Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Kopiera och plagiera - det lönar sig!

Produkter
(logga in för att koppla)
Antag att jag ser en bild som tilltalar mig jättemycket. Ska jag då först göra en forskning och se om någon någonstans har gjort en liknande bild och väga in det i min kommentar?
Vem har inspirerat mig när jag tar en bild - inte katten vet jag av alla bilder/målningar jag sett. Jag fick själv en kommentar en gång där en jämförelse gjordes med erkänd fotgraf.(Mycket smickrande). Kanske skulle jag läst igenom ett antal fotoböcker först och om jag hittat en liknande bild nämnt att det möjligtvis är den fotografen jag möjlitvis inspirerats av och då noterat det i bildkommentaren. Nä, det går ju inte! Lite högre krav kan man ju ställa när det gäller yrkesfotografer som man ju kan anta ha större kunskap och har ekonomiskt utbyte av sina bilder. Men även för yrkesfolk lär det bli svårt att avgöra vad som är plagiat/inspiration/egen idé.
 
Re: ang. Som sagt.. Joakim

Enicar skrev:
Varför la du ut din trädbild om du tyckte den var medelmåttig?

Joakim kan säkert svara för sig själv.


Jag och många med mig lägger ut bilder för att vi vill ha kritik och synpunkter på dem. Vi VILL veta vad andra tycker. Ofta för att kunna utvecklas som fotograf.


Att inspireras av andra är en av drivkrafterna på fotosidan.
 
Liax skrev:
[BDå till min tanke. Är det egentligen inte så att det faktiskt lönar sig att både kopiera och plagiera andra fotografer så mycket som möjligt om man vill nå ära och berömmelse som fotograf?

/Joakim [/B]

Jådå, tror det..av olika anledningar...

Och vem är först med en bildidé?
Och är det viktigt?

Dom här motiven, alla motiv, har nog funnits lika länge sedan fotografin (måleriet), avbildandet funnits....
Och äldre bildmakare kan nog räkna upp ännu äldre förlagor än de som nämns nu..
Anton Corbijns portätt på Depeche Mode där sångaren står närmast kameran och i ofokus är nog då inte den första bilden av detta slag....

Tror ändå att vägen till bra fotografi är att härma, "kopiera" andra bra fotografers bilder..
som i alla utvecklingar, som lärlingar gör...
för någonstans på vägen, hitta fram till sin egen bildstil...

Tror också det nuförtiden finns en övertro på "kvantsprång".
Tror det är tidens otålighet,
att tex i fotoutvecklingen skippa "onödiga töntiga fotoutbildningar" ;)
för att i stället direkt kommer fram med sin egen unika bildstil!

Kan inte låta bli att tänka på Rekordmagasinet!! ;) ;) ;)

Det har aldrig fungerat tidigare, så chansen är inte speciellt stor, att det fungerar nu.
Trots kvantmekaniken.. ;) ;)

Men det finns det väl en annan aspekt på "det faktiskt lönar sig att både kopiera och plagiera", här på Fotosidan...
Många nya kameraägare som kommer till FS, kanske inte sett så mycket bilder/fotografer tidigare.

Då kan det bli en förstaupplevelse av ganska bra fotografi. :)

Och se'n, ju större kunskap det finns hos betraktaren, desto svårare blir det att "förvilla"! :)
 
Konstig fråga, om en bra bild är en bra bild så är det så.

Men ändå. Visst kan gränsen mellan inspiration och efterapning vara väldigt tunn.

Ungefär som inom musiken. En aktad artist "tolkar" andra erkända musiker. De med lägre status gör "covers".

Kanske är det så som Joakim säger att det lönar sig att kopiera och plagiera. Min uppfattning är ändå att det är relativt ovanligt förekommande. I alla fall för yrkesverksamma fotografer.
 
JanOlofHärnström skrev:
.......Min uppfattning är ändå att det är relativt ovanligt förekommande. I alla fall för yrkesverksamma fotografer.

Är det därför som alla porträttbilder av yrkesfotografer ser likadana ut? Finns det några mer fantasilösa bilder än dessa?
 
Själv önskar jag att jag kunde slappna av lite mer och kopiera andras idéer utan att må dåligt...! (överdriver lite) ;-)

Jag menar... När man är i inlärningsprosessen så tror jag att det är bra att kopiera andras idéer. Det ger dig massor av kunskap som kommer mycket väl till pass när du är redo att försöka skapa något som du tidigare inte sett (trots att det säkert är gjort!)!

Jag är övertygad om att kopierandet är mycket lärorikt! Men man får ju se upp så man inte fastnar där allför länge... För inte är det värst kul att visa en bild för andra och inte kunna känna att den är helt igenom min... (Tycker jag i alla fall!)

//Eric
 
Fast egentligen är det inte motivet som gör bilden, det är fotografen. En skicklig fotograf kan göra bra bilder av de enklaste och vardagligaste ting som fotograferats tusentals gånger av andra.
 
Graal skrev:
Är det därför som alla porträttbilder av yrkesfotografer ser likadana ut? Finns det några mer fantasilösa bilder än dessa?

Du har en poäng här. Fast inte ska man dra alla porträttfotografer över en kam.

Det är väl också viktigt att väga in syftet och bruket av bilden. Vad vill kunden ha? Alla porträtt kan ju inte vara nydanande, häftiga eller fantasirika.

Hur är det med sportfotografer? Andra nischer?

Själv är jag inte någon sportfantast, men njuter ändå av sportbilder då och då.
Med ateljé och studiobilder är det ännu svårare tycker jag. På ett sätt sållas agnarna från vetet. Jag kan absolut rysa och få gåshud av en läcker studiobild (porträtt).
 
JanOlofHärnström skrev:
Konstig fråga, om en bra bild är en bra bild så är det så.

Jag tycker inte min fråga är konstig, frågan/tanken i denna tråden är att om en bra bild är gjord tidigare så är det konstigt att liknande bilder får många kommentarer på fotosidan, vilket jag inte tycker är konstigt alls. Jag håller alltså med dig, en bra bild är en bra bild och det är just därför som de får kommentarer här.

Däremot kan man kanske tycka att en nyskapande fotograf är intressantare eller "bättre" än en som efterapar, men jag tycker det är vanskligt att kritisera, att ta inspiration från andra är ett sätt att lära sig och ett steg på vägen till en egen stil.
 
JanOlofHärnström skrev:
Du har en poäng här. Fast inte ska man dra alla porträttfotografer över en kam.

Det är väl också viktigt att väga in syftet och bruket av bilden. Vad vill kunden ha? Alla porträtt kan ju inte vara nydanande, häftiga eller fantasirika.

Hur är det med sportfotografer? Andra nischer?

Själv är jag inte någon sportfantast, men njuter ändå av sportbilder då och då.
Med ateljé och studiobilder är det ännu svårare tycker jag. På ett sätt sållas agnarna från vetet. Jag kan absolut rysa och få gåshud av en läcker studiobild (porträtt).

Kan instämma i detta! Se mitt tidigare inlägg. Det är fotografen som gör bilden, inte motivet.
 
Graal skrev:
Kan instämma i detta! Se mitt tidigare inlägg. Det är fotografen som gör bilden, inte motivet.

Jag håller med tills viss del. Det är dock inte svart-vitt så att säga, lika lite som det är det när man säger "det är fotografen, inte kameran". I vissa bilder (kanske speciellt i vissa genres som sport och nyheter) så slår innehållet fullständigt ut både bildkvalitet ock komposition. En halvdålig bild med exotiskt innehåll kan vara mycket bättre än en tekniskt fulländad bild på något ointressant. Ska det bli riktigt bra så behövs både kamera, motiv, ljus, fotograf och efterbehandling (...fyll på själv här om jag glömt något).
 
Re: ang. Som sagt.. Joakim

Enicar skrev:
Varför la du ut din trädbild om du tyckte den var medelmåttig?

Ja du Peranders, sanningen är den att jag la ut bilden för att bekräfta den tes som jag för i denna tråd.

Jag hade under en tid lagt ut flera slags bilder och fick nästan inte en enda kommentar. Och när jag surfade runt på fotosidan såg jag att de bilder som fick flest kommentarer nästan alltid påminnde starkt om varandra. Ja en del bilder var inget annat än rena kopior/plagiat.

Så jag la ut trädbilden för att se vad som skulle hända. Resultatet blev att jag på en halvtimma fick fler kommentarer på trädbilden än vad jag över huvud taget fått på alla andra bilder jag lagt ut.

/Joakim
 
Som DAWID uttrycker det i en artikel ur tidningen FOTO nr 9 2002, sid 86-87:

"allt man gör har alltid gjorts av någon annan förut, och skulle man oroa sej (!) för det så skulle man inte få någonting gjort."

Med andra ord, skit i om bilden är tagen förut ;-)

cf
 
Kan väl också förtydliga lite varför jag startade denna tråd.

När jag är ute och plåtar försöker jag så långt som möjligt att undvika de "vanligaste" motiven och kompositionerna. Något som beror på flera saker, men främst tycker jag att det känns lite olustigt att imitera redan tagna bilder. Det blir lite för lätt helt enkelt och jag kan även få känslan av att det inte är "min" bild.

Men så har jag ändå krasst kunnat konstatera att de bilder som jag fått mest beröm och uppmärksamhet över nästan alltid är bilder som är starkt inspirerade av andra, ja ibland rena rama plagiaten.

Kontentan är den att man kanske inte ska vara så förbannat rädd för att både imitera och rent av kopiera andras bilder. Det är en tanke som slagit mig.

För precis som flera skrivit så imiteras/kopieras/plagieras det ju friskt inom alla andra konstformer. Musiken är väl det tydligaste exemplet där gamla slagdängor återkommer om och om igen för att göra succé.

/Joakim
 
Contax skrev:
Som DAWID uttrycker det i en artikel ur tidningen FOTO nr 9 2002, sid 86-87:

"allt man gör har alltid gjorts av någon annan förut, och skulle man oroa sej (!) för det så skulle man inte få någonting gjort."

Med andra ord, skit i om bilden är tagen förut ;-)

cf

Precis vad jag menar! :)
 
Liax skrev:
Kan väl också förtydliga lite varför jag startade denna tråd.

När jag är ute och plåtar försöker jag så långt som möjligt att undvika de "vanligaste" motiven och kompositionerna. Något som beror på flera saker, men främst tycker jag att det känns lite olustigt att imitera redan tagna bilder. Det blir lite för lätt helt enkelt och jag kan även få känslan av att det inte är "min" bild.

Men så har jag ändå krasst kunnat konstatera att de bilder som jag fått mest beröm och uppmärksamhet över nästan alltid är bilder som är starkt inspirerade av andra, ja ibland rena rama plagiaten.

Kontentan är den att man kanske inte ska vara så förbannat rädd för att både imitera och rent av kopiera andras bilder. Det är en tanke som slagit mig.

För precis som flera skrivit så imiteras/kopieras/plagieras det ju friskt inom alla andra konstformer. Musiken är väl det tydligaste exemplet där gamla slagdängor återkommer om och om igen för att göra succé.

/Joakim

Du kanske skulle fundera över varför du fotar - är det för din egen utveckling och för ditt eget nöje eller är det för att få beröm på Fotosidan? ;-)

Tål att upprepas tror jag, mitt motto är "Det har säkert gjorts förr men *jag* har inte gjort det ännu". En större fara är väl att man börjar upprepa sig själv, då är det dags att se över om man utvecklas något eller inte.
 
Anders Östberg skrev:
Du kanske skulle fundera över varför du fotar - är det för din egen utveckling och för ditt eget nöje eller är det för att få beröm på Fotosidan? ;-)

Tål att upprepas tror jag, mitt motto är "Det har säkert gjorts förr men *jag* har inte gjort det ännu". En större fara är väl att man börjar upprepa sig själv, då är det dags att se över om man utvecklas något eller inte.

Självklart är det en kombination. De som inte fotograferar för att få beröm - på fotosidan eller på annat sätt - är nog väldigt få. Det ligger i skapandets natur, oavsett medium.

För mig finns det en enorm glädje i själva fotograferandet som jag har väldigt svårt vara utan. Men det finns också en stor glädje i uppmärksamheten, i att få kritik, beröm och uppmärksamhet för det jag gör.


Det jag menade med mitt förra inlägg var att man kanske inte ska vara så rädd för att imitera andra (något som jag dragit mig för) utan istället låta fotoglädjen blomma ut. Att våga ta för sig av de idéer som finns och göra dom till sina egna.

/Joakim - som nu ska börja plagiera för fullt! ;-)
 
Liax skrev:
,
För mig finns det en enorm glädje i själva fotograferandet som jag har väldigt svårt vara utan. Men det finns också en stor glädje i uppmärksamheten, i att få kritik, beröm och uppmärksamhet för det jag gör.



/Joakim - som nu ska börja plagiera för fullt! ;-)

Japp.
Man kan både vilja visa upp sig och sina bilder samtidigt som man vill få kritik och utvecklas.
Drivkraften är väl att man har skoj eller känner passion och gillar det man gör.

Om alla fåglar i skogen var tvungna att sjunga lika fint som näktergalen, vad tyst det skulle vara då.
 
ANNONS
Januarirea hos Götaplatsens Foto