Annons

Skriva ut EPS?

Produkter
(logga in för att koppla)
Innan jag bytte sida från mottagare till producent så hade vi Scitex Bridge och Prinergy-rippar. Dessa var otroligt säkra och gjorde jobbet riktigt bra. Visst hände det att man fick "Offending Command" då och då, men för det mesta tuffar de på och gör sitt jobb. .

Oftast är det inga nya fel som dyker upp utan samma gamla vanliga. Men det händer givetvis att även nya uppenbarar sig.

Låter som jag gnäller kanske men det är inte min avsikt. Jag tycker faktiskt att det är rätt inspirerade och roligt med allt som dyker upp. Men visst vore det kalas om det aldrig fallerade. Speciellt som det numera ofta är rätt tuff tidsmässigt för själva produktionen
 
Kan inte du bli kund till mig?:)

Skämt å sido hade jag kontakt med en av Sverigens allra mest kända reklambyråer för en kort tid sedan. En av deras AD och två andra som ingick i projektet som jag träffade för en klients räkning hade inte en susning om hur färger fungerar. De gick runt med ett färgprov motvarande en Pantonefärg och kunde för allt i världen inte förstå att den ändrade färg i olika ljus. Från solsken , via skugga till iskallt snikljus från ljusrör. Det tog rätt lång tid att övertyga dem om att så är fallet. Det mest pinsamma var att klienten var med på resan :)

Alla är givetvis inte alls på detta sätt. Dock brukar reklambyråer vara rätt dåliga insatta i nästa steg i kedjan. Dvs för oss som skall producera alstren. De ytterst få tillfällen vi får en prepresskontakt i mellan så brukar det däremot gå som en dans.....

Haha, ja visst kan jag bli kund! Ska bara ragga tag i en kund som trycker hos er :)

Håller verkligen med dig om att okunskapen är stor hos de flesta reklambyråer och i synnerhet inhousebyråer. Det är i det segmentet jag riktar in mig när det gäller utbildningar i grafisk produktion. Finns hur mycket som helst att göra där, men som alltid är det svårt att finna de som förstår och vill betala för en utbildning.
 
Pre-press-kunskap skulle man ju kunna tycka att tryckerierna själva borde besitta, men så kanske inte alltid är fallet?

Vem är det som anlitar pre-press-företag? Är det beställaren eller tryckaren?

Uppenbarligen finns det en bransch för pre-press, men varför?
 
Förr var pre-press en länk mellan reklambyrån och tryckeriet. Det var vanligast att tryckeriet eller reklambyrån köpte tryckplåt eller film av ett fristående pre-press företag. Tryckeriet själva hade oftast ingen kunskap alls om det som skedde innan tryckningen. Efterhand blev det vanligare att tryckeriet själva skaffade pre-press eller att man köpte upp befintliga företag (som skedde i mitt fall). De få som blev kvar förde en tynande tillvaro, men det finns fortfarande enskilda företag som nischade in sig eller breddade verksamheten på andra sätt.

De som har absolut längst erfarenhet av digital bildproduktion är just dessa företag. Innan Macarna slog igenom och Photoshop blev tillräckligt bra hade vi andra system för att göra ungefär samma saker som idag. Det var en handfull tillverkare som var dominerande; Scitex, Hell, Dainippon Screen, Crosfield, Quantel Paintbox etc. Själv skaffade jag två konsoler från Scitex 1989 och de hängde med ända fram till 1999 då de gick i graven.

Efterhand blev det omöjligt att konkurrera med lättare och framför allt billigare system. Page Maker, Quark Xpress, Freehand, Illustrator m.fl utvecklades för Mac. Adobe Postscript blev helt dominerande och är så än idag. Det ledde till att de flesta reproföretag försvann eller köptes upp av större tryckerier.

Sitter faktiskt och blir lite nostalgisk när jag tänker tillbaka :) Det var verkligen en guldgruva på den tiden...
 
Intressant att höra historien...

Jag minns själv när jag nån gång på tidigt 90-tal gick med mina Corel Draw-filer till lokala tryckeriet/reklamfirman för att fixa nån liten broschyr... det var inte helt enkelt.
 
Intressant att höra historien...

Jag minns själv när jag nån gång på tidigt 90-tal gick med mina Corel Draw-filer till lokala tryckeriet/reklamfirman för att fixa nån liten broschyr... det var inte helt enkelt.

Det väcker ännu fler nostalgiska tankar. Corel-filer var nog det värsta man kunde få som original.
 
Det väcker ännu fler nostalgiska tankar. Corel-filer var nog det värsta man kunde få som original.

Är helt enig med dig.
På dom reklambyråer jag varit så har alltid Corel- och Officedokument varit rena döden i princip varje gång.
Har jobbat på en byrå där vi gjorde allt utom att ta fram plåtar. Vi hade trumscanner och en Rip där vi körde ut egen film.
Det var en rolig tid helt klart.
 
Är helt enig med dig.
På dom reklambyråer jag varit så har alltid Corel- och Officedokument varit rena döden i princip varje gång.
Har jobbat på en byrå där vi gjorde allt utom att ta fram plåtar. Vi hade trumscanner och en Rip där vi körde ut egen film.
Det var en rolig tid helt klart.

Fast när jag tänker efter lite så fanns ett ännu värre format. Microsoft Publisher! Det var det absolut värsta man kunde få.
 
När jag hör Corel Draw måste jag också kasta mig in i nostalgidebatten! :)

Minns när jag - helt utan förkunskap - skapade tidningsannonser för mitt eget företag. PC-människa som jag var köpte jag förstås CorelDraw - tror det var version 3.0 - och satte glatt igång att fixa och dona. Jag tyckte det blev hel fräckt och så slapp jag ju betala dyra pengar till någon överbetald reklamfirma! ;)

Det tog dock ett tag innan annonsavdelningar på DN och Svenskan överhuvudtaget accepterade mina EPS-filer och det var väl först när jag lärt mig att konvertera all text till kurvor som det började flyta på!

Ett stort problem var själva filöverföringen. Modem på 28.800 var ju ett lyft men räckte ändå inte till. Vill minnas att vi använda Iomegas Zip-diskar ett tag. Ruskigt instabila men funkade både på PC och Mac. :)

Det har gått framåt sedan dess.
 
Vill minnas att vi använda Iomegas Zip-diskar ett tag. Ruskigt instabila men funkade både på PC och Mac. :)

Det har gått framåt sedan dess.

Det är lite grann med ångestladdad nostalgi som i alla fall jag tänker tillbaka på dessa ZIP-diskar

Anledningen till det är på grund alla dessa gånger många jobb fick lov att sändas över till reprofirman x antal gånger på grund av kraschade ZIP-diskar. Det var inte det stabilaste mediat att lägga färdiga jobb på för att sända vidare till repro eller annat...
 
"Click of death" var ju ett begrepp - ett distinkt "klick" och sedan var det kört. Jag har för mig att det drabbade själva läsaren, eller var det disken?

100MB var ju i alla fall gränslöst mycket lagringsutrymme! :)
 
Mer nostalgi

Innan Zip-diskarna kom fanns Syquest som flyttbart lagringsmedia, de rymde väl max 45 mb om jag inte minns fel. Innan Syquest hade vi en bandstation med 1/2" band. De rullarna rymde 150 mb och tog en halvtimme att fylla.

Våra Scitex konsoler (Softproof och Assembler) levererades med en disk på 250 Mb. Senare utökade vi med en likadan disk till. Har för mig att den kostade 20.000 kr :) Några år senare installerade vi en Helios server med hisnande 2 GB! Det kändes gränslöst...
 
Ja Syquest tror jag vi också hade någon.

Mitt första lagringsmedia var dock kassettband (samma som till musik) på en ABC 80. Det måste ha varit på 1970-talet. Då tog det tid att ladda, men nu börjar det bli väl mycket OT! :)
 
Innan Zip-diskarna kom fanns Syquest som flyttbart lagringsmedia, de rymde väl max 45 mb om jag inte minns fel.

Syquest-skivorna var en mindre revolution, har ett tiotal liggande i källaren med massa gammalt data (fungerade sist jag testade). Från början var skivorna på 44 Mbyte, sedan kom en variant på 88 Mbyte innan Zip-diskarna tog över. Själv jobbade jag med grejer från Atari, som försökte vara lite av en utmanare till Mac. Väldigt populära i kombination med en väldigt "billig" fotosättare (minns ej namnet), gjorde mycket skoj med den (det här var en tid när världen fortfarande var i huvudsak svart/vit.).
 
Fast när jag tänker efter lite så fanns ett ännu värre format. Microsoft Publisher! Det var det absolut värsta man kunde få.

Word och excel är nog lika dåliga...'


Observera att det egentligen inte är något fel på dessa i sig. Bara att de inte är till för grafisk produktion. De är att par alldeles lysande ordbehandlare och kalkylprogram men alltför många tror att de fungerar för trycksaksproduktion
 
Innan Zip-diskarna kom fanns Syquest som flyttbart lagringsmedia, de rymde väl max 45 mb om jag inte minns fel. Innan Syquest hade vi en bandstation med 1/2" band. De rullarna rymde 150 mb och tog en halvtimme att fylla.

Våra Scitex konsoler (Softproof och Assembler) levererades med en disk på 250 Mb. Senare utökade vi med en likadan disk till. Har för mig att den kostade 20.000 kr :) Några år senare installerade vi en Helios server med hisnande 2 GB! Det kändes gränslöst...

Hade 8 mb som internminne. Dubblade detta till den gracila kostnaden av 4000 kr. Vill minnas att det var så sent som 1995-1995. Pentium 100 var processorn. Vilken raket!

Första Laptopen: En 386 med pytteligen svartvit skärm (min HTC har nästan större skärm idag) hade en HD på totalt 100MB... Windows och motsvarigheten till dagens offife fick plats med all användardata.... Andra var en macbook 100 vill jag minnas. Körde Aldus pagemaker på den. Alltså föregångaren till Pagemaker som idag är Indesign. Det tokiga var att denna Mac också hade svartvit skärm. Skapade alster för trycksaksproduktion på en svartvit skärm,- Inga problem med färghantering där inte :)
 
Jag fortsätter med den totala urspårningen och fortsätter down the memory lane...

Om jag nu kommer ihåg rätt så var den första Macen jag använde mig av en Macintosh 128k från 1984...
En av världens första iMac om man så vill och kanske till och med den första.
Det var en allt i ett dator med en processorhastighet på hisnande 8 Mhz, ett RAM-minne på otroliga 128k och svartvit skärm på 9 tum.

Sedan den gången så har jag nog varit användare av nästan alla modeller från Apple. Nåja kanske inte alla men otroligt många av dom i vilket fall :eek:)
 
Senast ändrad:
Min första och senaste (men kanske inte sista??) Apple var en sådan här:

http://en.wikipedia.org/wiki/Apple_II_series

Fick överta den av farsan som gått över till PC.

Det var ju en fantastiskt maskin - DUBBLA floppy drives så man kunde ha program på en skiva och data på en annan. På den skrev jag mitt första nyttoprorgram. BASIC, det räknade ut lönerna för mina anställda!

Den sviktade dock, det var något kretskort som glappade så man fick öppna den och "rycka" lite i korten - kunde vara lite stressande om man var mitt i en lönekörning. Den fick ge vika när vi datoriserade på allvar och gick över till PC - 4 stycken, en till _varje_ anställd på kontoret. 286:eek:r 386:eek:r.

Första Laptopen var en Sharp 286:a - fantastisk lätt, under 2 kilo och pålitlig och snabb eftersom jag bara körde DOS-program på den. Skärmen var förstås svartvit men vad gjorde det när hårddisken var på 20 meg och interminnet 640 kb - den klarade allt! ;)
 
ANNONS
Spara 5000 på Fujifilm GF-objektiv hos Götaplatsens Foto