Liax
Aktiv medlem
Om man tittar på de bilder som produceras i dagens Sverige (på fotosidan och andra håll) så kan man se att en del bilder förekommer om och om igen, fast med olika upphovspersoner.
Det som kan förvåna en storkonsument av bilder är att bilderna, trots att de knappast är unika, nästan alltid får förvånansvärt mycket beröm.
Typiska motiv som kan förekomma (främst i amatörsammanhang) är bland annat:
- Ett ensamt träd ute på en äng.
- Tjej som tar självporträtt, inte sällan naken eller väldigt lättklädd.
- Porträtt på gammal man eller kvinna.
- Hel- eller halvnaken tjej som ser sexig ut.
Ibland är det inte så uppenbart som med exemplen ovan, men om man vet lite om fotografi så kan man ändå tydligt se varifrån fotografen fått sin "inspiration". Ett exempel på sådant är Anton Corbijns portätt på Depeche Mode där sångaren står närmast kameran och i ofokus. En bild som kopierats tusentals gånger. Å när det gäller detta med att kopiera kända bilder så tycker jag att det kan ses nästan lika ofta hos professionella fotografer som hos amatörer.
Då till min tanke. Är det egentligen inte så att det faktiskt lönar sig att både kopiera och plagiera andra fotografer så mycket som möjligt om man vill nå ära och berömmelse som fotograf?
Eller med andra ord; varför uppfinna hjulet två gånger? Som en av mina gamla chefer brukade säga när han snodde någon annans idé!
/Joakim
Det som kan förvåna en storkonsument av bilder är att bilderna, trots att de knappast är unika, nästan alltid får förvånansvärt mycket beröm.
Typiska motiv som kan förekomma (främst i amatörsammanhang) är bland annat:
- Ett ensamt träd ute på en äng.
- Tjej som tar självporträtt, inte sällan naken eller väldigt lättklädd.
- Porträtt på gammal man eller kvinna.
- Hel- eller halvnaken tjej som ser sexig ut.
Ibland är det inte så uppenbart som med exemplen ovan, men om man vet lite om fotografi så kan man ändå tydligt se varifrån fotografen fått sin "inspiration". Ett exempel på sådant är Anton Corbijns portätt på Depeche Mode där sångaren står närmast kameran och i ofokus. En bild som kopierats tusentals gånger. Å när det gäller detta med att kopiera kända bilder så tycker jag att det kan ses nästan lika ofta hos professionella fotografer som hos amatörer.
Då till min tanke. Är det egentligen inte så att det faktiskt lönar sig att både kopiera och plagiera andra fotografer så mycket som möjligt om man vill nå ära och berömmelse som fotograf?
Eller med andra ord; varför uppfinna hjulet två gånger? Som en av mina gamla chefer brukade säga när han snodde någon annans idé!
/Joakim
Senast ändrad: