Det som händerär att ljuset är för svagt, det räcker inte till för tillräckligt korta exponeringstider. Bildsensorn måste ha en viss mängd ljus för att en bild skall erhållas, då ljuset är svagt måste därför slutaren stå öppen längre för att släppa in mer ljus, exponeringstiden förlängs. Då hinner barnen röra sig under den tiden, rörelser blir suddiga.Dessutom är det svårare att hålla kameran tillräckligt stilla under så lång exponeringstid, det blir alltså också suddigt för att kameran rör sig. Det senare kan avhjälpas med stativ, men motivrörelser kommer ändå att förbli suddiga.
För att försöka kringgå detta kan man öka kamerans ljuskänslighet, ställa upp ISO. Nackdelen är att bilderna då förlorar kvalitet och blir brusiga, men brusiga bilder kan vara bättre än suddiga bilder. Man får också öppna bländaren maximalt, det hål i objektivet vilket ljuset släpps in genom. Välj en så låg siffra som möjligt för bländaren, då är öppningen som störst. Alltså: öka ISO så långt du tycker bilderna tål, öppna upp bländaren maximalt (vilket torde vara runt 3,5 på ditt objektiv). Undvik också att zooma in, det minskar objektivets ljusstyrka och förstorar kameraskakningarna på bilden. Att tända alla lampor inomhus hjälper också en del.
Om du vill investera kan du köpa ett fast, ljusstarkt objektiv. Det kommer att förbättra läget jämfört med ditt 18-55, men det är inte säkert det blir tillräckligt bra ändå. Men det blir bättre, men i mörker kan ingen kamera/objektiv fånga snabba rörelser utan blixt.
