Den tekniska kvaliteten inverkar självfallet avsevärt på hur väl ett variabelt ND-filter fungerar vid praktisk användning. Det är minst problem vid låga dämpningar, men vissa filter kan ge problem även vid måttlig dämpning inställd, Vid kraftig dämpning är flertalet variabla Neutral Density-filter långt ifrån 'neutrala' längre...
Men sedan har vi i det här fallet en ännu mera väsentlig faktor, som är OMÖJLIG att komma ifrån med variabla ND-filter uppbyggda på polarisationsfilter. Ett polarisationsfilter kan per se inte ge en jämn återgivning. Ett av dess användningsområden är som bekant att få fram en blå himmel i bilderna i stället för en blaskigt vit överexponerad dito. Men polarisationseffekten är maximal vinkelrätt mot solstrålningen, och noll rakt mot solen. Dvs himlen varierar mellan tjusigt (ibland även överdrivet) blå och nästan vit, ifall man använder ett vidvinkligare objektiv. Härav följer även att problemet blir större vid användning av kameror med fullformatssensor, OM man flyttar t.ex. ett 50 mm objektiv från en APS-C kamera och till en FF. Inte ifall man sätter ett objektiv med motsvarande bildvinkel på FF-kameran förstås (i detta fall ett 75 mm objektiv).
Här är en länk till en bild tagen genom ett polarisationsfilter monterat på ett vidvinkelobjektiv:
http://kameratrollet.se/2012/09/23/...kdel-med-polfilter/nackdel-polfilter_mg_7855/
Ännu värre blir problemet förstås när man, som med dessa variabla ND-filter, använder dubbla polarisationsfilter. Det lär krävas kolossalt noggrann och jämn produktion för att man inte ska förvärra saken ytterligare. Trådskaparen har visat några exempel i sitt första inlägg ovan. Men det kan bli mycket värre när man ökar dämpningen. X-effekten är vanlig, dvs att man får fyra fläckar, och ett svart kryss mellan dessa. Krysset blir värre med ökad dämpning.
Här är ett exempel:
https://www.flickr.com/photos/eljung/7104309503/
Här ett kanske ännu värre:
http://i129.photobucket.com/albums/p204/mataikan/_J9N0002.jpg
Denna typ av problem uppstår förstås inte med traditionella fasta ND-filter. För egen del anser jag att variabla ND-filter knappt duger som nödlösning ens.
Variabla ND-filter ger tre problem (som inte uppstår med fasta ND-filter):
1) Ojämn återgivning eller X-mönster.
2) Färgbalansskiftningar av komplex karaktär, som inte kan korrigeras genom efterbehandling.
3) Försämrad skärpa.
Ett fast ND-filter har en glas- (eller plast-) skiva, ett variabelt ND-filter har minst fyra.
De flesta behöver inte mer än ett eller två fasta ND-filter, skulle jag säga. Själv har jag ett med 3 EV-stegs dämpning och ett på 10. Har man en DSLR-kamera kan man behöva även ett 2 EV-steg ND-filter. 2 EV-steg är visserligen ofta i minsta laget, men man kan behöva detta ifall man använder DSLR-kameror, eftersom sökarbilden med ett 3 EV-steg ger en väldigt mörk bild i en OVF och gör det svårt att ställa in (och med ett 10 EV-stegsfilter monterat ser man ingenting).
Däremot, använder man en spegellös kamera med BRA liveviewsystem, eller en SLT-kamera, är ett 2 EV-stegs ND-filter onödigt - sökarbilden i EVF:en på t.ex. en Sony A77 är lika ljus och fin MED mitt 10 EV-stegs ND-filter monterat, som utan...
Till sist, även ett fast 10 EV-steg ND-filter kan ge en viss färgskiftning. Den brukar dock inte vara särskilt kraftig, och ganska lätt att korrigera (har inte själv haft några problem med detta).
Och till allra sist, bara för säkerhets skull - i riktigt dåligt ljus kommer givetvis ett 10-stegs ND-filter att ge en mörkare bild även i en bra EVF, men jag har hittills aldrig stött på en situation med dåligt ljus där jag har funnit behov av att dämpa ljuset med ytterligare 10 steg, utan bara när ljuset har varit för starkt...