Annons

Makro för makro

Produkter
(logga in för att koppla)
Var ligger skärpan? Den är oskarp över hela bilden. Som dis...

YMMV som sagt.

Upplösningen räcker inte för att se de enskilda fibrerna i väven, och örhänget har inte några särskilda saker som man kan se någon knallskärpa i, och jag påpekade faktiskt att den var tagen i mjukt fönsterljus som kanske inte är idealiskt.

Skärpa är någonting mycket mer än upplösning och lokal kontrast. Skärpan bygger man främst med ljussättning. Det här lilla örhänget har inga särskilt skarpa delar; det man kanske mest ser som skarpt är den lilla slipade glasbiten som hänger längst ner. Kanterna på den är faktiskt skarpa, och det handlar så klart om kantskärpa.

Med en punktformig ljuskälla kan man få mycket bättre intryck av skärpa, och den kan också göra att enstaka fribrer i väven lyfts fram, vilket ökar skärpeintrycket än mer. Skärpan handlar inte om enbart optisk kvalité, utan skärpan är en samverkan av olika saker, där belysningen är en avgörande faktor. En annan viktig faktor är så klart om objektet som man fotograferar alls har någonting som upplevs som skarpt. När det gäller det senare, ska man titta realistiskt på den här bilden, och det är inte pixel-peeping, utan man drar ner den till ett format som är rimligt. Det som kanske upplevs som "oskärpa" i själva örhänget är till stor del att själva föremålet, det lilla örhänget, inte är skarpare än så. Jag bara tog det rätt av på enklast möjliga sätt utan att arrangera någon belysning. Om man anstränger sig lite med ljussättningen kan man självklart få en bättre bild.

Och det som du anmärker på har inte ett dugg med linsen att göra, men väldigt mycket mer med ljuset och med själva föremålet. Det blå "diset" som syns i en del mörka delar av metallen är helt enkelt spegling av himlens blå färg.
 
Solen tittade fram ett tag, och jag passade på att ta en bild av örhänget med solljus lite grann silat genom ett moln. Det ger mer skärpeintryck.

Vid närbilder av föremål är det väldigt lätt att bli besviken på att skärpan blir sämre än vad man vill, särskilt när man plockar upp en bild i 100% och den då visar sig väldigt mycket mindre skarp än man hoppades på. Skärpan på närbilder av föremål är inte bara avhängig av optikens skärpa, utan också utöver optiken och ljuset, hur skarpt själva föremålet är. Många små saker, bland dem smycken, har inte så skarpa konturer som man föreställer sig, utan deras former är ofta ganska runda med avrundade kanter. Till och med facetterna på de små glasbitarna är inte helt skarpa i verkligheten.

Och det där syns naturligtvis väldigt bra när man plockar upp skalan till pixel-peeping. Om man i stället tittar på sådant som man kanske inte vill se på bilden, till exempel damm - och nu menar jag inte damm på sensorn, utan damm på motivet - då finner man ofta mer skärpa där än vad man skulle önska sig.

http://uploads.ifokus.se/uploads/c01/c015f54e53bf0bbb06378a1b037bb525/arete-03.jpg
 
Toppen med alla synpunkter, hade inte tänkt på det där med att de kanske blir ljussättningsproblem om man får motivet för nära kameran.
Ska fundera på om priset på 40/2.8 är lagom, fotar bara smycken på kul åt en kompis och gör det aldrig annars.
105 micro vr verkar ju annars vara rätt glugg, men lite väl dyr

105 mm / f:2.8 micro VR är en kanonglugg. Pris runt 7000:-. Köpte mitt nytt på Grey's of Westminster i London förra hösten och betalade där 6700 SEK. Nu med börsoro etc. så har väl valutaläget förändrats, så idag är kanske priset ett annat. Men gluggen är som sagt kanon om man kan leva med storleken och vikten.

/ mvh FiCa1
 
För att göra en lång historia kort. Jag tog en bild av ett örhönge och lade upp för att ge exempel på resultatet man kan vänta sig med närbildslins på tele. Den är tagen med Carl Zeiss Sonnar 85 mm på en Lumix G1 och med en Hoya +3 försättslins. Ljuset är mjukt fönsterljus, kanske inte idealiskt för smycken, men på bilden syns inte mycket av problemen med kromatisk aberration. Jag vet så klart att den finns, och jag vet också att man får krökning av bildfältet med försättslins, men spelar det någon roll för sådan fotografering?

http://uploads.ifokus.se/uploads/88d/88d2fb47cff1f776e29aaf09ca48bdee/arete.jpg

Man kanske ska vara lite realistisk också. Visst är makroobjektiv bra, men om man inte verkligen behöver ett, så är det kanske en onödigt dyr investering. Smycken kan man ta med en av de billigare försättslinserna utan att uppleva problem. Man behöver inte en akromatisk lins för så pass lågt dioptrital. Men visst kan det vara kul att ha en makroglugg.

Men makrot kan användas till "vanlig" fotografering också, inte att förglömma. Jag plåtade t.ex. knölvalar från båt med mitt 105 mm / f:2.8 micro-Nikkor. Så investeringen är kanske inte så dyr egentligen. / mvh FiCa1

Tillägg: På en D300 (=155 mm tele)
 
Jag tror 40/2,8 kan vara ett bra val. Med den kortare brännvidden kommer skärpan inte förbytas i oskärpa lika snabbt i djupled som med ett långt makro. Och troligtvis behöver man inte alls så långt upp i förstoringsgrad som 1:1, vilket ger ett avsevärt längre arbetsavstånd och längre skärpedjup då man behöver det.

Sånt här resultat fick jag med min fullformatkamera med fokuseringen på objektivet rattad till en förstoringsgrad på ca 1:3. För DX skulle 1:6 ha räckt för ungefär samma bildutsnitt. Här bländade jag ner ända till f/16, på DX med kortare objektiv hade det räckt med mycket mindre nedbländning för ungefär samma resultat eftersom förstoringsgraden skulle varit mindre och skärpesläppet inte lika kraftigt.

Klocka-2.jpg
(D700, Sigma 105/2,8, f/16, 1/125s, iso 12800 (uppskruvad +1 steg i LR), taskig befintlig belysning. Bilden beskuren endast i höjdled till kvadratiskt format)
 
ANNONS
Spara 5000 på Fujifilm GF-objektiv hos Götaplatsens Foto