Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Ska framkalla pressad film, men...

Produkter
(logga in för att koppla)

avslutad120828

Avslutat medlemskap
Har en Tri-X 400 i kameran, som i sin tur är ställd att exponera efter Iso 1600. Således ska jag framkalla filmen som vore den en 1600-film, men här kommer funderingarna in, även om detta blir en testrulle för att se om resultaten blir vad jag vill:

* Motiven är tagna i miljöer med dåligt/befintligt ljus.

* Jag tänker framkalla i D76 med 1:1 och tiden 13.25 minuter vid 20 grader.

Så långt allt väl. Vad vill jag uppnå?

Jag vill helt enkelt ha negativ med väldigt hårda kontraster...svart får gärna vara riktigt svart.

Kan detta vara ett sätt att uppnå det jag strävar efter?

Ska jag kanske förlänga framkallningstiden ytterligare?

Har läst mängder med trådar om filmpressning men vill ha lite klarhet i vad som gäller. Jag kan ju exponera en film efter 400 och framkalla under längre tid, då får jag väl också ett "hårdare" negativ? Blir det per automatik ett hårdare negativ om man underexponerar två steg men framkallar enligt rekommendationerna (dvs. vad jag precis tänker göra)? Eller bör jag alltså förlänga tiden ytterligare nu när jag underexponerar...?

Tacksam för en liten utredning!
 
Vad som händer vid pressning är att detaljer i mörka partier försvinner helt. Det blir i princip genomskinligt där. Alltså enbart helt svart. Eftersom du exponerat högre upp i gråskalan hamnar dessa partier (de ljusare), längre ner och blir då medelgrå. Med förlängd framkallning tänjer man ut dessa partier att få en mera normal kontrast, men som sagt det blir mycket helt svarta partier. Förlänger du framkallningen ytterligare (mot rekommenderat för 2 steg press) är väl risken att de ljusare partierna blir helt utfrätta. Kontrasten blir nog tillräckligt hård ändå.
 
Vad som händer vid pressning är att detaljer i mörka partier försvinner helt. Det blir i princip genomskinligt där. Alltså enbart helt svart. Eftersom du exponerat högre upp i gråskalan hamnar dessa partier (de ljusare), längre ner och blir då medelgrå. Med förlängd framkallning tänjer man ut dessa partier att få en mera normal kontrast, men som sagt det blir mycket helt svarta partier. Förlänger du framkallningen ytterligare (mot rekommenderat för 2 steg press) är väl risken att de ljusare partierna blir helt utfrätta. Kontrasten blir nog tillräckligt hård ändå.

Precis, är medveten om att skuggpartier jämnas ut mer mot helt svart än uppvisar detaljer vid pressning, och det är väl lite det jag vill uppnå helt enkelt!

Då testar jag att framkalla efter iso 1600 enligt anvisningarna på massive dev chart så får vi se vad som händer :)

Tack för ditt svar!
 
...Då testar jag att framkalla efter iso 1600 enligt anvisningarna på massive dev chart så får vi se vad som händer...

Ja, bättre att inte framkalla för länge. Blir kontrasten för låg kan man ändå alltid få ut lite mera, både i mörkrummet och i datorn. Men blir den för hög, med platta, utfrätta högdagrar (för mycket svärtat på negativet) är det svårt att få fason på det i efterhand.
 
Ja, bättre att inte framkalla för länge. Blir kontrasten för låg kan man ändå alltid få ut lite mera, både i mörkrummet och i datorn.

En följdfråga som infann sig nu när jag läste tråden: Är det nödvändigt med pressning av film för att få till nästan rent grafiska foton, eller kan man framställa sådana också med en normalexponerad och normalframkallad rulle?

En annan fråga som jag gärna skulle vilja ha svar på från någon initierad person. (Förlåt att jag nästan kapar tråden.) Jag har ofta använt mig av tiderna på Massive Dev Chart vid framkallning, och med gott resultat. Men härom dagen när jag kollade vad Ilford rekommenderar för sin HP 5 Plus ISO 400 så är framkallningstiden två minuter kortare än MDC. Vilken ska man egentligen tro på?
 
Fråga 1) Finns ju fotografik. Antingen kan man fota direkt med grafisk film (negativet kopieras då direkt på fotopapperet), eller ta ett vanligt negativ och kopiera det på grafisk bladfilm i förstoringsapparaten. För att sedan få en slutlig positiv bild på papper så kontaktkopierar man bladfilmen mot en annan bladfilm som slutligen kopieras på papperet.

Fråga 2) Framkallningstiderna varierar beroende på vilken typ av förstoringsapparat (kondensor/diffusljus) man använder. Diffusljus-apparater kräver i regel lite kontrastrikare negativ varför tiderna då blir ca 15-20% längre. Hur negativ som scannas bäst ska se ut vet jag inte men troligen mera likt kopiering med kondensorapparat. Ilfords tider kanske inte heller är bestämda utifrån samma agiteringsmönster? Även det påverkar tiderna.
 
Senast ändrad:
Här kommer en till trådkapare!

Om devcharts och ilfords framkallnings tider skiljer sig. Hur agiterar man optimalt för att få devcharts tider att stämma då?

Ursäkta, hittade svaret själv. 3st 10sekunders intervaller på minuten.
 
Ja vill komma med ett inlägg i pressningshärvan.

- Utgå från grundtiden för din film skulle framkallats i.
- Förläng framkallningstiden 15% per steg som du pressat.
- Det blir bäst med 10 sek agitering per minut.

Lars-Erik
 
En följdfråga som infann sig nu när jag läste tråden: Är det nödvändigt med pressning av film för att få till nästan rent grafiska foton, eller kan man framställa sådana också med en normalexponerad och normalframkallad rulle?


Hej Kenneth!

Läser "grafiska foton" och misstänker du menar bilder med hög(re) kontrast än vad som brukligt är. Ellerrr? Inom ramen för konventionell kopiering finns ju möjligheten, som Nils nämner, att använda filmtyper som erbjuder dylikt utseende. Har ett bättre förslag dock...som jag inte kan sluta tala mig varm om.

LITH!

Heard about? You better do!
Lithframkallning är en kopieringsteknik som egentligen inte skiljer sig speciellt mycket från hanteringen med konventionell framkallare men resultatet blir annorlunda. Eller inte. Möjligheterna och variationsrikedomen är EXTREMT stor och du kan använda vilket negativ som helst för detta. Svart-vit som färg och således utan att använda grafisk film.
Ett platt negativ kan ge extrem kontrast. Ett kontrastrikt negativ kan ge en mycket låg kontrast. Etc etc.


Den mest kända fotografen för gemene man är troigtvis Anton Corbijn, som plåtat bla US, Depeche Mode, Sophie Zelmani, Johnny Cash, Pavarotti, Tom Waits och MÅNGA MÅNGA flera kända ansikten.

Den mest kände inom lithkretsar är dock Tim Rudman som är GUD inom lithkopiering. Jag citerar honom med "You are hereby warned!" och kan inte annat än hålla med.
När du provat är du fast!!! ;-)
 
Du har uppfattat min fråga helt rätt. Jo då, lithkopiering känner jag till, och jag har även sett Corbijns bilder, även om det var för tiotalet år sedan då han mer var i ropet.
Tanken har väl också föresvävat mig att jag skulle prova, men jag har inte kommit så långt än. Förhoppningsvis provar jag lithkopiering innan jag slutar slabba i mörkrummet.
 
Tanken har väl också föresvävat mig att jag skulle prova, men jag har inte kommit så långt än. Förhoppningsvis provar jag lithkopiering innan jag slutar slabba i mörkrummet.

Som sagt, rekommenderas starkt. Materiel är inte direkt lättillgängligt dock. Photoax i Nybro har Fotospeed LD20 (framkallare, som jag personligen inte gillar) och en hel del lithkompatibla papper.
Enklast är dock att beställa från photoimpex.de där allt lith:igt finns. Och lite till. moerschphotochemie.de har också mycket.
Kemi går ej att beställa från UK varför Tyskland är bästa alternativet inom EU.

Vill du veta mer är det bara att höra av sig. Vi sitter på en hel del erfarenhet, kompetens och materiel i labbet och står gärna till tjänst för intresseutbyte. Framför allt inom lith. Hehe.

Kommer lägga upp en del bilder framöver och eventuellt (också hinna) berätta lite om tekniken. Välkommen att kika.


P.S
...ooops Shanghai:ade visst tråden till annat hära. Sorry! ;-)
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.