Räknexempel: Mpx motsv. brännvidd?

[Erik Schalin]

freolo skrev:
Vad är detta för uppläxning?? Jag har aldrig talat om perspektiv i den här tråden. Då tror jag snarare att du inte förstått min grundfundering...

om jag tar en bild med min gamla kamera på 2Mpx och 380mm. Jag tar vid samma tillfälle en bild med min nya kamera med 8Mpx och 200mm.

Det är ingen uppläxning det är ett försök till en begreppsutredning.
Alldeles riktigt nämner du inte perspektivet men jag gjorde det för tydlighetens skull.

Hur stor yta finns dessa 2 Mpx på?
Hur stor yta finns dessa 8 Mpx på?

Dessa ytor måste du sedan sätta i relation till respektive brännvidd för att få svaret om du får samma bild.

 

[jimh]

Den enda brännviddseffekt som finns är att vidvinklar har en annan projicering som gör att objekt blir utdragna i hörnen. En beskuren bild tagen med ett normalobjektiv har precis samma innehåll som en telebild.

 

[lagavulin]

Testa själv är nog bra! Jag ser att du har en A2. Ta två bilder med 100 respektive 200 mm på samma motiv, beskär i Photoshop (eller vad du nu har), och lägg upp dem så får vi se hur det ser ut!
// Kjelle

 

[svengr]

freolo skrev:
Jag har aldrig nämnt något om att gå närmare eller längre bort.
<klipp>

Jag svarade så, eftersom det diskuterades "brännvidds-effekt" (som ju har just med perspektiv, eller att gå närmare eller längre bort, att göra).

MvH / Sven

 

[freolo]

lagavulin skrev:
Jag utgår från att både originalet och den "digitalt inzoomade" bilden i slutänden jämförs i samma storlek, exempelvis A4, vilket innebär att den beskurna bilden måste förstoras mer. Under förutsättning att huvudmotivet är tillräckligt skarpt för att tåla en 2x-förstoring, och att bakgrunden inte är lika skarp, kommer huvudmotivet på den färdiga bilden fortfarande att vara skarpt, samtidigt som oskärpan på bakgrunden har förstärkts i och med förstoringen.
// Kjelle

Jo fast i det här fallet så vill jag inte jämföra med originalet. Jag vill jämföra med min andra kamera som levererar en bild som innhåller 2 miljoner pixlar. Jag kommer alltså efter att jag har beskurit bilden att ha två bilder som är tagna med två olika kameror. Den ena är tagen med 200mm och 8Mpx. Men efter beskärningen kommer den att ha 2Mpx. Precis som den andra kamerans originalbild. Därför kommer jag att jämföra dessa två bilder. Då behövs ingen interpolering.
Jag tackar för svar!

 

[freolo]

lagavulin skrev:
Testa själv är nog bra! Jag ser att du har en A2. Ta två bilder med 100 respektive 200 mm på samma motiv, beskär i Photoshop (eller vad du nu har), och lägg upp dem så får vi se hur det ser ut!
// Kjelle

Bästa förslaget hittills!! Jag gör det på en gång!! Håll ut...

 

[freolo]

Jag testade att jämföra med 50mm och 200mm, men ser ingen skillnad!!
Jag måste göra noggrannare och med stativ!!
Håll ut...

 

[freolo]

Jag har valt 50mm och 200mm som brännvider. Då behöver jag inte förminska den bilden som är tagen med 50mm. Den övre bilden i exemplet är alltså "direkt ut" från kameran. Den nedre är förminskad från 3256px till 800px.
http://erlingo.mine.nu/f/exempel.jpg

Jag kan inte se någon skillnad. Förutom att det är bättre kvalitet i den bild som jag tagit med 200mm.

I detta exempel har jag jämfört två bilder som är tagna med min A2:a. Man ska givetvis försöka använda tele så ofta det går eftersom man får bättre kvaliet.

Men jag kan i detta test inte avgöra att det skulle vara någon skillnad med avseende på kvalitet om jag skulle använda min gamla kamera och ta en bild med 380mm eller om jag skulle ta en bild med min nya kamera i 8Mpx och 200mm och beskära den 50% i höjd och bredd.

Christel, nu blir jag ännu mer nyfiken på att se de där bilderna i fotoboken!!

/Fredrik som inte har möjlighet att gå till bibblan just nu.

 

[Estethia]

jag ska nog förtydliga än en gång att jag pratade om samma bildutsnitt.
dvs. att så länge man håller sig till samma bildutsnitt så ändrar man djupet i bilden.
står man dock kvar på samma punkt händer inte så mycket mer än att man får olika bildutsnitt.

foto min hobby går igenom det oxå har jag för mig.
han visar både bildexempel och med små figurer.

 

[lagavulin]

Bra bildexempel! Kul att få det bekräftat att det inte blir någon skillnad. *lättad*
// Kjelle

 

[freolo]

Erik Schalin skrev:
Det är ingen uppläxning det är ett försök till en begreppsutredning.

Ok, tack Erik!

Jag tackar er alla andra också för er synpunkter och infallsvinklar i detta ämne!!

/Fredrik, som inte riktigt förstått begreppet "bildutsnitt.

 

[MagnusG]

Bara lite kuriosa, om man räknar på en strålgång genom en lins så kan man faktiskt räkna ut hur teleeffekten uppkommer.. Och exakt hur den ser beter sig!

Det visar sig att den logitudinella avbildningsskalan förhåller sig till kvadraten på den transversella. Där logitudinell avser optiska axelns linje (rakt genom linsens mitt och ut) och det transversella är det som är vinkelrät emot. Därför ser det ihoptryckt ut när man tittat genom ett tele.
Vidare ser man att avbildningsskalan på längre avstånd bara beror av objektsavstånd och brännvidd.

Om någon är intresserad kan jag lägga upp uträkningarna.

 

[Damocles]

Det vore intressant att se, men kanske mer lättförståligt om det går att visa en grafisk represnation av strålgången på något vänster. Eller iaf en grafisk skiss om påvissa vilka av dom olika värdena som påverkas.

 

[müsli]

Perspektiv och utsnitt.

Perspektivet kan bara ändras genom att flytta kameran.

Utsnittet kan bara ändras genom att antingen beskära eller ändra brännvidden.

Olika filmformat och sensorstorlekar ger därför naturligtvis olika utsnitt, men inte olika perspektiv.

En längre brännvidd ger ett mindre utsnitt men absolut inte ett annat perspektiv, dvs byte av brännvidd påverkar inte storleksförhållandet mellan förgrund och bakgrund.

För att påverka storleksförhållandet mellan förgrund och bakgrund krävs att perspektivet ändras, dvs att man flyttar på kameran.

 

[MagnusG]

Då ska vi se, strålgång och uträkningarna kommer här.

s - objektavståndet
s' - bildavståndet
h - objektstorlek
h' - bildstorlek
/\s - förflyttning av objekt
/\s' - bildförflyttningen det ger

Approximationerna som är gjorda:
Objektavståndet är vesäntligt mycket större än brännvidden och linstjockleken.

Hoppas det går att se vad som står där.
Det använda är linsformeln samt trigonometri.

Är du riktigt snäll kanske jag kan försöka förklara hur canons DO-linser fungerar också

 

[Damocles]

Toppen, diagrammet säger mer än tusen ord,
ska se om jag orkar nysta upp ekvationerna vid tillfälle dock, dom säger mig inte lika mycket ännu.

Ang. DO
Jag skulle nog inte riktigt hänga med på matten runt det hela. Fast Canons DO linser är ju inte så knepiga igentligen, iaf inte principen, det är ju vanlig gymnasiefysik, även om matten troligen är snäppet svårare.

Så som jag har förstått det så består själva DO elementet av två motstående diffraktionselement med ett spaltfilter imellan. Dom två diffraktionslementen klarar att bryta ljuset bättre utan att förlora kontrollen över mängden kromatisk aberration, vilket möjliggör en kortare konstrukton på objektivet med ett DO element kontra en vanlig lins.

Tydligen så ökar mängden kromatisk aberration inte linjärt (den blå sidan av spektrumet bryts av snabbare än dom andra) om du bygger ett objektiv mer kompakt med vanliga linser. Då två motstående diffraktiva element används så slår den kromatiska aberration från dom olika elementen ut varandra. Spaltfiltret används för att kontrollera att bara dom topparna av vågformen som har en viss rikting går igenom varpå oönskad flare(svensk ord är?) inte uppstår.

Om jag har blandat ihop några uttryck så beror det antingen på att klockan är typ 4 på morgonen eller på att jag inte har läst optik på sisådär en 6 år nu. Men jag hoppas funktionen framgår som den ska iaf.

 

[MagnusG]

Lite snabbt bara:

Principen bakom canons DO-linser är en fasskiva på baksidan av en lins. Fasskivan släpper igenom allt ljus i en viss fas, fungerar därigenom som en extralins. Fasskivor kallas för diffraktiva linser, på dem kan man lätt välja brännvidden själv, de tar heller ingen plats då de är platta, kan läggas som ytskikt.
Vanligt glas ändrar sitt brytningsindex med våglängden.
En fasskiva har ett 1/(våglängden) beroende på brännvidden och man kan då genom att ändra dess styrka kompensera bort kromatisk aberation från den vanliga linsen.
Detta skulle annars kräva en större linskonstruktion för att göras, som det görs i alla andra linssystem, man slipper helt enkelt en parameter att optimera för.

En fristående diffraktiv lins används så gott som uteslutande för monokromatiska tillämpningar och är då mkt bra.

Nej, satans, dags att sticka iväg till fysikcentrum nu..