Stoppbad

[edtbjon]

Stoppbadet har två syften, dels att avbryta framkallningen, dels att spara fixet.

För filmframkallning: För att avbryta framkallningen kan man då antingen använda någon kraftigt utspädd syra. I praktiken en 1-2% ättiksyra eller motsvarande citronsyra (vilken har en angenämare doft). Eller kan man använda vanligt vatten, gärna då i två omgångar för att skölja bort resterande framkallare ordentligt. Använder man vanligt vatten avbryts framkallningen något långsammare, men är man bara konsekvent kan man kompensera för detta genom att framkalla säg 10 sekunder kortare.
(I princip kan man använda vatten som stoppbad för papper också, då man ju alltid (ja, för det mesta i alla fall) framkallar färdigt bilden i framkallaren. Det händer i alla fall inte så mycket mer om bilden framkallar ytterligare 20sekunder. Tänk bara på att byta vattnet ganska ofta.)
För min egen del använder jag alltid vanligt vatten som stoppbad när jag framkallar film, men häller i en liten skvätt ättika när jag framkallar pappersbilder (trots mitt påstående ovan... ).
Avseende fixets hållbarhet, är de flesta (alla?) fix på marknaden idag rätt kraftigt buffrade, alltså att de tål en hel del "förorening" från framkallaren utan att ändra pH. Dessutom är t.ex Ilford Hypam ganska nära pH 7, alltså neutralt. Det finns ett flertal recept på basiska snabbfix vilka har blivit populära på senare tid. (Dels för pyro-framkallare för film, dels för fiberpapper, då det ska vara enklare att skölja ur fixet.) Om man använder ett basiskt fix ska man enbart använda vatten som stoppbad.

Faktum är att det går att "freestajla" rätt så mycket i mörkrummet, när man en gång vet vad man håller på med. För min egen del är jag dock mycket noggrann med filmframkallningen, då jag bara har en chans, så vill jag så att säga inte chansa. Jag läste ett inlägg på Apug skrivet av en riktigt gammal räv som arbetat med utbildning sedan 40-talet. Han menade att det var ganska lösa regler fram till 2:a V.kriget, men att de då standardiserade den militära fotograf-utbildningen med en massa regler, inga "ungefär", utan exakt och inge' snack. Detta slog igenom även civilt och har hängt i sedan dess. Jag tycker dock att det är bra att hålla sig till ett enda (strikt) recept till dess att man förstår hur det fungerar och att man får bra resultat med det, gång efter gång. Alltså typ en eller max två sorters filmer och en framkallare. Sedan samma när man kopierar, alltså en sorts papper till dess att man gör riktigt bra bilder på det pappret. (Om det inte är typ matt Varicon, i så fall; BYT! )

//Björn

 

[Graal]

Stoppbadet har två syften, dels att avbryta framkallningen, dels att spara fixet......

Vill bara komplettera det du skriver. Jag har personligen alltid litat på Kodak och aldrig blivit besviken. I en av deras gratispublikationer "Små Korn" nr 35 (en svartvitspecial med grunderna i framkallning och kopiering) uppger man att stoppbadet har hela FEM olika syften. Inte bara som avbrytning av framkallning och att spara fixet, utan några till:

1. Att stoppa framkallningen ögonblickligen.

2. Att förhindra fläckbildningar och dikroitisk slöja (mycket svårlöst utfällning av metalliskt silver på filmytan).

3. Att förlänga fixbadets livslängd och effektivitét genom att bevara surheten.

4. Att ta bort kalciumskum från ytan på papper och film, vilket inte försvinner i sköljningen och då kan ge ojämn "glans" i ytan.

5. Att förhindra onödig uppsvällning av gelatinet i film och papper och därmed minska risken för mekaniska skador på emulsionerna under sköljning och torkning.

 

[millhouse]

Vill bara komplettera det du skriver. Jag har personligen alltid litat på Kodak och aldrig blivit besviken. I en av deras gratispublikationer "Små Korn" nr 35 (en svartvitspecial med grunderna i framkallning och kopiering) uppger man att stoppbadet har hela FEM olika syften. Inte bara som avbrytning av framkallning och att spara fixet, utan några till:

1. Att stoppa framkallningen ögonblickligen.

2. Att förhindra fläckbildningar och dikroitisk slöja (mycket svårlöst utfällning av metalliskt silver på filmytan).

3. Att förlänga fixbadets livslängd och effektivitét genom att bevara surheten.

4. Att ta bort kalciumskum från ytan på papper och film, vilket inte försvinner i sköljningen och då kan ge ojämn "glans" i ytan.

5. Att förhindra onödig uppsvällning av gelatinet i film och papper och därmed minska risken för mekaniska skador på emulsionerna under sköljning och torkning.

Hej Nils.

För ett antal år sedan var jag och föreläste om fotografering på en utbildning för,ja just det fotografering. Då var jag inne i deras fina mörkrum.På en vägg där alla stod och arbetade var just dessa 5 gyllen regler uppsatta av en av lärarna. Med en text under: Om du misslyckas med en bild eller en framkallning så är du inte läskunnig !
Ja, jag säger som lärarna där alltför ofta är det som så att det finns massa fin kunskap och då inte minst inom mökrumsläran som inte alla läser riktigt bra. Om det sedan beror på att man inte kan läsa eller ej det låter jag vara osagt.
Ps !
Kanske man skulle låta trycka upp ett antal sådana här "ordspråk" och sälja dom till ....

 

[edtbjon]

...
Ps !
Kanske man skulle låta trycka upp ett antal sådana här "ordspråk" och sälja dom till ....

typ mig då rå

Ärligt talat, jag håller inte med till 100%. Nu använder jag själv åtminstone en mellanskölj när det gäller film, så det är någon slags mellanting.
Dessutom har jag en känsla av att dessa "regler" är lite paranoida. Visst bör man vara noggrann på ställen där vattnet är dåligt, men i de flesta civiliserade länder brukar vattenkvalitén vara bra.
För att hålla mig till ämnet, t.ex. punkt 5: De flesta filmer idag har härdade gelatinskikt. Det filmfabrik som utgör undantaget är Efke (samt ett antal andra märken som säljer Efke under sitt eget namn, t.ex. Adox). Men detta hanterar man med härdande fix eller liknande. Jag tror inte att en svag ättikslösning en kort stund före fixet har någon betydelse.
Punkt 2: Jag har ju för mig att fixet lär ta hand om den saken bättre än ättika.
Punkt 4: Jo, ättika löser kalk, men det gör vilket surt fix som helst också.

Nu vill jag inte påstå att Kodak "snackar skit", men det känns som ett väldigt överdrivet sätt att sälja "Indicator Stop Bath" eller vad det heter nu för tiden. 155:- för 16 liter brukslösning stoppbad är rena rånet. Det är klart att de måste kunna prata för sin vara.

Sedan tycker jag återigen att det visst är bra att ha ett regelverk medan man lär sig. När man väl har förstått ämnet och kan se vad som är viktigt, kan man också prioritera. Ett exakt agiteringsmönster, en bra timer och en mycket noggran termometer betyder avsevärt mycket mer för att man ska lyckas med filmframkallning än si eller så många eller inga droppar ättika i stoppbadet.

//Björn

 

[Graal]

......Nu vill jag inte påstå att Kodak "snackar skit", men det känns som ett väldigt överdrivet sätt att sälja "Indicator Stop Bath" eller vad det heter nu för tiden. 155:- för 16 liter brukslösning stoppbad är rena rånet. Det är klart att de måste kunna prata för sin vara......

//Björn

Photax säljer Maxstopp 1l (samma som gamla Indicator Stop Bath) för 122:-. Detta är 22%ig ättika med en indicatorfärg som byter skepnad när den inte är sur längre. Ica tar 13:90 för en 3dl flaska Perstorpsättika 24 %. 1l kostar alltså ca 45:-. Även om man får späda den något mer för att få samma koncentration så blir det under halva priset mot Kodaks ättika. Billigare alltså, men hur mycket billigare?

Personligen späder jag ungefär 3ggr mer än Kodak rekommenderar (stoppbadet får inte bli för surt som vi tidigare diskuterade) och då räcker 1l stoppbad till ca 45 liter. 3dl stopp räcker gott och väl för en film och om man "slösar" genom att kassera det innan det ändrat färg räcker det ändå till att framkalla 150 filmer 135-36. Det blir alltså en kostnad på ca 81 öre filmen. Med Perstorps ättika skulle det kostat ca 35-40 öre filmen.

Personligen fotar jag nog inte mer än ca 75 filmer per år och då sparar jag max 34 kr per år genom att använda Perstorps ättika istället för att köpa Kodaks med indikatorfärg som talar om när det blir verkningslöst. Detta vad gäller film. När det gäller papper så kopierar jag nog ca max 40 tillfällen per år. Vid varje session använder jag i genomsnitt 1,7 lite stoppbad. Det går då åt ca max 1½ flaska Maxstopp per år om jag slösar och kasserar det efter varje session (det brukar inte ändra färg förrän in på andra sessionen) vilket blir 183kr. Med Perstorps ättika skulle jag sparat max 80-90kr per år (2kr per kopieringstillfälle) vad gäller stopp för papper. Totalt betalar jag alltså kring 115-125 kr mer per år genom att använda Kodaks Maxstopp. Förmodligen betalar jag inte alls så mycket mer per år, eftersom jag med Kodaks stopp inte behöver byta efter en session utan kan använda det fullt ut tills det blir verkningslöst. Med vanlig ättika är det inte lika lätt att veta när det slutat verka (fast det finns väl indikatorpapper att kolla surheten med , men vad kostar dom och var får man tag på dom) och därför vågar i alla fall inte jag använde den mer än vid ett tillfälle.

Tycker därför att den lilla merkostnad som detta ger mig är helt överkomlig och jag känner mig varken lurad eller rånad

 

[edtbjon]

Eh, jag glömde tydligen att sätta dit en smiley efter sista delen av mitt inlägg.
Nu är jag i och för sig ingen fotokemist eller kemist över huvud taget, varför jag inte kan komma med vetenskapliga motargument. Men min tanke var att dessa 5 punkter till viss del var lite överdrivna och därmed hänförde jag dem till att vara försäljningsargument.

//Björn (leende )

 

[timeUnit]

Hej!
Jag har fått "koncentrerad ättiksyra (isättika)". Har hört att det går att använda som stoppbad när man blandar med vatten. Men minns inte hur många delar vatten respektive isättika som ska blandas. Är det någon som vet? Någon som har använt det eller vet var man kan få info?
MVH David!

Jag vill bara säga:

isättika (glacial acetic acid) med en koncentration på 96-98% är mycket surt och frätande. Använd skyddsmask och handskar. Andas inte in ångorna, för det är mycket obehagligt, och eventuellt skadligt.

Det kan vara en idé att späda en isättikan med 9 delar vatten använda som koncentrat. Det är rätt opraktiskt att hålla på med så små mängder som 15-20 ml av en så pass stark syra. Lättare att ha en 10% syra.

 

[matnyttige]

Det mesta har väl sagt men vill bara ge en kommentar om stoppbadets betydelse med ett praktiskt test:
Om man doppar ner fingrarna i framkallaren så blir det oftast en slemmig hinna på fingrarna som inte går bort om man stoppar ner handen i vattnet. Stoppar man ner dem i det sura stoppbadet däremot så försvinner det med en gång. Alltså för man över en del av den basiska framkallaren till fixet om man inte anväder ett surt stoppbad utan endast vatten i mellan. Och det är inte bra för fixet om det kommer i framkallare i det (även om det är värre tvärtom).