problem med färger från labbet (Crimson)
- Trådstartare nilag
- Start datum
MartinB
Aktiv medlem
Kanske nya direktiv från Crimson? inte vet jag. Stämmer Crimsons profil bättre med printarna är det bättre att konvertera till den. Störst färgrymd är inte alltid bäst eftersom slutresultatet blir väldigt annorlunda från vad du ser på skärmen, så att konvertera till en mindre färgrymd kan ge mer förutsägbara resultat. På vissa lab får jag betydligt bättre resultat genom att konvertera till sRGB.
Jag har själv proofat med Crimsons profil, men nästa gång kommer jag nog konvertera till den istället. Procenter rekommenderar förresten konvertering till deras profil.
Största anledningen till att Crimson rekommenderar proofing istället för konvertering är nog att de jobbar med många olika papper och tekniker.
Jag har själv proofat med Crimsons profil, men nästa gång kommer jag nog konvertera till den istället. Procenter rekommenderar förresten konvertering till deras profil.
Största anledningen till att Crimson rekommenderar proofing istället för konvertering är nog att de jobbar med många olika papper och tekniker.
Maverick
Aktiv medlem
Jo det brukar ju sägas så, men hemma på min egen skrivare blir det faktiskt fel när jag konverterar och rätt när jag tilldelar. Startade en tråd om det men ingen verkar ha uppslag på eventuellt fel...
Tråden
Sedan kan jag tycka att det är lite märkligt att man ska konvertera bilderna själv. Detta eftersom det finns fler papper än profiler. Samt att ifall man ska vara noga så ska det profileras om när man byter pappersbatch. Lambda är väl inte så kännsliga när det gäller kemi dock. Tror detta blandas på fabrik så det är nog rätt hög noggrannhet på det.
Mvh
Maverick
stefohl
Aktiv medlem
Crimson kör ut teststrippar varje dag för att hålla kemin i balans. Dessa mäts med spektrofotemeter och sedan justeras kemin för att få stripparna inom korrekta värden.
Jämfört med bläckstråleskrivare är utskriftstekniker som Lambda, Frontier, LightJet mycket svajigare.
Stefan
fedka
Avslutat medlemskap
Teknikfrustration istället för fotoglädje
Detta med digital färghantering med:
alla olika skärmprofiler,
alla olika skrivarprofiler,
alla olika pappersorter,
alla olika färgrymder,
alla olika skärmtyper, rumsljusvarianter,
alla olika parametrar, inställningsmöjligheter
alla konverteringsmetoder, filformat, komprimeringsmetoder, balanser,
alla olika tillverkarstyrda alternativ och inställningar,
och alla nyheter, förändringar, uppdateringar
i all oändlighet ...
innebär - enligt min mening - att det digitala fotograferandet i allför hög grad blir till en upplevelse av frustration över det närmast omöjliga i att hänga med i den teknikska utvecklingen och få ett fotoresultat som man tänkt sig.
Med film vet man hur färger och ljus blir när man fotograferar med Fuji Velvia 50 eller med Kodachrome 64 eller vilken annan film som helst, men med den digitala tekniken kan man ibland bli helt förtvivlad och uppgiven innan man fått rätt färger och rätt ljus på en utskrift eller bild från ett labb.
Och resultatet - för min del - av detta "kaos med närmast oändligt många digitala färginställningsmöjligheter" är allt mindre fotoglädje och bildskapande och allt mer av frustration över det närmast omöjliga att få det att bli som man vill och att försöka hänga med i den framstormande digitala bildbehandlingstekniken.
Varför skall den digitala bildtekniken - och då i synnerhet färgtekniken - vara så omåttligt komplex och oöverskådlig ?
Varför finns det inget "RAKT SPÅR" från en bild tagen med viss vitbalans (givetvis) till en färdig utskriven bild som direkt och utan en massa trixande visar rätt färger och rätt ljus så bra som detta är möjligt på papper ?
Detta med digital färghantering med:
alla olika skärmprofiler,
alla olika skrivarprofiler,
alla olika pappersorter,
alla olika färgrymder,
alla olika skärmtyper, rumsljusvarianter,
alla olika parametrar, inställningsmöjligheter
alla konverteringsmetoder, filformat, komprimeringsmetoder, balanser,
alla olika tillverkarstyrda alternativ och inställningar,
och alla nyheter, förändringar, uppdateringar
i all oändlighet ...
innebär - enligt min mening - att det digitala fotograferandet i allför hög grad blir till en upplevelse av frustration över det närmast omöjliga i att hänga med i den teknikska utvecklingen och få ett fotoresultat som man tänkt sig.
Med film vet man hur färger och ljus blir när man fotograferar med Fuji Velvia 50 eller med Kodachrome 64 eller vilken annan film som helst, men med den digitala tekniken kan man ibland bli helt förtvivlad och uppgiven innan man fått rätt färger och rätt ljus på en utskrift eller bild från ett labb.
Och resultatet - för min del - av detta "kaos med närmast oändligt många digitala färginställningsmöjligheter" är allt mindre fotoglädje och bildskapande och allt mer av frustration över det närmast omöjliga att få det att bli som man vill och att försöka hänga med i den framstormande digitala bildbehandlingstekniken.
Varför skall den digitala bildtekniken - och då i synnerhet färgtekniken - vara så omåttligt komplex och oöverskådlig ?
Varför finns det inget "RAKT SPÅR" från en bild tagen med viss vitbalans (givetvis) till en färdig utskriven bild som direkt och utan en massa trixande visar rätt färger och rätt ljus så bra som detta är möjligt på papper ?
Senast ändrad:
stefohl
Aktiv medlem
Re: Teknikfrustration istället för fotoglädje
Vi får väl sätta detta i rätt perspektiv. Idag kan du få vad du vill ha med rätt utrustning. Men det kostar fortfarande en del att skaffa denna rätta utrustning. Du ska ha en bra skärm, kalibrator och en skaplig skrivare. Om man då tänker att digital fotografi var tillgänglig för en bredare grupp för under 8-10 års tid, så är det fortfarande en ung teknik som befinner sig i snabb utveckling.
Drar du parallellen med silverbaserad fotografi skulle vi nu befinna oss i året 1847 och vi skulle stå och koka kvicksilver för att framkalla våra daguerreotypier
Jag håller med dig om att skrivartillverkarna skulle vinna otroligt mycket på att ta fram en enklare utskriftsrutin. Lightroom är här ett steg framåt.
Stefan
Vi får väl sätta detta i rätt perspektiv. Idag kan du få vad du vill ha med rätt utrustning. Men det kostar fortfarande en del att skaffa denna rätta utrustning. Du ska ha en bra skärm, kalibrator och en skaplig skrivare. Om man då tänker att digital fotografi var tillgänglig för en bredare grupp för under 8-10 års tid, så är det fortfarande en ung teknik som befinner sig i snabb utveckling.
Drar du parallellen med silverbaserad fotografi skulle vi nu befinna oss i året 1847 och vi skulle stå och koka kvicksilver för att framkalla våra daguerreotypier
Jag håller med dig om att skrivartillverkarna skulle vinna otroligt mycket på att ta fram en enklare utskriftsrutin. Lightroom är här ett steg framåt.
Stefan
Maverick
Aktiv medlem
Justerar man verkligen kemin? Trodde man justerade lasern. Jo kontrollstrippar körs ju varje morgon och det är väl i praktiken profilering. Det görs ju på både Noritsu och Frontier. Däremot tror jag inte de kör en ny profilering när de byter kemi under dagen.
Eftersom man blandar själv till Noritsun men inte till Frontiern så inbillar jag mig att Frontiern är mer stabil trots allt.
Mvh
Maverick
bstrom
Aktiv medlem
Re: Teknikfrustration istället för fotoglädje
För att fortsätta på temat perspektiv, som Stefan började med, så kan man ju idag konstatera att gemene man kan ta en bild min sin digitalkamera, ladda upp den på datorn och få ut en helt ok utskrift på papper själv utan att gå till ett labb. Jämför det med hur det var förr... När man kommer till läget att börja bry sig om olika profiler för olika papper, färgåtergivning och liknande motsvarar det när man själv gick in i mörkrummet för 10 år sedan. Och när det gäller färg, så känner många idag till begreppet vitbalans. Men hur många hobbyfotografer satter på 80B-filter när det fotograferade inomhus, eller såg till att välja filmer som var färgbalanserade för sådant ljus? För att inte tala om metoder att få helt rätt färgåtergivning när man kopierar från film till papper (oavsett om det är positiv eller negativ film (nej, har inte jobbat färg, men väl läst en del artiklar och instruktioner om hur man går till väga)).
Nej, med en digitalkamera, en hyfsad skrivare och en dator är det, trots lite strul med profiler, mycket lättare idag att gå från en bild man tar i fält till en vacker kopia på papper. För att inte tala om att man slipper kladda med läskig kemi, som kunde variera med labbets temperatur, månens fas, den labbandes humör och årstid (jämför kommentarer i tråden om stabilitet på storskaliga kemiska processer idag i lambda/noritsu-system). Så jag tycker vi ska vara glada att tekniken kommit så långt den har, och med tillförsikt se framtiden an med förhoppningar om att det kommer att bli lättare att hantera allting. Vi befinner oss just nu i en väldigt spännande fas i den digitala fotografin!
För att fortsätta på temat perspektiv, som Stefan började med, så kan man ju idag konstatera att gemene man kan ta en bild min sin digitalkamera, ladda upp den på datorn och få ut en helt ok utskrift på papper själv utan att gå till ett labb. Jämför det med hur det var förr... När man kommer till läget att börja bry sig om olika profiler för olika papper, färgåtergivning och liknande motsvarar det när man själv gick in i mörkrummet för 10 år sedan. Och när det gäller färg, så känner många idag till begreppet vitbalans. Men hur många hobbyfotografer satter på 80B-filter när det fotograferade inomhus, eller såg till att välja filmer som var färgbalanserade för sådant ljus? För att inte tala om metoder att få helt rätt färgåtergivning när man kopierar från film till papper (oavsett om det är positiv eller negativ film (nej, har inte jobbat färg, men väl läst en del artiklar och instruktioner om hur man går till väga)).
Nej, med en digitalkamera, en hyfsad skrivare och en dator är det, trots lite strul med profiler, mycket lättare idag att gå från en bild man tar i fält till en vacker kopia på papper. För att inte tala om att man slipper kladda med läskig kemi, som kunde variera med labbets temperatur, månens fas, den labbandes humör och årstid (jämför kommentarer i tråden om stabilitet på storskaliga kemiska processer idag i lambda/noritsu-system). Så jag tycker vi ska vara glada att tekniken kommit så långt den har, och med tillförsikt se framtiden an med förhoppningar om att det kommer att bli lättare att hantera allting. Vi befinner oss just nu i en väldigt spännande fas i den digitala fotografin!
Tomas Töråsen
Aktiv medlem
Mitt arbetsflöde:
Fotar i Raw och tilldelar alla filerna från början Adobe RGB som dom får behålla genom allt efterarbete.
Därefter, från LR exporterar jag bilder i sRGB som tiff eller jpg beroende på om jag vill använda dom på datorn eller publicera på fotosidan t.ex.
Om framkallningslabbet har en skrivarprofil att dela med sig av så borde det väl inte vara svårare än att konvertera til den, titta på sin skärm, (göra ev. korrigeringar om bilden skulle ändras?) och sen skicka till labbet. Låter jättelätt tycker jag. Detta förutsätter givetvis att ens egen skärm är kalibrerad såklart.
Blir framkallningarna dassiga efter det enkla arbetsflödet så torde det vara nåt tillstrulat måndagsexemplar från labbet. Jag vet fujicolor kan framkalla med väldigt varierande kvalitet, vid fåtal tillfällen.
Eller har jag missat nåt?
Vilka företag är mest pålitliga och låter en skicka i Adobe RGB tycker ni som provat på det mesta? Vore intressant att veta.
Fotar i Raw och tilldelar alla filerna från början Adobe RGB som dom får behålla genom allt efterarbete.
Därefter, från LR exporterar jag bilder i sRGB som tiff eller jpg beroende på om jag vill använda dom på datorn eller publicera på fotosidan t.ex.
Om framkallningslabbet har en skrivarprofil att dela med sig av så borde det väl inte vara svårare än att konvertera til den, titta på sin skärm, (göra ev. korrigeringar om bilden skulle ändras?) och sen skicka till labbet. Låter jättelätt tycker jag. Detta förutsätter givetvis att ens egen skärm är kalibrerad såklart.
Blir framkallningarna dassiga efter det enkla arbetsflödet så torde det vara nåt tillstrulat måndagsexemplar från labbet. Jag vet fujicolor kan framkalla med väldigt varierande kvalitet, vid fåtal tillfällen.
Eller har jag missat nåt?
Vilka företag är mest pålitliga och låter en skicka i Adobe RGB tycker ni som provat på det mesta? Vore intressant att veta.
