Svartvitt?

[jona]

Jag funderade lite idag, kanske har detta tagits upp tidigare hær på forumet, har inte læst allt pga ett æn så længe relativt kort medlemskap. Men varför ær det egentligen så snyggt med svartvita foton, det ær ju inte direkt så att det ær vårt naturliga sætt att se på omgivningen, ær det kanske just dærför eller har någon nån teori eller kanske rentav fakta?

/johanna

 

[Hans-C]

Jag kan bara ge mina personliga tankar och inte vad som är rätt eller fel. Först och främst ser jag ingen anledning till att bara se naturligt på omgivningen, ser foto som ett uttrycksätt och en konstform. 2. I svartvitt ges mer koncentration på form, detalj etc. tex om man vill visa att någon är ledsen är det bara onödigt med en massa hudtoner och bakgrundsfärger. Det som är viktigt är några "ledsamhetsfåror" i ansiktet. En enkel regel är att förenkla en bild så mycket som möjligt, ta bort allt som inte tillför komposition eller budskap något.En sådan sak kan vara färg.

 

[raderad medlem]

Hans sade det jag tänkt säga så jag säger bara att jag håller med. Speciellt på att svartvit framhäver form.

 

[Hassan]

När färgerna kommer bort blir ljus och skugga tydligare och lyfter fram formen. I.o.m. avsaknaden av färger blir bilden lite av en abstraktion där det finns utrymme för vår fantasi.

 

[klabbarpan]

Det är bara att stämma in i det som Hansarna säger. Dessutom är det ju väldigt roligt att göra svartvita bilder i mörkrummet, går inte att mäta med att behandla bilderna i datorn...

 

[hasse lundberg]

Jag heter också Hans så jag får väl gör ett inlägg då också.
Den svartvita bilden är tidlös med frånvaron av kulörta färger.
Motivet framträder utan påverkan av färger.
Har även läst att våra minnen blir mer och mer monokroma ju äldre minnesbilden blir.

 

[smudo]

håller med tidigare inläggare. formspråket kan framhävas lättare i svartvitt och abstraktionsnivån kan göras högre; det är lättare att göra bilderna mer "grafiska" i svartvitt än i färg. bilden jag länkar till här skulle nog inte ha blivit speciellt bra i färg med tanke på de taskiga ljusförhållandena och pressningen av filmen osv.

 

[jimh]

Håller med om det mesta som skrivits. Och kan tillägga att jag tycker att en sak som är positiv med svartvitt är att när man redan har lämnat verklighetens representation bakom sig känns det friare att ta ett steg längre.

Ta den här som exempel. En färgversion av den skulle förmodligen vara en exponering på Velvia med polfiltret på full fräs och underexponerat nån tredjedels steg. Det skulle ju bara se ut som effektsökeri och överdrivet. Med svartvitt finns det ingen referens till någon korrekt representation och det gör friheten mycket större.

 

[jona]

det låter vettigt det ni sæger, ska fundera mer över det.
jag menade heller aldrig att jag inte gillar svartvita bilder, tværtom, ofta fæster jag mig mer vid svartvita bilder æn færgbilder, det var nog dærför jag började fundera.

 

[pej]

Tja -- jag säger samma sak som de andra fast med andra ord.

Titta på våra dagstidningar... de har ofta svartvita bilder men budskapet går ändå fram. Vi ser symboler, tänk dig dem som Platons skuggbilder. Vi känner igen skuggan och gör rätt association oavsett om den är i färg eller ej. Visst påverkas vi av färger men vi måste koppla dem till en symbol för att de ska komma till sin rätt.

Jag tycker att det är svårt att jobba med färg. Titta på bra färgbilder och fundera över färgsättningen. Den är ofta sparsmakad. Jag skulle säga att symbolerna och hur de ljussätts är viktigare än färgerna. De två aspekterna renodlas i den svartvita fotograferingen och det är kanske därför som vi lättare associerar till den.