Proffsen är inte rädd om linserna!

[matnyttige]

Det värsta är att ju större o dyrare prylar ju lättare att tappa dem verkar det som.
Själv har jag varit nära att tappa ett 400/2.8 och mitt 200/1.8 har flera gånger varit på väg mot att ägaren fallit i gråt men klarat sig. Haft en riktigt tur. En gång så lossade objektivet från kameran men jag hade remmen till objektivet i ena handen (av någon anledning) så 10 cm innan betongen så stoppas fallet. En annan gång hade jag inte satt fast kameran riktigt på stativet. Tog upp stativet på axlen för att springa i väg o "genskjuta" en mink som jag tänkte plåta. Kände då att det gungade lite väl mycket bakom ryggen. Kameran hade lossats från kulleden men kameraremmen hade turligt nog fastnat i kulleden och kameran o objektivet dinglande fint ovanför stenarna.

 

[carl_swahn]

Jag fotar en hel del yrkesmässigt (dock inte för press så jag brukar faktiskt ta mig tiden att vara rädd om utrustningen) men jag har inte speciellt svårt att tänka mig in i pressfotografens situation. Den enkla grundmatematiken råder: Bra bilder är mer värdefulla än utrustningen.

Damm går att blåsa bort, en repa i lacken sänker andrahandsvärdet, en skada går ofta att reparera till ok pris, så det är inte så mycket som står på spel.

Dessutom tål proffsutrustning ganska hårda tag, det är ju det den är byggd för.

 

[Håkan Bråkan]

Det är just det jag menar =)

Å andra sidan kan man ha otur även med proffsgrejer, vilket jag läste i en tråd för ett tag sedan.

En proffsfotograf tappade greppet som sitt 400/2.8 (eller om det var ett 300) när han skulle lägga ner det på marken. Han tappade det alltså precis vid marken och inte mer än några decimeter ovanför.

Objektivets bajonett gick rätt av =)

Jepp, och det var tur det. Det är konstruerat att göra det, dvs det är lättare att fixa objektivets bajonett än att det hade slitit sönder kamerans. Dessutom hade kameran blivit obrukbar i så fall, nu kunde man sätta dit en annan glugg. har läst att Nikon är konstruerat så och tydligen även Canon, låter faktiskt förnuftigt. Är väl som destruktionszonerna i en bil, ju mer kvaddad den ser ut, ju mer överlever man. I detta fall, kraften tas av objektivets bajonett som lossnar. I annat fall styr ju naturkrafterna och energin måste ta vägen någon annanstans. Alternativt att det byggs i titan eller nåt sånt och blir svindyrt, alternativt enormt tungt. Ett 400/2,8 är dessutom så tungt så det förvånar inte att det räckte med ett fall på ett par dm.

 

[Maverick]

Jepp, och det var tur det. Det är konstruerat att göra det, dvs det är lättare att fixa objektivets bajonett än att det hade slitit sönder kamerans. Dessutom hade kameran blivit obrukbar i så fall, nu kunde man sätta dit en annan glugg. har läst att Nikon är konstruerat så och tydligen även Canon, låter faktiskt förnuftigt. Är väl som destruktionszonerna i en bil, ju mer kvaddad den ser ut, ju mer överlever man. I detta fall, kraften tas av objektivets bajonett som lossnar. I annat fall styr ju naturkrafterna och energin måste ta vägen någon annanstans. Alternativt att det byggs i titan eller nåt sånt och blir svindyrt, alternativt enormt tungt. Ett 400/2,8 är dessutom så tungt så det förvånar inte att det räckte med ett fall på ett par dm.

Det vette fan om det stämmer med Nikon. Jag har fått byta bajonetten två ggr på min D200 och så märkvärdiga smällar har det inte varit. Faktum är att jag själv inte ens kunnat konstaterat fel utan att det upptäckts vid service.

/Mavrick
(Som börjar tro att nikon alltid drar till med bajonettfel så fort man lämnar in prylarna...)

 

[Håkan Bråkan]

Det vette fan om det stämmer med Nikon. Jag har fått byta bajonetten två ggr på min D200 och så märkvärdiga smällar har det inte varit. Faktum är att jag själv inte ens kunnat konstaterat fel utan att det upptäckts vid service.

/Mavrick
(Som börjar tro att nikon alltid drar till med bajonettfel så fort man lämnar in prylarna...)

Kanske olika med deras större modeller, men skall inte svära på att det är så, men läste det någonstans. Och det låter ju iofs vettigt om man får välja vad som skall gå sönder.

 

[nivas]

Mycket kring ämnet kretsar kring frågeställningen vad vill man ha ut av sitt fotande och vad är man beredd satsa för att uppnå det.
En proffsfotograf med tidningens gluggar kan naturligtvis stå ut med att färgen blir avskavd och linserna repiga. Dom kan dock inte riskera att gluggen är full med sand när dom ska byta, då blir det ju inga bilder. Så det blir en kompromiss, slit och släng, fast med erfarenhet och omdöme.
För proffset är nackdelen en sur chef, för amatören ett minskat andrahandsvärde.

Rent generellt tror jag att folk är för rädda att använda sina prylar. Jag fotar som amatör, även om några enstaka bilder används kommersiellt ibland. Har jag en gång tagit loss ett frontlock sätter jag inte tillbaka det förrän jag ska hem, använder dock alltid uv-filter, men de verkar aldrig bli repiga de heller. Baklock sätter jag på för det mesta om jag hinner, dock brukar jag skruva dit dom väldigt löst så att det är enkelt att byta. Objektiven trycks för det mesta ner i fotoväskan. De flesta hus jag har haft har blivit repiga på undersidan av att legat på klippor och skumpat runt i båtar. Börjar det regna så får man fota med omdöme och det har funkat bra trots att jag inte har ett vädertätat hus (30D). Risken att något eventuellt kan gå sönder kan jag ta, det är ju inte svårare än att reparera eller köpa nytt, men sannolikheten är så liten att det kommer nästan inte att hända...
Summa efter nio års amatörfoto: ett inlämnat objektiv, som delvis får tillskrivas objektivets konstruktion.

 

[Olsin]

Var och fotade hockey igår och då var det en kollega i fotobåset som hade en 1Dmk3 med Ef 200 f/2 på en monopod som andra kamera. Denna råkade han sopa i golvet så att objektivet lossnade. Det gick tydligen bra ändå. Han skruvade ihop grejjerna och fortsatte. Det är byggkvalitet det!

Det satt en konverter på och bajonetten på den gick hädan, men i det läget är det bara att sopa ihop resterna och köra vidare med det av utrustningen som fungerar.

 

[hlse]

Det finns ju en regel som säger att BILDEN kommer som en snigel och försvinner som en blixt. Därav att jag har två hus så man slipper att ödsla tid på att byta objektiv. Naturligtvis är det ju då det händer.

Murphys lag ...

 

[matlep]

Det satt en konverter på och bajonetten på den gick hädan, men i det läget är det bara att sopa ihop resterna och köra vidare med det av utrustningen som fungerar.

Aha, det missade jag. Men ändå, det var en rätt kraftig smäll, nästan som din vurpa i båset...

 

[Kustbo]

Det är inte bara inom foto som det skiljer mellan proffs och amatöranvändare och hur man hanterar sin utrustning det gäller i många andra områden också och det är oftast så att sakerna tål mycket mera än vad man tror.

I mitt yrke som fiske/skärgårdsguide kan jag säga att det är skillnad på hur utrustningen används, amatören är så petig med allt och en repa i lacken, ett avbrutet spö, ett bortkastat drag eller minska skavank på båten är katastrof, men för mig som yrkesman är det bara en naturlig del av användningen och inget att oroa/hetsa upp sig över. Bara att lag och köra på och går det inte att laga så köp nytt, enkelt och effektivt.

Har sett amatörer som gråter hejdlöst när de bryter av ett spö eller kastar bort ett drag, men när en kund bryter av ett spö eller kastar bort ett drag ombord så är det bara att plocka fram ett nytt och köra på, det finns en orsak till att man har reservutrustning ombord.

Sen att det blir jack och repor samt slitage på båt och annat ombord är heller inget som gör något så länge grejorna funkar och det inte ser allt för eländigt ut, lite stil måste det ju vara men det är mest för syns skull ;-)

Så det är nog samma tänk bland allt yrkesfolk och amatörerna borde titta och lära mera av proffsen så skulle De ha mera glädje av sina egna saker när De törs använda utrustningen fullt ut!!

 

[PMD]

Det är självklart att en yrkesman använder sin utrustning "mera" (oavsett om det är inom fotografi eller annat). Hon lever ju på att använda den, och en del av budgeten avsätts för slitage på, reparationer av och ersättning av utrustning. Avskrivning, helt enkelt.

Amatören har däremot oftast inte samma ekonomiska resurser avsatta för att ersätta skadad utrustning.

 

[gogreen]

Även detta är en oskriven lag:
Bra prylar håller. Gäller alla arbetsredskap.

Jag är inte heller speciellt rädd om mina saker. Jag undviker stötar som kan rubba fokus och jag skyddar mot regn, men jag räds inte att lägga grejerna på marken om det krävs.

Någon gång får jag säkert sota för det, men grejerna är till för att användas =)

Är ju delvis det man betalar för när man köper ordentliga grejor, om det så är en sovsäck, en skruvdragare, en traktor eller just optik spelar ju mindre roll.

 

[snap01]

Man är rädd om sakerna men ibland så hinner man inte packa ner ordentligt för då kanske man missar bilden. Samma sak med kameraväskan jag lägger aldrig ner optiken i påsar etc det tar för lång tid. Visst mina objektiv/kameror etc ser ofta väldigt slitna ut och generar lägra andrahands pris men dom fungerar oftast utan problem.
Nu har min 24-70 fått så mycket stryk så jag knappt får på polfiltret längre och har således beställt en ny.