Alla hus är fina, de har bara lite olika egenskaper. Enkelt kan det sammanfattas såhär.
OM-1
: Helmekanisk slutare och har spegeluppfällning till skillnad från de andra. Största problemet är att de ska använda kvicksilverbatterier, använder man andra typer så visar mätaren fel och eventuellt kan mätaren gå sönder. Kvicksilverbatterier är förbjudna och tillverkas inte längre, men det finns några lösningar på problemet. Bland annat kan man få kameran modifierad.
OM-2
: Elektroniskt styrd slutare. Manuell exponering samt tidsautomatik. Världens första SLR med TTL-styrning av blixten.
OM-2SP: Inte alls som OM-2
egentligen, mer lik en bantad OM-4 konstruktionsmässigt. Har alla funktioner som OM-2 samt spotmätning i manuella läget och programläge.
OM-3: Helmekanisk slutare och en mycket avancerad spotmätare som kan ta genomsnittsmätning av flera mätningar bland annat. TTL-styrning av blixt.
OM-4: Som OM-3 fast med elektroniskt styrd slutare och tidsautomatik.
OM-3 och OM-4 finns i Ti-version, som är en modernare, dyrare, version. Den största skillnaden är att de även stödjer Super FP-mode med vissa blixtar, det innebär att den kan synka på alla tider.
De tvåsiffriga modellerna är enklare varianter. De har tidsautomatik och manuell exponering (på OM-10 med en speciell adapter). Det manuella läget är dock ganska oergonomiskt (kameran föreslår en tid). OM-30 har "in-focus indicator" och OM-40 är den enda av dem med TTL-blixt och programautomatik. Finishen är lite sämre på dessa modeller än på de ensiffriga
OM-2000 är den fula ankungen. Tillverkad av Cosina. Jag vet inte så mycket om den.
Man kan egentligen inte välja fel, men man bör kanske inte välja nån av de tvåsifrriga om man vill satsa på OM-systemet på allvar. Har man råd och vill ha avancerad mätning köper man en OM-3 eller OM-4 (OM-3 är svindyr). Vill man att kameran alltid ska fungera oberoende av batterier och temperatur köper man en OM-1. Vill man ha TTL-blixt och tidsautomatik till rimligt pris köper man en OM-2.