Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Nödvändigt med gråkort för inställning av vitbalans?

Produkter
(logga in för att koppla)

Ann-Cathrine

Aktiv medlem
Hej!

Jag skulle vilja få ut lite mer av min kamera genom att ställa in vitbalansen manuellt. Har hört att man inte ska ta ex ett vitt skrivarpapper att mäta utifrån utan att sk gråkort ska användas. Hur väl stämmer detta och hur mycket kostar i så fall gråkort? Hur stor betydelse har en manuellt inställd vitbalans? Kan man med blotta ögat avgöra om bilden är tagen men manuellt inställd vitbalans? I vilka lägen bör man ställa in den manuellt? Tacksam för svar!
 
Hur högt ställda krav har du? Jag brukar använda ett vitt ark om jag inte har något annat tillgängligt. Ett problem kan vara att få en korrekt exponering på ett vitt föremål under kraftigt ljus. Blir bilden för överexponerad har kameran svårt att vitbalansera utifrån detta. Det finns inte så mycket information att utgå från helt enkelt.

Ett annat problem är att alla "vita" papper inte är helt vita. De kan ha en svag färgton. Men det finns de som inte tycker att Kodaks gråkort är lämpliga heller. Dessa var gjorda för att användas som referens vid exponeringsmätningar och enligt noggranna mätningar så är de tydligen inte helt färgneutrala.

Det finns särskilda produkter att köpa för digitalbruk, de innehåller ibland flera fält, även vita och svarta, för att lättare kunna göra andra justeringar av bilden. Priserna varierar beroende på produkt så klart, men brukar ligga från hundralappen upp till några hundralappar.
 
Hej Ann-Cathrine!
Som Max näner är ett traditionellt gråkort inte färgneutralt. Orsaken till detta är att gråkorten användes till att exponera rätt och reflekterar därför en viss mängd ljus (oftast 18%). Gråkorten är därför inte kalibrerade för att användas för vitbalans, men har man redan ett är det bättre än ingenting alls.

De kort Max nämner är specialframtagna för att kalibrera vitbalansen. Jag använder själv ett kort som heter Whibal. De och en del andra kort kan beställas på http://www.rawworkflow.com/ . Korten kostar cirka 500 kr så fundera igenom behovet innan du köper ett kort.

Om din kamera har möjlighet att lagra bilderna i råformat kan du ändra vitbalansen i efterhand.

Du undrar om man kan se om man ställt vitbalansen manuellt. Nej, oftast inte skulle jag vilja säga.
Det är dessutom inte alltid man vill ställa vitbalansen exakt så "vitt blir vitt". En sådan klinisk behandling av en solnedgångsbild tex förstör bilden effektivt och tar bort stämningen i bilden.

Däremot vid produktfotografering mm är vitbalansen av största vikt.

I våras skrev jag en artikel om vitbalans på http://www.fotografiska.org under Digitalskolan
Kanske du kan hitta något matnyttigt där?
mvh Mattias
 
Ann-Cathrine skrev:
Hur stor betydelse har en manuellt inställd vitbalans? Kan man med blotta ögat avgöra om bilden är tagen men manuellt inställd vitbalans? I vilka lägen bör man ställa in den manuellt?
Ojsan. Såg att jag varit slarvig och missat några frågor du hade. Mattias var mer uppmärksam och svarade på några av dem.

Manuellt inställd vitbalans KAN ha stor betydelse, men jag tycker det oftast är när man arbetar med blandad belysning från olika typer av ljuskällor (dagsljus, öppen skugga, lysrör, glödlampor, stearinljus, etc). I sådana fall kan det lätt bli fel med den automatiska vitbalansen. Det kan till och med skilja starkt mellan flera bilder ur en serie, lite beroende på hur ljuskällorna påverkar motivet och scenen i just den bilden. Detta är praktexemplet när jag ställer vitbalansen manuellt. Om jag inte orkar ställa den manuellt så använder jag åtminstone ett förinställt läge så bilderna blir konsekventa i färgtonerna. Det gör det lättare att batchkorrigera om så skulle behövas.

Annars gör de förinställda lägena på kameran (dvs solljus, glödlampsljus etc) hyffsat bra i från sig i rätt situation (dvs motsvarande situation). Brukar klara mig väldigt långt på dem. Sedan är det klart, i studion när jag kör med blixtar kan man lätt ställa vitbalansen där. Jag kör ju ändå manuellt på alla andra reglage och där har jag tid på mig att pilla runt med inställningarna. Men oftast kan man inte märka att jag ställt den manuellt jämfört med om jag använder förinställt läge.

Men precis som Mattias säger så är inte vitbalansering alltid önskvärt. I många bilder är den karaktärisktiska färgen hos ljuskällorna något som berättar om den omgivning vi inte ser i bilden. Det tillför en extra dimension i bilden.

Men det är kul att leka med vitbalansinställningarna för att få ett hum om hur mycket det kan skilja. Principen "lär genom lek". Prova att "vitbalansera" mot en färgad yta (de bör inte vara allt för starkt färgade). Då får du ett "färgfilter" som motsvarar komplementfärgen, dvs vitbalansera mot en gul yta så får du blåstick i bilderna. Användbart? Nja, det kan man ju faktiskt fixa till i efterbehandlingen med större kontroll över resultatet, men har man tråkigt så kan det ge dumma nya ideer :) Kom ihåg, allt eget arbete som är "misslyckat" läggs i mappen "konstnärligt" och effekterna är alltid avsiktliga! :-D
 
Hmm, jag är lite nyfiken här. Jag har 2 frågor.

För det första, menar ni att den lilla avvikelsen från vitt som ett "vitt" papper har spelar någon roll vid inställning av vitbalans? Detta speciellt mot bakgrund av de betydligt större färgfel som torde uppstå pga tex framkallningseffekter eller suboptimalt kallibrerad skärm, samt, inte minst, omgivande ljus vid betrakelse av bilden på skärmen eller den utskrivna bilden osv.
Jag känner mig förtvivlat skeptisk...

För övrigt är jag även lite nyfiken på hur kamerorna hanterar att ljusets färg från en del lampor inte har en färg som motsvara svartkroppsstrålningen vid
någon temperatur? Använder de den korrelerade färgtemperaturen eller försöker de få rätt färg? Skiljer det mellan tex 20D/350D och D70?
 
Kan bara försöka tackla den första frågan...

Jag vill upprepa samma sak som jag sade tidigare: Hur högt ställda krav har du?

Själv har jag inte precist kalibrerade skärmar, så för mig är det tämligen värdelöst att försöka bråka om hur vitt pappret är för mina ändamål. Precis som jag sade är jag inte främmande för att använda ett papper, med hyggliga resultat hitintills.

Men att papper skiljer i tonen är det ingen tvekan om. Jag hade två olika skrivarpapper hemma vid ett tillfälle, det ena var ett "arkivpapper" och det andra "vanligt" kopiatorpapper. Man kunde se skillnad om man lade dem brevid varandra. Det ena var betydligt varmare vitt än det andra. Hur stor skillnad dessa två gjorde vid vitbalansering kan jag inte säga då jag aldrig provade (upptäckte det vid ett helt annat tillfälle än just fotorelaterat) och dessutom inte har tillräckligt noga kalibrerad utrustning för att kunna göra så nogranna tester att jag kan sluta mig till när bara papprets färg inverkar.

Angående Kodaks gråkort: söker du i forumen ser du att "problemet" med dessa är känt och vissa anser det är reellt. Då är Kodaks gråkort mer "kalibrerade" och uppvisar mindre variation än godtyckligt vitt papper sinsemellan. Det räcker att titta på den spektralkurva som finns med i manualen man får med när man köper ett paket gråkort från Kodak för att inse att helt neutralt är det inte. Jag köpte mina gråkort för att använda vid exponeringsmätningar en gång i tiden. Nu har jag en fin handhållen ljusmätare som gör jobbet enklare och föredrar den. Så mina gråkort får främst komma till användning för mig som vitbalanseringsverktyg, jag har inte de kraven och den nogrannheten i min arbetsgång. Inte än iaf :)

På din andra fråga har jag inget svar, speciellt inte hur det skiljer sig mellan andra kameramodeller men det kanske finns någon som vet. Jag hade en gång i tiden en utskriven artikel (ursprungligen PDF) från en elektroniktillverkare som berättade hur automatisk vitbalans fungerade i deras produkt(er). Har suttit nu på morgonen och försökt hitta den i pärmarna men tyvärr utan framgång. Tror visserligen att det kan skilja hur vitbalanseringen fungerar på olika kameror, men jag återkommer om den dyker upp (det var ytterst torr läsning om jag inte missminner mig men något nytt att lära kanske det är).

Hur mycket ska man bry sig? Den frågan kan man bara svara på själv, möjligtvis efter att kunderna klagat (tur att jag är amatör och min egen kund :-D)
 
Jag lånar tråden lite.

Jag förstår vad vitbalans "är" i termer av färgtemperatur men jag försöker förstå vad det innebär rent tekniskt på en digital kamera.

Om man använder analog film så har den ju ett begränsat omfång så man måste ha rätt film till rätt färgtemperatur, rent fysiskt innebär det väl att filmen bara klarar av att hantera en del av spektrat(?). Här ser jag alltså en rent teknisk poäng med vitbalans.

Men i en digital kamera så finns det ju inga sådana begränsningar (vilket ju ex. innebär att man kan använda RAW och ställa in vitbalans i efterhand), så vitbalans blir alltså en ren fråga om färgåtergivning.

Nu till frågan:
Har jag fattat rätt om jag påstår att inställning av vitbalans egentligen är korrektion för hur våra ögon/hjärna uppfattar färger under olika ljusförhållanden?
Färgen (vilka frekvenser som sänds ut/reflekteras) på föremål ändras ju om vi ändrar spektrat på det inkommande ljuset (vi går ex. från sol till glödlampa) men vår hjärna "rättar till" det så att färgerna alltid blir "korrekta". Om vi tittar på ett foto utan vitbalansjustering är denna korrektion inte påslagen och då ser färgerna "felaktiga" ut även om det rent tekniskt är en helt korrekt återgivning av vilka frekvenser det inkommande ljuset bestod av.

Har jag fattat rätt?
 
På det stora hela ja. Våra ögon/hjärna anpassar sig dock inte hur mycket som helst och det kanske är tur det.

I tex en solnedgång är färgerna rödaktiga och varma oavsett om vi "vet" att pappret är vitt och inte rödtonat eller inte. Det är också därför som det inte alltid är önskvärt att vitbalansera med kameran. Precis som Mattias skrev så uppfattar vi inte en solnedgång som inte är "röd" som korrekt utan känslan försvinner. Men går vi in i tex öppen skugga tar det ofta lite medvetet tankearbete för att "se" att färgerna blir blåaktiga. Exakt under vilka omständigheter våra ögon och hjärna anpassar sig och hur mycket vågar jag inte spekulera om utan överlåter till någon perceptionsforskare.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar