De flesta som jobbar aktivt med mörkrum brukar skilja på råkopia och kontaktkarta.
Råkopia=”Rak” kopia av hela negativet. Man gör vissa justeringar av ljushet/kontrast och färgbalans (normalt inte för färgstick från indistrier och sådant) men ingen efterbelysning eller annan justering av färger.
Man vill visa vad som finns i bilden och hur ansiktsuttryck på en modell är. Ofta gör kopisten en något mjukare kopia för att visa om det finns teckning i skuggor/högdagrar.
När fotografen/kunden gjort sitt val från råkopian arbetar kopisten fram en bild med alla de tricks som behövs. Papper av olika hårdhetsgrad, efterbelysningar, färgjusteringar av olika delar av bilden med mera.
En del skriver in anvisningar direkt på råkopian.
För mig är de bilder som görs av ett snabblabb råkopior.
Ibland låter jag labbet kopiera upp en hel rulle med 10x15-bilder för att underlätta urvalet.
sedan skannar jag in de bilder jag vill ha och bearbetar i bildbehandlingsprogram.
Därefter lämnar jag en jpg-fil till labbet som kopierar upp bilden i A4-format.
Vad gäller att exponera en film rikligare så är det oftast bra.
Labbet behöver ingen extra information om det, de bara ökar exponeringsstyrkan för att kompensera för ett tätare negativ.
Tänk på att ett negativ består av olika delar med olika täthet, beroende på motiv och exponering.
Ett ”normalexponerat” negativ som har mycket ljusa ytor (vit snö eller moln) kan vara tätare än ett ”överexponerat” negativ som inte har några ljusa delar i motivet.
För printern spelar det ingen roll, den bara känner av att ”här var det ett tätt negativ” och exponerar mer.
