leitz wetzlar prado?

[anki_k]

Hej på er

Jag råkade få en sån här i min ägo, vet inte riktigt vad det är?
Om det är en diabildsprojektor eller om det är något annat...bifogar en liknande bild
http://www.acelabsystems.com/images/access/63243/LEITZ WETZLAR PRADO.htm
Den ser ut som på bilden men själva diabildshållaren fattas...eller om den aldrig funnits?
Det finns liksom två rullar på sidorna istället.
Jag kan skicka en bild imorgon då det blivit ljust
Den fungerar utmärkt...dvs lyset lyser och fläkten snurrar.
Den väger många kilo och är ganska vacker med sin emaljfärg,
men vad är det?

Defekt diabildsprojektor eller något annat?

Tack på förhand
//Anki

 

[cocuyo]

Det är en diaprojektor, och hållaren med två rullar är för att man ska kunna visa bilder från en remsa. Den andra hållaren, som du saknar, syns på den första bilden, framme till höger, en växelram.

 

[anki_k]

Det är en diaprojektor, och hållaren med två rullar är för att man ska kunna visa bilder från en remsa. Den andra hållaren, som du saknar, syns på den första bilden, framme till höger, en växelram.

Åh tack Urban!
Jag kan just ingenting om dessa saker....så det fattas en hållare, jag var inte ute och cyklade helt
Tack!
vilken underbar tillgång att kunna fråga här!
//Anki

 

[ErlandH]

Precis en sådan använde man förr för att visa bildband i skolan. Och det var väl ungefär så hightech och multimedia det blev på den tiden.

 

[Bofoto2]

Precis en sådan använde man förr för att visa bildband i skolan. Och det var väl ungefär så hightech och multimedia det blev på den tiden.

Kommer ihåg den från låg och mellanstadiet i mitten på 60 talet.
Det var väl helt enkelt oklippt diafilm, men är/var det mellanformat?
Det var det positiva i skolan, till skillnad från tragglandet...

 

[cocuyo]

Jag har ju jobbat i labb och framställt bildband. De användes fortfarande på sextiotalet. Det är vanligen en oklippt filmremsa i småbildsformat, där man har duplicerat dian eller reproducerat bilder på varje ruta. Projektorn klarar också "superdia", format 4x4 cm, men bildband brukade inte göras i det formatet. När bilden hade annat sidförhållande gjorde man den med svart mask för att den skulle täcka ljusöppningen i projektorn.

 

[ErlandH]

Det är vanligen en oklippt filmremsa i småbildsformat...

Fast utan perforering, såvitt jag kan minnas.

 

[Calle S]

Den funkade med monterade dior också. Men det blir ett himlans laddande. Den kändes omodern redan när jag gick i skolan på 70-talet...!

 

[Graylingman]

Fast utan perforering, såvitt jag kan minnas.

Stämmer inte med min minnesbild.

 

[digitell]

Jag råkar äga en sådan apparat och här kommer en bild. Om filmremsan hade perforering eller inte saknade betydelse i sammanhanget.

 

[ErlandH]

Jag råkar äga en sådan apparat och här kommer en bild. Om filmremsan hade perforering eller inte saknade betydelse i sammanhanget.

Din bild visar ju att det fanns bildband med perforering. Jag minns inga sådana, men kan minnas fel. Precis som du påpekar hade perforeringen ingen funktion.

 

[digitell]

Den avbildade tingesten är avsedd för 35 film. All sådan är perforerad.

 

[ErlandH]

Den avbildade tingesten är avsedd för 35 film. All sådan är perforerad.

Nej, inte riktigt. Det finns 35 mm-film som inte är perforerad.

 

[digitell]

Och Erland, i vilka sammanhang används sådan?
35 film är ju spelfilm som småningom kom att användas för stillbildstagning. Och vissa kameror kräver perforerad 35-film, exempelvis vissa Voigtländer. Men Du behärskar säkert frågeställningen bättre än jag. Ser med stort intresse fram mot Ditt svar.

Kan berätta att min pappa var hängiven fotograf. Han hade stora bekymmer med framkallningen av sina diafilmer, han ville absolut inte ha dem klippta och för det mesta fungerade det. Men inte alltid, då blev det att rammontera. Det är här projektorn kommer in i bilden - remsor OCH ramar.

Tittar man sedan på hans gamla remsor så finner man att varje bild har ett nummer. Numret är med en vass spets inrepat vid bilden i ytorna mellan perforeringshålen. Å andra sidan fanns ingen TV på den tiden.
per

 

[ErlandH]

Och Erland, i vilka sammanhang används sådan?

Den användes t ex i kameror som var konstruerade för att använda 35 mm-film utan perforering. Kodak kallade filmen 828 och slutade tillverka den på 1980-talet. Andra företag tillverkar den fortfarande och om jag förstått det rätt kan man använda den i nån modell av "toy-kameror" (Lomo eller Diana eller nåt sånt). Vitsen med att använda 828 istället för 135-film är förstås att bildytan kan bli större när man inte har en massa hål i kanten som stjäl plats.

Jag förmodar att det också var nån typ av 828-film som t ex Pogo använde när de masskopierade sina bildband till alla Sveriges skolor.

 

[digitell]

Tack för svaret Erland, Kodak försökte tydligen att skapa sig ett eget revir. Jag gick in och läste om 828 och lärde mig en del nytt vilket man också gör här i forumet.
Tack för samtalet och önskar Dig en trevlig helg.
per

 

[Mats G]

Högtidstund i skolan

Minns det väl, när fröken tog fram en sådan projektor.
Till "föreställingen" hörde även en Tandberg rullbandspelare i träfaner.
På bandet fanns en hurtfrisk speakeröst som läste till bilderna. När det skulle växlas hördes ett tydligt "PLING".
Var det lösa glasade dia, som skulle plockas från lådan, så kom dom ofta uppochned, varpå fröken fick panik, då rösten malde på mellan "plingen" och osynk rådde

Nostalgi från en -51:a

 

[afe]

Både rullbandare, pling och uppochnedvända dior fanns kvar när jag gick i grundskolan (jag är 67:a)

Känner väl igen den där projektorn - måste finnas rätt gott om såna i diverse förråd med tanke på hur vanliga de var i skolorna.

 

[anki_k]

och jag med (-74)
Fast jag tror att dom var av lite nyare snitt?
Eller såg dom ut så och jag har glömt.

Det var just en Tandberg som jag ropade in åt en kompis på auktion och då medföljde
denna Leitz Wetzlar projektor som jag frågade om i trådstarten.
Roligt att så många svarat, nu vet jag betydligt mer om den.
Mvh Anki

 

[mb90]

När jag läste biologi B på gymnasiet 2009 (eller om det var 2008) så körde vår lärare vid ett tillfälle ett gammalt hederligt bildband, visserligen var det monterade och rättvända diabilder och ljudet kom från ett modernt kassettband och inte rullband, men ett bildband var det. Om jag inte minns fel så var det Bengt Feldreich som agerade speaker.