Toste
Aktiv medlem
Ett resonemang jag har sett för att bedöma hur många pixlar man behöver på en digital sensor innan optiken sätter begränsningen lyder som följande:
Ett väldigt bra objektiv kan upplösa 50 lp/mm (linjepar per mm) vid en kontrast på 50%.
Nyqvist samplingsteorem säger att om man samplar med dubbla högsta frekvensinnehåll så kan man återskapa "ursprungssignalen" perfekt. Detta skulle innebära att vi behöver sampla med 100 pixlar/mm om det vore så att mönstret vore sinusformat. Nu har mönstret skarpa kanter och har därför högre frekvensinnehåll. Å andra sidan kan inte ens den bästa optiken återskapaskapa skarpa kanter på sensorn vid 50 lp/mm. Man kan därför tycka att det är rimligt att anta att mönstret approximativt är sinusformat.
Detta innebär att för en sensor av storleken 24x36 mm så behöver vi inte ha mer än 2400x3600 pixlar innan optiken begränsar. Eftersom de flesta sensorerna bygger på Bayersk interpolation finns det de som säger att man behöver 15% fler pixlar än om det vore en sensor med "äkta" pixlar. Vi får då att man behöver 2800x4200 pixlar = 11,8 Mpixel, det vill säga ungefär det antal pixlar som Canon 1Ds har.
Det låter ju bra men haken är att det finns digitalkameror med sensorstorlek på 7x5 mm med 2300x1700 pixlar, d.v.s. ungefär 330 pixlar/mm. Vilket borde vara långt mer än objektivet klarar av att upplösa. Eller??
Det måste finnas någon hake i ovanstående resonemang men vad? Det känns som om tillämpningen av Nyquist samplingsteorem inte är helt korrekt eller är det så att "kompaktkamerorna" är feldesignade?
Gott Nytt År Alla
Torsten
Ett väldigt bra objektiv kan upplösa 50 lp/mm (linjepar per mm) vid en kontrast på 50%.
Nyqvist samplingsteorem säger att om man samplar med dubbla högsta frekvensinnehåll så kan man återskapa "ursprungssignalen" perfekt. Detta skulle innebära att vi behöver sampla med 100 pixlar/mm om det vore så att mönstret vore sinusformat. Nu har mönstret skarpa kanter och har därför högre frekvensinnehåll. Å andra sidan kan inte ens den bästa optiken återskapaskapa skarpa kanter på sensorn vid 50 lp/mm. Man kan därför tycka att det är rimligt att anta att mönstret approximativt är sinusformat.
Detta innebär att för en sensor av storleken 24x36 mm så behöver vi inte ha mer än 2400x3600 pixlar innan optiken begränsar. Eftersom de flesta sensorerna bygger på Bayersk interpolation finns det de som säger att man behöver 15% fler pixlar än om det vore en sensor med "äkta" pixlar. Vi får då att man behöver 2800x4200 pixlar = 11,8 Mpixel, det vill säga ungefär det antal pixlar som Canon 1Ds har.
Det låter ju bra men haken är att det finns digitalkameror med sensorstorlek på 7x5 mm med 2300x1700 pixlar, d.v.s. ungefär 330 pixlar/mm. Vilket borde vara långt mer än objektivet klarar av att upplösa. Eller??
Det måste finnas någon hake i ovanstående resonemang men vad? Det känns som om tillämpningen av Nyquist samplingsteorem inte är helt korrekt eller är det så att "kompaktkamerorna" är feldesignade?
Gott Nytt År Alla
Torsten
