Tamron AF SP 90/2,8 vs. Tokina AT-X M100/2,8

[Tennisspionen]

Är sugen på ett makroobjektiv och sållningen har resulterat i rubricerade två. Någon som har någon erfarenhet av båda eller något av dem som kan ge mig lite råd?

Prismässigt så är det ju i princip ingen skillnad. Skall avslöja att det i dagsläget lutar åt Tokina 100/2,8 då jag har ett Tokina 11-16 som jag är oerhört nöjd med.

Användingsområdet kommer att vara makrobilder(givetvis) men även "vanliga" bilder. D.v.s. porträtt och liknande.

Tack på förhand!

(Har f.ö. en Canon 20D)

 

[vanligt_ovanlig]

Hej.
Jag var hade precis samma funderingar före jul.
Helt ovetenskapligt fick jag uppfattningen av att Tokina AT-X M100/2,8 byggmässigt och kvalitetmässigt var det tekniskt bästa.
Lika ovetenskapligt har jag flera fotokompisar som lovordade sina Tamron AF SP 90/2,8, som jag tyckte det var både plastigare och gnissligare.

.... vad jag köpte? ... Tamron.
Jättenöjd hittills. Har använt det mest som tele och ser fram emot vårens macrofotografering. Inga foton på FS... ännu...

Lycka till!
/Martin

 

[Muni]

När jag skulle köpa macroobjektiv i det brännviddsomfånget, stod valet mellan Nikons 105 f/2,8 Tamron 90 f/2,8 och Tokina 100 f/2,8.
Nikon föll bort direkt, då det saknar bländarring, något som är viktigt för mig. Tamron kändes plastigt och det exemplar jag testade i butik jagade för mycket med autofokusen. Då jag hade god erfarenhet tidigare av Tokina som tredjepartstillverkare, var valet ganska enkelt. Det kändes bättre byggmässigt än Tamron. Det jag inte gillar är "skjutringen" för AF/MF som är i trögaste laget. Dessutom är det snålt av Tokina att inte skicka med den enklaste objektivpåse.

 

[Danlo]

Jag har i ca ett år vägt mellan olika porträttobjektiv, Nikkor 85mm 1.8, 1.4:an och även Samyang 1.4 för att kunna få så kort skärpedjup som möjligt. Har dock insett efter att ha tittat på tusentals bilder tagna med dessa objektiv att jag ändå inte skulle bli nöjd.. Det är bara mellanformat (6x7 el större) som kan ge mig det jag vill ha när det gäller oskärpa o skärpedjup.

Började för ca ett halvår sen kolla på macro-objektiv istället, tänkte slå 2 flugor i en smäll, kort skärpedjup men även macro-möjlighet. Vägde länge mellan tokina 100mm och tamron 90mm lääääänge.. Tillslut stannade jag vid Tamronet pga att brännvidden var närmre 85rna..

Har inte ångrat mig en sekund! Det är knivskarpt vidöppet! Har inte använd bländaren ännu, och antagligen kommer jag aldrig göra det. Varför blända ner ett objektiv som är gjort för att vara skarpt vidöppet? Jag är lite orolig för hur länge den märkliga AF/MF ringen kommer hålla.... Men jag har läst att man inte behöver oroa sig, objektivet går inte sönder sålänge man behandlar det som ett objektiv bör bli behandlat.

 

[Danlo]

Kanske ska nämnas att jag använder tamron 90mm på 24x36 sensor.

 

[Muni]

Det blir nog mycket Tamronrekommendationer, då Tokina har varit lite av en outsider med dålig marknadsföring i Sverige.

 

[Danlo]

Kan ju även nämna att att om Tokinan varit 90mm så hade det blivit den. Enligt min egen högst personliga bedömning av diverse bilder så hade den aningen snyggare och mjukare oskärpa samt aningen mindre CA (eller vad det kallas).

 

[dumbo]

Rent optiskt är de mycket lika. Jag upplever till skillnad från Daniel att Tokinat har något mer CA, vilket heller inte vore så konstigt då just mer CA än snittet är lite av ett "signum" för Tokina. Skillnaden är dock så liten att det eg inte är mycket att bry sig om.
Skärpa och bokeh skulle jag säga är mycket lika.

Tamronen är lättare då den har mer plast i konstruktionen, men jag skulle vilja säga att den är välbyggd och om man inte behandlar sin utrustning väldigt omildt så lär inte byggkvaliteten vara något att oroa sig för.
Gnissligt? Jag kan trycka och vrida rejält på mitt Tamron utan vare sig flex eller gnissel.

Ska man summera är det nog mest en fråga om tycke och smak och vilken brännvidd man föredrar.

 

[keckax]

Jag har i ca ett år vägt mellan olika porträttobjektiv, Nikkor 85mm 1.8, 1.4:an och även Samyang 1.4 för att kunna få så kort skärpedjup som möjligt. Har dock insett efter att ha tittat på tusentals bilder tagna med dessa objektiv att jag ändå inte skulle bli nöjd.. Det är bara mellanformat (6x7 el större) som kan ge mig det jag vill ha när det gäller oskärpa o skärpedjup.

Började för ca ett halvår sen kolla på macro-objektiv istället, tänkte slå 2 flugor i en smäll, kort skärpedjup men även macro-möjlighet. Vägde länge mellan tokina 100mm och tamron 90mm lääääänge.. Tillslut stannade jag vid Tamronet pga att brännvidden var närmre 85rna..

Har inte ångrat mig en sekund! Det är knivskarpt vidöppet! Har inte använd bländaren ännu, och antagligen kommer jag aldrig göra det. Varför blända ner ett objektiv som är gjort för att vara skarpt vidöppet? Jag är lite orolig för hur länge den märkliga AF/MF ringen kommer hålla.... Men jag har läst att man inte behöver oroa sig, objektivet går inte sönder sålänge man behandlar det som ett objektiv bör bli behandlat.

Jo, ett objektiv med bra närgräns är ofta mer mångsidig och roligare.

/K

 

[keckax]

Rent optiskt är de mycket lika. Jag upplever till skillnad från Daniel att Tokinat har något mer CA, vilket heller inte vore så konstigt då just mer CA än snittet är lite av ett "signum" för Tokina. Skillnaden är dock så liten att det eg inte är mycket att bry sig om.
Skärpa och bokeh skulle jag säga är mycket lika.

Tamronen är lättare då den har mer plast i konstruktionen, men jag skulle vilja säga att den är välbyggd och om man inte behandlar sin utrustning väldigt omildt så lär inte byggkvaliteten vara något att oroa sig för.
Gnissligt? Jag kan trycka och vrida rejält på mitt Tamron utan vare sig flex eller gnissel.

Ska man summera är det nog mest en fråga om tycke och smak och vilken brännvidd man föredrar.

Jupp, den ger lite lite mer CA, och lika plastig.

Men valet dom emellan är verkligen ingenting att att ha beslutsångest inför. Dom är i stort sett lika bra. Bara att blunda och ta en av dom...

/K

 

[AndyK]

När jag skulle köpa macroobjektiv i det brännviddsomfånget, stod valet mellan Nikons 105 f/2,8 Tamron 90 f/2,8 och Tokina 100 f/2,8.
Nikon föll bort direkt, då det saknar bländarring, något som är viktigt för mig.

Tamrons uppgraderade version med inbyggd motor saknar manuell bländarring. Om nu det har någon betydelse för trådskaparen.

 

[Tennisspionen]

Ett stort tack till alla som tagit sig tid att hjälpa till! Många bra och utförliga synpunkter.

Det jag misstänkte har bekräftats. De är rätt jämbördiga. Så nu får brännvidd samt en "kläm och känn"-session hos Japanphoto avgöra.

Tack än en gång!

 

[Swappo]

Hur gick det, vilket blev det tillslut?

Jag har haft båda och kan väl instämma med kören om att de är optiskt sett i princip lika bra. Jag hade Tamronet först, men bytte faktiskt mot Tokinan (via Sigma 180/3.5). Tyckte Tokinan kändes aningen mer gedigen (dock fortfarande plastig, men bättre än Tamrons).

AF lika dålig på båda objektiven vad jag minns, men vid macro tycker jag inte att att AF är viktigt...

Jag törs inte rekommendera det ena framför det andra, har sett i mätningar att Tokinan ska vara liiiite skarpare, men samtidigt ha lite mer CA. Dessa skillnader tror jag inte har någon betydelse i praktisk användning.

 

[Danlo]

Jag är iaf grymt nöjd med Tamron 90mm. Har nog aldrig varit så nöjd med något objektiv. Har aldirg problem med CA eller nåt sånt. Det är bara knivskarpt vidöppet. Har aldrig bländat ner en enda gång sen jag köpte det. Skönt att inte behöva tänka på det när man fotar.

 

[Tennisspionen]

Hur gick det, vilket blev det tillslut?

Jag kikade runt en hel del på diverse sidor, tester och bilder. Likt någon sade tidigare så är det tämligen "jämnt skägg" mellan de båda fast med ett gedignare underlag för Tamron då den tycks vara vanligare och mer frekvent testad. Så helt logiskt slog jag därför till och köpte ett Canon 100/2,8 Macro USM . Jag hittade ett begagnat exemplar med 6 månader på nacken här i GBG vilket blev billigare än att köpa ett nytt Tamron alt. Tokina.

Vad jag sett i tester så är inte Canons bättre än exempelvis Tamrons men det känns något tryggare med "orginal" då man kan förvänta sig lite bättre back up från Canons sida om det strular i samspelet mellan kamera och objektiv. Även filterdiametern passade bättre på Canon då jag redan har polariserings- och uv-filter i rätt storlek och således slipper den utgiften.

Jag är helt klart nöjd med objektivet och förvånas över att AF:en är så pass snabb som den är vid fokusering på längre avstånd(den har kritiserats). Vid macro så är det givetvis manuell fokusering som gäller. Vad gäller skärpan har jag heller inget att klaga på men jag är övertygad om att Tamron och Tokina ger lika bra resultat där(provade dem och var mycket imponerad).