annelito
Aktiv medlem
"Fotar man poliser eller vaddå?" är det många som undrar...
När man jobbar som fotograf hos polisen får man oftast den frågan...och vad som krävs för att få jobb som en sådan. Jag ska väl försöka förklara vad ett sådant jobb går ut på:
För det första är utbildning inte något stort krav, i alla fall inte i mitt fall. Jag har gått en estetisk linje på folkhögskola efter gymnasiet (på gymnasiet läste jag inte en fotografisk linje) och sedan har jag gått en kvällskurs i studiecirkelform i mörkrumsarbete.
Jag har inte jobbat som fotograf tidigare, mer än lite frilansjobb åt någon tidning och några småprojekt. Inget som ger några "papper" på att man kan det här med foto.
Det viktiga är att man har någon slags grund bakom sig, att man något om hur en kamera fungerar. Och jag kan väl säga att jag kan ganska lite om det tekniska i fotograferandet. Det har aldrig intresserat mig, vilket jag ångrar idag, och försöker lärar mig i små etapper genom självstudier. (Fotosidan är ett bra ställe för att lära sig mer och ta sig vidare i kunskapen om det mesta om foto!).
Det man gör som fotograf hos polisen är bl a:
- Fotografering/videofilmning på brottsplatser (mord, brand, misshandel, alko-drog-brott, inbrott, barnporrbrott, listan kan göras hur lång som helst).
- Videofilmning/sköta tekniken vid barnförhör.
- Ateljéfotografering av stöldgods, narkotika, kläder, misshandelsskador, vapen, spår, m.m.
- Daktningar (=fotografering av busar samt att skriva upp signalement så som namn, personnummer, längd, hårfärg, ansiktsform, näsform, ögonfärg, tatueringar, ärr/operationer + ta deras fingeravtryck).
- Framkallning och kopiering av filmrullar som vi gör i vårt snabblabb (såna där 1-timmes-labb-maskiner=C-41-maskiner).
- Kopiering av videofilmer samt att printa ut bilder från ex.vis övervakningskameror.
- Arkivering av negativ + daktningsfoton.
- Framställa fotokonfrontationer.
- Klippa ihop videokonfrontationer (busar som filmats i vissa sekvenser klipps ihop och vittnet får titta på bandet och försöka peka ut den misstänkta).
- Personkonfrontationer (en "levande grupp" sätts ihop som liknar den misstänkte och ett vittne står i ett intilliggande rum med specialfönster och ska försöka peka ut den misstänkte medans personerna i gruppen går en viss sträcka i rummet).
- Rekonstruktioner (man gör ett manus och försöker med hjälp av statister och offer att göra ett händelseförlopp av brottet).
- Fotografering av personal för tjänstefoton/pass.
- Utdelning av batterier, film, VHS-band/Mini DV-band till olika avdelningar inom myndigheten.
- Fotografering vid tillställningar så som avtackningar, utdelningar, m.m.
- Scanning av negativ/foton/dokument.
- Digital bildbehandling (icke att förväxlas med manipulering! ;-).
- Flygfotografering (från helikopter när översiktsbilder behövs i en del brott, det händer rätt ofta faktiskt...).
- Dokumentation vid obduktioner, fotografering, ta fingeravtryck på liket, hårprover, nagelskrap.
Man träffar rätt många "busar" eftersom man fotograferar de flesta misstänkta eller deras skador. Så det gäller att man kan "ta folk" men man behöver inte vara extremt socialt kompetent!
Det gäller att ha ett psyke som klarar av att se lik, misär, tragedier, blod. Och jag lovar att man får en helt ny bild av vad som pågår i samhället när man har det jobb man har. Innan var man ganska ovetandes. Vilket var skönt på många sätt, men jag trivs med jobbet. Ingen dag är det andra lik och det är väldigt flexibelt.
Det jag saknar är ju att man inte kan använda sitt fotograferande på ett konstnärligt sätt. Inom polisen ska bilder visa verkligheten på ett korrekt sätt och man ska använda måttskala osv. Det är rakt på sak!
Så visst saknar man det där kreativa skapandet, men man får försöka ägna sig åt det på fritiden istället.
Tjaa, det finns säkert massor mer att skriva om här, men det här är väl i stort sett det hela. Kanske har jag glömt något viktigt, men jag återkommer i så fall.
Det blev fasligt långt i alla fall...
Sen går det bra att ställa frågor så klart!
När man jobbar som fotograf hos polisen får man oftast den frågan...och vad som krävs för att få jobb som en sådan. Jag ska väl försöka förklara vad ett sådant jobb går ut på:
För det första är utbildning inte något stort krav, i alla fall inte i mitt fall. Jag har gått en estetisk linje på folkhögskola efter gymnasiet (på gymnasiet läste jag inte en fotografisk linje) och sedan har jag gått en kvällskurs i studiecirkelform i mörkrumsarbete.
Jag har inte jobbat som fotograf tidigare, mer än lite frilansjobb åt någon tidning och några småprojekt. Inget som ger några "papper" på att man kan det här med foto.
Det viktiga är att man har någon slags grund bakom sig, att man något om hur en kamera fungerar. Och jag kan väl säga att jag kan ganska lite om det tekniska i fotograferandet. Det har aldrig intresserat mig, vilket jag ångrar idag, och försöker lärar mig i små etapper genom självstudier. (Fotosidan är ett bra ställe för att lära sig mer och ta sig vidare i kunskapen om det mesta om foto!).
Det man gör som fotograf hos polisen är bl a:
- Fotografering/videofilmning på brottsplatser (mord, brand, misshandel, alko-drog-brott, inbrott, barnporrbrott, listan kan göras hur lång som helst).
- Videofilmning/sköta tekniken vid barnförhör.
- Ateljéfotografering av stöldgods, narkotika, kläder, misshandelsskador, vapen, spår, m.m.
- Daktningar (=fotografering av busar samt att skriva upp signalement så som namn, personnummer, längd, hårfärg, ansiktsform, näsform, ögonfärg, tatueringar, ärr/operationer + ta deras fingeravtryck).
- Framkallning och kopiering av filmrullar som vi gör i vårt snabblabb (såna där 1-timmes-labb-maskiner=C-41-maskiner).
- Kopiering av videofilmer samt att printa ut bilder från ex.vis övervakningskameror.
- Arkivering av negativ + daktningsfoton.
- Framställa fotokonfrontationer.
- Klippa ihop videokonfrontationer (busar som filmats i vissa sekvenser klipps ihop och vittnet får titta på bandet och försöka peka ut den misstänkta).
- Personkonfrontationer (en "levande grupp" sätts ihop som liknar den misstänkte och ett vittne står i ett intilliggande rum med specialfönster och ska försöka peka ut den misstänkte medans personerna i gruppen går en viss sträcka i rummet).
- Rekonstruktioner (man gör ett manus och försöker med hjälp av statister och offer att göra ett händelseförlopp av brottet).
- Fotografering av personal för tjänstefoton/pass.
- Utdelning av batterier, film, VHS-band/Mini DV-band till olika avdelningar inom myndigheten.
- Fotografering vid tillställningar så som avtackningar, utdelningar, m.m.
- Scanning av negativ/foton/dokument.
- Digital bildbehandling (icke att förväxlas med manipulering! ;-).
- Flygfotografering (från helikopter när översiktsbilder behövs i en del brott, det händer rätt ofta faktiskt...).
- Dokumentation vid obduktioner, fotografering, ta fingeravtryck på liket, hårprover, nagelskrap.
Man träffar rätt många "busar" eftersom man fotograferar de flesta misstänkta eller deras skador. Så det gäller att man kan "ta folk" men man behöver inte vara extremt socialt kompetent!
Det gäller att ha ett psyke som klarar av att se lik, misär, tragedier, blod. Och jag lovar att man får en helt ny bild av vad som pågår i samhället när man har det jobb man har. Innan var man ganska ovetandes. Vilket var skönt på många sätt, men jag trivs med jobbet. Ingen dag är det andra lik och det är väldigt flexibelt.
Det jag saknar är ju att man inte kan använda sitt fotograferande på ett konstnärligt sätt. Inom polisen ska bilder visa verkligheten på ett korrekt sätt och man ska använda måttskala osv. Det är rakt på sak!
Så visst saknar man det där kreativa skapandet, men man får försöka ägna sig åt det på fritiden istället.
Tjaa, det finns säkert massor mer att skriva om här, men det här är väl i stort sett det hela. Kanske har jag glömt något viktigt, men jag återkommer i så fall.
Det blev fasligt långt i alla fall...
Sen går det bra att ställa frågor så klart!