Annons

Spara bilder till framtiden!

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är lite intressant den här driften fotografer har att pracka på sina efterlevande deras upplevelser. Jag tycker vi ska låta dom skapa sina egna bilder och titta framåt istället för att behöva återuppleva våra semestrar. ;)

Bortsett från det, huruvida digitalt eller analogt har bättre egenskaper för att lagras kan man diskutera. Med rätt hantering tror jag faktiskt digitalt är helt överlägset på lång sikt. Jag föreställer mig att det är mycket svårare att förnya filmbaserat material, såväl negativ som utskrifter, när det börjar degenerera fysiskt/kemiskt, och det är inget en lekman klarar av. Med rätt backuphantering kan det digitala materialet i pricip finnas oförändrat för all framtid, och det är inte svårt att göra heller.
 
Ja digitalt går ju hela tiden "släpa med sig" över nya lagrinsmedia och liknande. Min äldsta digitalbilder är 13 år gamla nu och de följer glatt med genom datorbyten och varierande backup media...
 
Ja digitalt går ju hela tiden "släpa med sig" över nya lagrinsmedia och liknande. Min äldsta digitalbilder är 13 år gamla nu och de följer glatt med genom datorbyten och varierande backup media...
Javisst, bara man ser till att göra det också. Men den där CD:n från Clas Ohlson som någon hittar på vinden om 50 år, går den att läsa då? Och med vad för apparat? Och om man mot förmodan lyckas få ut den filen som slutar med .nef, vet man vad man skall göra med den då?

För övrigt räcker det nog med att en promille av alla bilder överlever. Det måste produceras en ohygglig mängd med bilder idag, vi behöver knappast spara på allt.
 
Javisst, bara man ser till att göra det också. Men den där CD:n från Clas Ohlson som någon hittar på vinden om 50 år, går den att läsa då? Och med vad för apparat? Och om man mot förmodan lyckas få ut den filen som slutar med .nef, vet man vad man skall göra med den då?

För övrigt räcker det nog med att en promille av alla bilder överlever. Det måste produceras en ohygglig mängd med bilder idag, vi behöver knappast spara på allt.

Om en billig CD går att läsa kan man ju bara hoppas på, däremot tror jag inte det kommer att vara några som helst problem att läsa olika filformat.
 
Jag har inte använt vare sig CD eller DVD sedan ett bra tag, det är inte hållbart med dom volymer det blir med foton numera. Dubblerade hårddiskar tror jag är enda hållbara lösningen för att spara foton och annat data för tillfället.
 
......Med rätt hantering tror jag faktiskt digitalt är helt överlägset på lång sikt. Jag föreställer mig att det är mycket svårare att förnya filmbaserat material, såväl negativ som utskrifter, när det börjar degenerera fysiskt/kemiskt, och det är inget en lekman klarar av. Med rätt backuphantering kan det digitala materialet i pricip finnas oförändrat för all framtid, och det är inte svårt att göra heller.

Att överföra filmmaterial och traditionella fotografier på papper (av efterhistoriskt värde) till digital media är ju relativt lätt och billigt. Motsatsen är däremot varken lätt eller billigt (om man vill ha negativ/bilder som har arkivbeständighet och hög kvalité. Visst, det finns förstoringapparater där man kan kopiera digitala filer på fotopapper och bladfilm, men de kostar några hundra tusen kr. Inget för amatören alltså. Och kvalitén på resultatet finns det en del negativa åsikter om. Men en bra scanner kostar max några få tusenlappar, och resultatet blir tillräckligt bra.
 
..."när det börjar degenerera fysiskt/kemiskt"

Så skynda på och digitalisera era negativ och dia innan det är för sent. ;-)
 
Säkert = på flera ställen, vilket dom flesta nog inte gör.

CD/DVD-skivor brinner lika bra som film och papper...
 
Säkert = på flera ställen, vilket dom flesta nog inte gör.

CD/DVD-skivor brinner lika bra som film och papper...

Jo, man brukar säga att en gång är ingen gång, två gånger är en (god) vana.

Samma gäller lagring oavsett teknik - saker som bara finns på ett ställe försvinner oftast med tiden. Det trevliga med digital lagring är att det är så enkelt att skapa nya kopior och att kopiorna inte blir sämre än orginalet.

Läs gärna den här (gamla) nyheten:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1294681.svd
Läs sedan det som står under den lilla sidovinjetten "Läs mer"

Digital lagring har sina poänger :)
 
Insikter...

Det är lite intressant den här driften fotografer har att pracka på sina efterlevande deras upplevelser. Jag tycker vi ska låta dom skapa sina egna bilder och titta framåt istället för att behöva återuppleva våra semestrar. ;)

Bortsett från det, huruvida digitalt eller analogt har bättre egenskaper för att lagras kan man diskutera. Med rätt hantering tror jag faktiskt digitalt är helt överlägset på lång sikt. Jag föreställer mig att det är mycket svårare att förnya filmbaserat material, såväl negativ som utskrifter, när det börjar degenerera fysiskt/kemiskt, och det är inget en lekman klarar av. Med rätt backuphantering kan det digitala materialet i pricip finnas oförändrat för all framtid, och det är inte svårt att göra heller.

Svårt att missa att de efterlevande är intresserade av sina förfäder, eller....?

Efter trettio år i databranschen så vet jag vilken skör tråd digitala media vilar på. Det hjälper föga att man sparat sina bilder på CD och/eller hårddisk om de efterlevande inte kan/vill/förstå värdet av dessa vid din bortgång. Det är en helt annan sak med ett fotoalbum eller ett diaarkiv. Det slänger ingen utan vidare, analogt alla gamla glasplåtar som har hittats och skänkt stor glädje till "efterlevande"!

Det finns dessutom en mera skrämmande aspekt och det är att en minsta lilla EMP skulle slå ut det mesta som vi "äger digitalt".
 
Och ska man vara riktigt säker så bevarar man bilder som:

1. Negativ i HELT syrafria pergamyntfickor, alt acetat/polyester.
2. Pappersbilder på fiberpapper som skyddstonats. Förvaring i syrafria kartonger av museum-standard.
3. Scannade till filer och på två olika hårddiskar, intern och extern.
4. Utskrivna på syrafritt papper med pigment/carbonbläck. Förvarade som gelatinsilverditona i kartonger av museum-standard.

Vet inte hur många som kan uppfylla det? Men för min egen del uppfyller jag 1,2 och 3 vad gäller de bilder jag gör och vill spara. Samt för vissa enstaka bilder även steg 4.

Nu är det kanske ingen större risk att mina svartvita negativ och bilder ska förstöras av tidens tand på minst 100 år. Värre är det i så fall med färgbilder och dia. Tror det är dom som måste scannas och digitaliseras för inte försvinna ganska snart.
 
Det är lite intressant den här driften fotografer har att pracka på sina efterlevande deras upplevelser. Jag tycker vi ska låta dom skapa sina egna bilder och titta framåt istället för att behöva återuppleva våra semestrar. ;)

Bortsett från det, huruvida digitalt eller analogt har bättre egenskaper för att lagras kan man diskutera. Med rätt hantering tror jag faktiskt digitalt är helt överlägset på lång sikt. Jag föreställer mig att det är mycket svårare att förnya filmbaserat material, såväl negativ som utskrifter, när det börjar degenerera fysiskt/kemiskt, och det är inget en lekman klarar av. Med rätt backuphantering kan det digitala materialet i pricip finnas oförändrat för all framtid, och det är inte svårt att göra heller.

Pracka bilder på släkten, det behöver inte jag! :)
Min sonson tycker det är mycket spännande och intressant att se sin far när han var liten och "plågades" framför min kamera! ;)
Sedan tycker jag det analoga varit lättjobbat under åren, från 1959 och framåt, framkalla , in i negativark och se'n i pärm!
Inga backuppåtgärder efteråt! ;)

Och något annat intressant, tycker jag i alla fall, jag hittade ett negativark förra året, bilder jag fotograferat 1960!
Ingen backupp där heller tills jag hittade negativen! ;)
Här e bilden! http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1279311.htm
Skall i alla fall inte pracka på nå'n i släkten den bilden, den tycker jag själv är kul att ha! ;)

Men Ok,
jag tycker det digitala e kul och mycket praktiskt, men upplever det litet mer "tungjobbat" att bevaka de digitala originalen än det är med de analoga!
Jag är kanske litet lat? :)
/Bengan
 
Svårt att missa att de efterlevande är intresserade av sina förfäder, eller....?
Jag vidhåller att dagens generation tror deras bilder är viktigare än vad nästa kommer att tycka, men visst, familjebilder kan ju vara skoj för efterföljande generationer. Ursprungsinlägget handlade dock om "tidsdokument " och som redan sagts, det kommer att finnas en oerhörd mängd bilder och video från den här tiden om någon vill skåda bakåt på sånt. Vad gör just dina eller mina så unika att dom måste sparas egentligen? Jag tänker då se till att ingen ska behöva känna att dom måste ta hand om en massa dussinbilder den dagen jag inte finns här.

Efter trettio år i databranschen så vet jag vilken skör tråd digitala media vilar på. Det hjälper föga att man sparat sina bilder på CD och/eller hårddisk om de efterlevande inte kan/vill/förstå värdet av dessa vid din bortgång. Det är en helt annan sak med ett fotoalbum eller ett diaarkiv. Det slänger ingen utan vidare, analogt alla gamla glasplåtar som har hittats och skänkt stor glädje till "efterlevande"!
Jag har två kartonger dia från 70- och 80-tal i mitt förrådsrum, förmodligen sparat på samma olämpliga sätt som alla andra gör, och som har legat i flyttkartonger under ett antal flyttningar. Jag packade upp några för ett par år sedan och tänkte jag skulle scanna in dom, det vore kul att försöka komma ihåg lite mer från några längre USA-vistelser m.m. Dom har dock blivit väldigt dåliga redan. Urblekta färger på många, andra har konstiga färger. Så ser det säkert ut i många förråd, och jag önskar att jag tänkt på att scanna in dom mycket tidigare. Nu är det för sent.

Det finns dessutom en mera skrämmande aspekt och det är att en minsta lilla EMP skulle slå ut det mesta som vi "äger digitalt".
Släpper någon en tillräckligt stor bomb för att radera mina lagringsmedia så har vi större problem än att mina fågel- och semesterbilder försvinner. :)
 
Och ska man vara riktigt säker så bevarar man bilder som:

1. Negativ i HELT syrafria pergamyntfickor, alt acetat/polyester.
2. Pappersbilder på fiberpapper som skyddstonats. Förvaring i syrafria kartonger av museum-standard.
3. Scannade till filer och på två olika hårddiskar, intern och extern.
4. Utskrivna på syrafritt papper med pigment/carbonbläck. Förvarade som gelatinsilverditona i kartonger av museum-standard.

Vet inte hur många som kan uppfylla det? Men för min egen del uppfyller jag 1,2 och 3 vad gäller de bilder jag gör och vill spara. Samt för vissa enstaka bilder även steg 4.

Nu är det kanske ingen större risk att mina svartvita negativ och bilder ska förstöras av tidens tand på minst 100 år. Värre är det i så fall med färgbilder och dia. Tror det är dom som måste scannas och digitaliseras för inte försvinna ganska snart.

Jag utgår ifrån att dina bilder enligt pkt 1,2,3 förvaras i olika byggnader....
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar