utlösningstid på studioblixt

Produkter
(logga in för att koppla)

Fencer

Medlem
Vad kan fördelarna vara med en blixt som har en blixtutlösningstid på 1/2000 sek(Elinchrom RX600) jämfört med en på 1/700 sek (Bowens esprit gemini 500)?
Ger det en tydlig skillnad i bildkvalitet i slutändan?
Det skiljer ganska mycket i pengar...

Kan det tom vara en nackdel med snabbare utlösningstid?

mvh Jens
 
Det spelar roll om du ska plåta väldigt snabba förlopp som gör att du behöver den korta tiden för att fånga förloppet, annars borde det inte göra någon skillnad.
 
Brinntiden har stor betydelse för hur skarpt ett motiv i rörelse återges. Uppgifter om brinntiden är inte alltid enhetliga. Man måste veta om blixtlängden anges till t 0,5, eller t 0,1.
Detta kan förklaras på följande vis: utlösningen av blixten orsakar en urladdning med stor intensitet. Efter att ha uppnått sitt toppvärde sjunker denna urladdning sakta till noll. Blixtkurvan beskrivs som en snabb uppgång följt av ett långsamt avtagande fall. Brinntiden t 0,5 är definierad som den tidsrymd under vilken ljusintensiteten från blixtröret sjunker från sitt toppvärde till 50 % enligt DIN- och ISO-standard.
Brinntiden t 0,5 är det vanligaste sättet att ange brinntid i broschyrer och tekniska specifikationer. Detta halvtidsvärde har emellertid ett problem: det tar inte hänsyn till ungefär hälften av det blixtljus i urladdningen. Denna mängd ljus fortsätter att påverka exponeringen tills den sjunkit till ungefär 20-30 procent av toppvärdet på grund av att slutartiden normal är längre än blixttiden. Detta bör man ha i minnet när snabba rörelser skall återges skarpt. Detta betyder att blixttiden 1/1000 sekund vid t 0,5 inte är lika med slutartiden 1/1000 sekund, utan i stället, om vi tar hänsyn till det effektiva blixtljuset under exponeringen, en slutartid på 1/360 eller 1/250 sekund. Resultatet blir att rörelser tagna med t 0,5 = 1/1000 sekund får samma skärpa som en bild tagen med kontinuerligt ljus med en slutartid på 1/360 eller 1/250 sekund och inte, vilket man ofta tror, med en slutartid på 1/1000 sekund.
Ett annat sätt att bestämma brinntiden är att ange brinntiden vid t 0,1. Brinntiden 0,1 betyder den tid inom vilken blixtintensiteten sjunker från sitt toppvärde till 10 %. Även detta värde skall användas med försiktighet. Blixtintensiteten stiger snabbt högt under den första fasen och faller skarpt under slutfasen. Den stora skillnaden i blixtintensiteten betyder att en del av blixtljuset är för svagt för att kunna påverka exponeringen.


Låt oss sammanfatta: Brinntiden t 0,5 tar inte hänsyn till hela det blixtljus som kommer till användning under exponeringen. Brinntiden t 0,1 tar å andra sidan hänsyn också till den del av blixtljuset som, på grund av sin låga intensitet, inte är starkt nog för exponeringen.

En kort brinntid är aldrig någon nackdel, däremot en stor fördel i blandljus.

Mvh/Anders Forsslund Aifo AB
 
Tack Will och i synnerhet Anders för föreläsningen.
Intressant. Som an aning oerfaren i studioteknik är jag beroende av värden i tekniska specifikationer och broschyrer.

Nu till en följdfråga. Om vi utgår från t=0.5. Hur snabb bör blixtutlösningstiden vara för att kunna frysa en fallande droppe ( på bild ;) )?
 
Det kan fungera med en brinntid på 1/2000 sek men vill du att den ska var "glasklar" bör du gå ned på 1/3000-1/4000 sek.
/Mvh Anders
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar