MomentMan skrev:
Fotografer som anser att studiofotografi är för arrangerat och pressfoto för oplanerbart -- vad gör de?
Jag önskar jag vore normal.
Jag kan fota vad som helst.
Men jag kan inte låta mig styras.
En från södra Sverige och en från norra Sverige skulle träffas på mitten och fotas på ett speciellt sätt.
6000 kr för kanske en- två timmar.
Jag tackar nej nyligen till detta.
Hade jag fått bestämma tid. Bestämma var och ge min bild på temat hade jag sagt ja,
I det här fallet hade jag släpat upp ett badkar på fjället och låtit dom bada tillsammans än vad man ville. :Fotas på en bar.
Jag hade gjort det för samma pengar och bilden hade blivit ”min”.
Men det tar tid. Och kunden vill inte det.
Och i det här fallet inte de som skulle fotas heller.
Även om jag tror att dom skulle ha haft ett minne för livet och inte bara en bild.
Ge mig en berättelse och dina tankar så tar jag en bild.
Men det blir min skildring. Och jag bestämmer när bilden ska tas.
Många som vill ha en bild är rädda för att släppa det så långt.
Då får någon annan än mig ta bilden. Och den blir säkert bra och som du vill.
Jag kan inte engagera mig i en bild bara för pengar..det går inte.
Ibland önskar jag att jag vore sådan bara för plånbokens skull..men det går inte.
Jag t o m tycker att jag gör fel, men jag kan inte, så är det bara.
Jag måste vilja ta bilden för att jag vill själv. Och därmed ge bilden en egen ”stämpel”.
Jag fotar allt vad man vill men jag måste få låta tanken forma bilden och fota efter det.
Vad fasiken tillhör man då för en inriktning/klan.
DFUF, Dumma Fotografer Utan Framtid eller Förstånd.
Mvh/-Anders
