F.G. skrev:
Vem betalar produktionen av Gimp? Eller är det reklam eller spyware finansierat?
Du verkar sitta fast i ett proprietärt tänkande, där bristekonomins (tillgång och efterfrågan) alla nackdelar artificiellt påförs något som kan exemplarframställas i näst intill oändlighet nästan helt utan kostnad.
"He who receives an idea from me, receives instruction himself without lessening mine; as he who lights his taper at mine receives light without darkening me." - Thomas Jefferson
Enligt mitt sätt att se på det så tjänar alla på fri mjukvara och det finns gott om folk som har betalt för att utveckla fri mjukvara. Här bör man också komma ihåg att över 90% av alla som jobbar inom "IT" inte sysslar med att distribuera binärfiler med hemlig källkod, de allra flesta jobbar med underhåll, webbutvecklare, systemadministratörer, reklam, databasexperter, konsulter osv.. För detta överväldigande flertal spelar öppen eller sluten kod mindre roll, dock lite till den slutna kodens nackdel eftersom det ofta är lättare att lösa problem när koden är öppen.
Ett hypotetiskt exempel: Företag A vill sänka sina kostnader för mjukvara och börjar använda den fria mjukvaran Foo, konkurrenten B får nys om det och vill göra samma sak. Men de har lite högre krav och behöver göra några mindre förändringar i mjukvaran, de räknar på det och kommer fram till att det trots allt blir lönsamt att hyra in en specialist för att göra förändringarna, specialisten får alltså betalt för att utveckla fri mjukvara. Specialisten gör sedan ändringarna offentliga, i enlighet med GPL-licensen, eftersom de även distribuerar det vidare. Företag A ser att det nu finns en uppdaterad version som är bättre än den de har, de uppdaterar givetvis, men upptäcker en liten bugg introducerad av specialisten som B aldrig märkt av, en av de anställda på företag A fixar buggen (en till avlönad kodare), konkurrenten blir givetvis glad åt buggfixen och uppdaterar.
Summa summarum:
* A är nöjd och tjänar på mindre utgifter.
* B är nöjd och tjänar på mindre utgifter.
* Specialisten fick betalt och är nöjd.
* Den anställde hos A fick givetvis sin lön och är också nöjd.
* De som driver programprojektet är givetvis glada åt den hjälp de fick av både specialisten och den anställde hos firma A.
Dessutom, resten av världen har nu fått en förbättrad version av programmet att ladda hem (om de har behov av det), den enda som inte är glad är det företag som inte fick kränga en uppdatering till sitt icke fria program där man inte får dela med sig av varken kod, binärfiler eller kunnande. Börjar man sedan se det i lite större sammanhang, i stil med hela länders offentliga förvaltning, administration, försvar, skolväsende m.m. så ser man snabbt snöbollseffekten...
De avlönade programmerarna byter med andra ord bara arbetsgivare, från mjukvaruföretag där kunnande hemlighålls till de stora användarna eller till konsultföretag. Utvecklarna kommer alltså närmare användarna vilket är mycket positivt för all utveckling och sett i stor skala så kan fri mjukvara även få en viss inverkan på allt från handelsbalans, arbetstillfällen, skatter med mera. Det är alltså användarna som i slutändan tjänar på det, det vill säga, du och jag och alla andra.
Dessutom är fri mjukvara mycket vanligare och mycket mer spridd än vad de flesta tror. Hela webben hade i stort varit en omöjlighet om det proprietära tänkandet varit allenarådande. Hela fotosidan.se levereras t ex. av en Unix-maskin som kör den fria webbserver-mjukvaran Apache, vilket är den helt överlägset vanligaste webbservermjukvaran world wide. Det går inte att skicka ett enda e-post utan att datan processas av datorer med fri mjukvara.
För den som vill läsa mer om varför det kan vara en mycket god affärs-strategisk idé för företag att satsa tid o pengar på fri mjukvara, såsom t ex. IBM, SunMicrosystems, Oracle mfl., så rekommenderar jag att läsa
Strategy Letter V av Joel Spolsky.
Jämför gärna det användar-avtal (sök eula.txt på er hårddisk C
för windows ni klickat OK på, med
General Public License som de flesta fria program går under.