Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Skanna bilder

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag har gjort en del experiment med detta. Det som kanske funkade bäst var utan ljusbord. I stället använde jag en tunn, vit plastskärbräda att lägga diat på :) Den belyste jag bakifrån med blixt kopplad med kabel till kameran. Funkade skitbra.
 
Jag har gjort en del experiment med detta. Det som kanske funkade bäst var utan ljusbord. I stället använde jag en tunn, vit plastskärbräda att lägga diat på :) Den belyste jag bakifrån med blixt kopplad med kabel till kameran. Funkade skitbra.

Det tror jag mer på än LED. Jag har också en extra diffusor mellan min blixt och kameran även om blixten faktiskt har en inbyggd sådan.

När jag började testa så använde jag ett vanligt stativ också för kameran men det insåg man ju snart att det var rätt hopplöst. Det räcker ju med minsta svaj i parketten för att det ska synas på skärpan man de rätt korta skärpedjup det handlar om här. Jag tycker det varit en bra investering att köpa ett enkelt men stabilt reprostativ istället.
 
Hur gör du på iPad för att använda den som ljusbord? Nån app?
Lägger du diat på iPad eller har en hållare/diaduplikator som du stoppar i diat som du sedan sätter på objektivet?

Jag använde en gammal filmhållare från nån skrivare så det blev några mm mellanrum för att undvika prickar i bilden. Vattenpass är bra. Stativ och fjärrutlöstare förstås. Bilderna jag scannade var överlag från 50-, 60, o 70 talet så det var en hel del efterarbete för att korrigera färgstick o liknande. Konstigt nog var många av 70-talsbilderna i sämre skick än de från 50-talet.
 
Förslag på reprostativ? Och gärna en länk från CyberPhoto om du kan.

Jag köpte mitt Kaiser RS 2 XA hos Cyber för tre fyra år sedan och priset låg nog redan då på samma nivå (2490:)

https://www.cyberphoto.se/foto-video/studio/bakgrunder/fotobord/kaiser-reprostativ-rs-2-xa-5411

Beträffande vattenpass som man sätter i blixthållaren så lämnade jag det snabbt också. Jag har istället gjort så att jag kört ned objektivet ända mot stativets platta där jag lagt fyra tunna pappersstrimlor i alla fyra riktningar och sedan har jag skimsat kameras infästning i stativet så att dessa pappbitar går exakt lika lätt att dra radiellt ut och in. Det har funkat jättefint för mig tycker jag.

Jag har vidare tagit upp ett hål (drygt småbild) i stativets bord. På baksidan har jag klistrat en mjölkvit diffusorplast över hålet. Sedan har jag stativet mellan två stolar och på golvet ställer jag sedan min radiostyrda blixt och på kameran sitter blixtens raiosändarenhet. På golvet har jag även en dagsljuslampa hela tiden som hjälper mig att ställa in och kontrollera skärpan mot filmen (kom ihåg att skärpedjupet med ett 100mm makro är väldigt kort). Min kamera har EVF och fokus peaking, vilket starkt underlättar att sätta fokus på kornet i filmen.

I datorn har Capture Ones "tethering"-modul aktiv, som jag tycker är helt överlägset allt annat jag sett och det jag haft i Lightroom fram till version 6.x (då jag övergav Adobe) har i jämförelse varit rena skämtet. Särskilt bra är den skärpekontrollmask CO har. Där ser man direkt om man exponerar rätt och har rätt blixtstyrka inställd för motivet i fråga. Det påverkar ofta direkt skärpan förvånansvärt mycket. CO låter dig också styra kamerans relevanta inställningar direkt från datorn, vilket är klar smidigt.

Jag tycker att ett bra reprostativ är ett måste och jag tycker Kaisers har varit ett hyfsat prisvärt alternativ. Det finns självklart mer professionella lösningar där man kan styra kamerans höjd över stativet med en motor men då pratar vi helt andra pengar.
 
…..Konstigt nog var många av 70-talsbilderna i sämre skick än de från 50-talet.

Visst är det dökonstigt eller hur? Har sett samma sak i mina bilder. Kan det ha med framkallningen att göra? Visst förvaringen betyder säkert mycket men i mitt fall har ju alla mina bilder farvarats på exakt samma sätt och ändå är det stor skillnad ibland som annars är svår att förklara.
 
Visst är det dökonstigt eller hur? Har sett samma sak i mina bilder. Kan det ha med framkallningen att göra? Visst förvaringen betyder säkert mycket men i mitt fall har ju alla mina bilder farvarats på exakt samma sätt och ändå är det stor skillnad ibland som annars är svår att förklara.

Jag har fotograferat av diabilder i säkert 15 år och har en del kvar att göra. Nyligen fotade jag av en stor del av 70-talet (mest AGFA color/chrome och lite Ektachrome) och tyckte bilderna från vissa år var svåra få till vad gäller färgåtergivningen och kom på att det blir bättre om jag också använder färgjusteringarna i den del av ACR där jag annars gör bilder svv. Dra ner mättnaden lite lagom på magenta och purple. Det verkar som att filmfabrikanterna införde de här färgerna någon gång på 70-talet. Problemet är mest påtagligt med bilder som är tagna i sämre ljus.
Ibland har jag filtrerat ljuset från ljusbordet med folie för att likna ljuset från en projektorlampa, ca 3500 - 4000K. Ibland blr det bra, ibland inte, beror på film och årtal. Den kamera som jag använder nu till diarepro är en Sony Nex C3. Det är en kamera som hanteringsmässigt är en katastrof vid vanlig fotografering men som fungerar utmärkt monterad på bälg med tippbar display och bra manuell skärpeinställning.
 
Jag har fotograferat av diabilder i säkert 15 år och har en del kvar att göra. Nyligen fotade jag av en stor del av 70-talet (mest AGFA color/chrome och lite Ektachrome) och tyckte bilderna från vissa år var svåra få till vad gäller färgåtergivningen och kom på att det blir bättre om jag också använder färgjusteringarna i den del av ACR där jag annars gör bilder svv. Dra ner mättnaden lite lagom på magenta och purple. Det verkar som att filmfabrikanterna införde de här färgerna någon gång på 70-talet. Problemet är mest påtagligt med bilder som är tagna i sämre ljus.
Ibland har jag filtrerat ljuset från ljusbordet med folie för att likna ljuset från en projektorlampa, ca 3500 - 4000K. Ibland blr det bra, ibland inte, beror på film och årtal. Den kamera som jag använder nu till diarepro är en Sony Nex C3. Det är en kamera som hanteringsmässigt är en katastrof vid vanlig fotografering men som fungerar utmärkt monterad på bälg med tippbar display och bra manuell skärpeinställning.

Färgerna har jag helt givit upp med att pilla med. Jag tyckte inte de konverterare jag hade var särskilt smidiga om man ville korrigera färgerna. Hade jag börjat idag kanske det skulle varit annorlunda. Den senaste versionen av DxO Photolab har vi fått en väldigt smidig hantering av färgerna med ett s.k. Color Wheel som är smått fantastiskt.

Istället lägger jag på en preset som ger en brun ton och som även lägger på en Tri-X emulering som hjälper mig lite att slå sönder en del av de gräsliga artefakter jag ofta stått inför med mina Agfa-filmer. Jag har helt enkelt inte riktigt haft tålamod att finlira med färgerna. För mig har det oftast varit den gröna RGB-kanalen som vissnat mest.

Jag har även valt DxO då jag tycker de haft bäst kontrastverktyg. De har Contrast, Microcontrast och Fine Contrast och jag brukar lyckas bäst om jag helt drar ner Microcontrast i botten och bara kör Fine Contrast.

Det tog lång tid innan jag var hyffsat tillfreds med mina val. Reprofotar gör jag helst med A7 III då Capture One inte stöder alla tidigare Sony fullt ut. Man kan inte styra kameran från datorns med CO:s funktioner med de äldre kamerorna fullt ut.
 
Visst är det dökonstigt eller hur? Har sett samma sak i mina bilder. Kan det ha med framkallningen att göra? Visst förvaringen betyder säkert mycket men i mitt fall har ju alla mina bilder farvarats på exakt samma sätt och ändå är det stor skillnad ibland som annars är svår att förklara.

Det är väl samma anledning som att bilarna från 70-talet rostade sönder mycket snabbare än från 50 talet, det har kommit lagstiftning som förbjöd processer och kemikalier som ansågs hälsovådliga.
 
3D-printad diaduplikator

Jag har länge kört med en Nikon ED4 diascanner för att digitalisera mina gamla dia.
Men den har börjat visa lite ålderstecken i form av ojämn belysning plus att det tar ett antal minuter för varje inscanning.
Efter att jag skaffade mig en 3D-printer så letar man bara efter nya prylar att printa, så mitt senaste projekt är en adapter till kameran så att jag kan fota av dia-bilderna med min D850.
Det går mycket fortare att få in diat i datorn, i RAW-format dessutom. Det går att klämma ur bilderna lite mer info i ACR, inte som en riktig råfil förstås.
Setupen ser ut som på bilden. Två mellanringar, en standard 50 mm glugg och min adapter längst fram.
Adaptern har rätt längd för skala 1:1.
Kör man med live-view och exponeringssimulation är det bara att stoppa i bilden i adaptern och krana in live-histogrammet och trycka av.
Bilden ligger alltid i rätt vinkel mot kameran och långa exponeringstider är heller inga problem eftersom kamera och bild sitter ihop.
Jag har satt en vit plastbit som diffusor bakom diat och som belysning använder jag ett 5500 Kelvin lysrör som jag lyser på väggen med.
Den ljusfläcken som blir på väggen "tittar" jag på med kameran.
Än så länge kan man nog kalla mitt bygger för en prototyp men initialt funkar det i stort sett bra. Utrymme för förbättringar finns alltid.
 

Bilagor

  • Diaduplicator.jpg
    Diaduplicator.jpg
    61.9 KB · Visningar: 35
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar