Re: Kuriosa
layman skrev:
Det är väl få kameror som har kortare synktid än 1/250. Nikon och Canons värstingar antar jag - och så mellanformatare som i vissa fall kan synka på alla tider.
Nja, även en D200 kan synka på alla tider om man har rätt blixt, dvs en som pulserar i synk med att "skåran" rör sig över sensorplanet. Med manuella blixtar (exempelvis studioblixtar) funkar det inte med någon kamera som har fokalplansslutare. Det är själva konstruktionen hos slutaren som sätter begränsningen. Även Canon och Nikons toppmodeller lider av samma "problem" som Henriks D200.
Kameror med centralslutare ("leaf shutter") i optiken kan synka på alla tider eftersom det finns ett visst tillfälle då slutaren är öppen och hela filmen/sensorn belyses på en gång. Vissa mellanformatare har denna typ av slutare. Storformatskameror har det nog nästan uteslutande.
Det finns dock undantag, till exempel D70 vars mekaniska slutare alltid låter hela sensorn exponeras på en gång. Går upp på snabbare "slutartider" är det en elektronisk slutare som stänger av och på sensorn, precis som det funkar på kompaktkamerorna. Denna hybridslutare gör att du kan använda blixt på alla slutartider. Men det är kuriosa och för de allra flesta tillämpningar inte särskilt värdefullt. Det finns vissa actionfotografer som kör med blixt ute och tycker hybridslutaren hjälper dem. Nackdelen är att man måste köra med manuell blixt eller blixtens sensor för ljusmätning. TTL funkar inte.
henke-stenbäck skrev:
Men varför har d200 1/250 som högsta?
Det är som sagt slutarkonstruktionen. En fokalplansslutare fungerar så att det är två "gardiner" (numera ofta av tunna lameller) som glider över filmytan/sensorn. När den första glider exponeras filmen/sensorn för ljus. En stund senare börjar den andra glida och täcka över filmen/sensorn igen.
Gardinerna har alltid samma fart, det som bestämmer slutartiden är alltså hur lång tid det är mellan gardinerna börjar rulla.
Olika kameramodeller har olika snabb fart på gardinerna, gamla kameror hade relativt långsam, vissa moderna kameror har väldigt snabb gardin. Tror det är någon toppmodell hos Minolta som hade mycket snabb gardin vilket gjorde att de kunde ha snabba blixtsynktider.
Men i och med att gardinerna kommer tätt inpå varandra och rullar med en viss hastighet inträffar det att vid en viss slutartid kommer avståndet mellan gardinerna vara mindre än filmen/sensorn är hög (eller bred, beroende på vilket håll de rullar åt). Då exponeras filmen/sensorn en del i taget. Men eftersom en blixt ofta lyser upp motivet kortare tid än slutartiden kommer den brinna av när en del av sensorn/filmen exponeras och hunnit slockna när gardinen avtäcker nästa del av filmen/sensorn. Därför får du en mörk kant där.
Det går som sagt att komma runt med blixtar som kan "prata" med kameran. Det brukar kallas FP-sync (fokalplans-) och blixten "poppar" flera gånger för att belysa motivet varje gång "nästa" del av filmen/sensorn avtäcks.
Jag antar att det inte är hela världen för jag brukar ha 1/200 och sen donar jag med bländaren ist.
Precis, man har normalt inte så starkt starkt befintligt ljus i studion som kräver korta slutartider. Då är det precis som Mats säger, det är bländaren som styr exponeringen. Slutartiden är normalt oväsentlig vid exponeringen vid så korta tider med blixt.
