Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Komposition till bilden "Morgonstund"

Produkter
(logga in för att koppla)
jag läser bilden från nedre vänster till övre höger.. Detta pga stenarna.. Det ger en bra start in i bilden, samt att "motivet" får den uppmärksamhet bilden det behöver..

förbaskat bra bild förövrigt!
 

Bilagor

  • morgonstund_450.jpg
    morgonstund_450.jpg
    18.5 KB · Visningar: 323
Jag tror inte man kan säga att man gillar en bild för att den har en viss komposition, Tex. har forskare visat att människor som är villiga att ta risker typ hoppa fallskärm och klättra i berg ofta gillar helt andra sorters bilder än folk som inte skulle tänka sig dessa aktiviteter.

Men när det gäller att analysera bilder använder jag mig av nått som fått heta Daltons diagonaler och då ser man att vissa saker samanfaller ganska bra trots att jag i detta fallet tog bort de diagonala linjera för att inte bilden skulle bli för rörig.

Man märker då att bilden har ett blickfång (cirkeln) som ligger i linje med horisonten och i en korspunkt ligger en båt som drar blicken ner till stenarna i vattnet. På motsatt sida så bilder en gran en linje som bryter mot alla fina regler och får på så sätt bilden att bryta av, men granarna bildar även en trekant som pekar mot horisonten och mot båten vid bryggan.

Det är den analysen som använder tabeller och diagram för att försöka förklara varför man gillar nått. Lite mer filosofiskt tror jag det beror på dimman som döljer horisonten, vi undrar vad det är man inte ser och man märker då att man istället ser det som döljs under den mörka ytan. En symbol för döden? Kanske de som bor i husen är på väg in i dimman och båten finns där som tillfällig tröst. Bilden är vacker men på samma sätt illavarslande och den motsättningen kan vara det du gillar.

P.S Detta är min privata amatör åsikt och skall inte förknippas med någon högre akademisk kunskap eller vetande. Det är en personlig analys och inget som skall ses som en norm eller ens som given sanning som kan sättas över andras analyser.
 

Bilagor

  • morgonstund_450_dalton.jpg
    morgonstund_450_dalton.jpg
    27.4 KB · Visningar: 297
Jag befinner mej på sommarstället och har en lite långsam modemuppkoppling och har inte tittat på fotosidan så noga på några dagar. Jag tror visst att hur man tittar på en bild kan vara kulturellt betingat men att andra faktorer kan spela in, yrke, erfarenhet och andra mera komplexa och undermedvetna saker.

En kollega och jag diskuterade en gång för många år sedan det faktum att vi automatiskt tittade upp i taket och i överkant på väggarna när vi klev in i ett för oss nytt rum. Ni kan ju fundera över varför vi gjorde det, själva menade vi att det var en slags yrkesskada.

Jag läser ju som alla andra västerlänningar från vänster till höger och dessutom fortare än de flesta, men det är text, små krumelurer som inte är bilder. En bild som innehåller text, till exempel en affisch, läser jag säkert av på ett annat sätt än en bild utan text. Här betyder den grafiska formgivningen mycket.

Men de flesta läser kanske en bild från vänster till höger och vill man fånga betraktarnas intresse och hålla deras intresse kvar i bilden och framföra någon form av budskap så skadar det inte att använda sej av den kunskapen plus en eller annan kompositionsregel. Men man ska inte för den sakens skull glömma att överaskningsmomentet när man bryter mot någon regel kan ge just det intryck som man eftersträvar.

Kompositions"reglerna" eller vad man nu vill kalla dem, har ju under århundradena visat sej fungera, i varje fall i vår bildkultur, och det är nog inte fel att använda sej av dem då och då, men man ska nog inte låta dem styra bildskapandet in absurdum, då blir kreativiteten lidande och bildspråket stelt och enahanda.
 
Intressant ämne det här iaf. Ska läsa på lite mer om det nu i sommar.

Att man tolkar bilder olika i olika kulturer är
väl vi överens alla om iaf. En del kulturer "ser" ju inte samma färger som vi ens. Ser i bemärkelsen de har inte ord för vissa.
Ett litermått har ju ingen innebörd i en liten by någonstans där de hämtar vatten i krukor etc.

Våra bokstäver har vi ju lärt oss att det ger en innebörd med, om man inte lärt sig det, kanske
de lika gärna kunde tolkas som mönster i en bild med?

Läste en artikel i Illustreras vetenskap som handlade om gyllene snittet, där det stod
att det gick igen i allt naturen gjorde. Intressant.
 
En sak som jag kom på skulle vara välldigt intresant är att testa detta på det sätt som min plast pappa jobbade med tidigare. Det som dom hade tagit fram var glasögon som registrerade ögonens rörelser varefter man tog en bild av det personen tittade på och där kunde man då följa hur ögat rörde sig över en yta.

Tex hur en stridspilot sveper över instrument panelen och hur många ggr han tittar på vissa mätare m.m.

Där skulle man då ta en mängd bilder och folk som är både erfana fotografer/illistratörer m.m. och folk som nästintill aldrig arbetar eller kan "regler" innom foto och se skilnaden hur vi "läser" bilder.
 
hade jag sett bilden på bildkritiken så hade jag tyckt att speglingen var vacker och att stenarna i förgrunden skapar djup i bilden... en bild som är rogivande att se på.
Är det en för enkel analys?

/kg som funderar på att ta fram linjal o passare
 
Måste bara säga att skärmen på jobbet himla vad kass den är!
Det är ju en helt annan bild nu när jag tittar på den här hemma...

Kalla att man nu blir försiktig att komentera bilder på des färger m.m.
 
Det första som slår mig är den totala stillheten, lugnet, renheten.
Efter ett ögonblick ser jag plötsligt den mörka sjöbottnen nere till vänster vilket ger bilden en dramatik, en motvikt till det stilla. Känns nästan som ett hot, "det kan finnas något därunder", typ.
 
Kan bara hålla med vissa här att den första (original) bilden känns mest rätt. Detta pga av att jag själv börjar läsa av en bild i nedre vänstra hörnet. Stenarna får då mitt första fokus och det leder mig sedan ut över sjön och mot båthusen. Känns så rätt!

Är det så att vi läser av en bild olika? Tolkar vi en bild olika? Ger den oss olika innebörd och känslor? "Ja" skulle bli mitt svar.
 
Jag har läst och tittat bilder med intresse. Bilden är vacker och tilltalande på ett omedelbart sätt. För mig är den ursprungliga bilden skönare än den spegelvända. Mina ögon ser först helheten, sedan fastnar stenarna i nedre vänstra hörnet, blicken går sedan snett uppåt höger där den kan vila i den buktiga formen, sist söker blicken horisonten uppe till vänster.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar