/.../ Kapar man ändarna med nivåer som det ofta tipsas om (sätta svart- resp vitpunkt) så for diset i dimman all världens väg.
Det tipset har ingen lämnat här vad jag har sett, och det är självklart helt galet på en sådan bild. Däremot kan det ibland vara enkelt att välja en vit- och svartpunkt, men det är snarare undantag än regel. Jag påpekade också att histogrammet kanske inte visar sådant som är viktigt, eftersom det har dålig upplösning. Det kan finnas små krusningar som man inte ser, och det är där diset och dimman ligger.
Är man ute i snön en solig dag kanske man aldrig får histogrammet att nå ut till vänster utan det mesta ligger till höger, rent av till höger som lutande mot en bo-vägg, i alla fall om man vill ha vit snö.
Nixpix, om histogrammet ligger lutat mot väggen till höger är en stor del av bilden urfrätt vit, och det är mycket ovanligt att det skulle ge en välexponerad bild. Snöns vita bör inte någonsin nå någon höjd ute i höger kant, utan enbart de smärre områden som man vill låta sakna all teckning. också värdena strax under 255 är vitt.
Fota ett schackbräde och histogrammet kommer totalt tvärtom ut. Allt kommer ligga till vänster och till höger och vara helt tomt i mitten.
Om det verkligen vore helt svart och vitt skulle det bli så, och om man höjer kontrasten kraftigt kan man få det resultatet, men schackbrädet ger två pucklar som ligger någonstans i mitten om man följer kamerans ljusmätare, så att rutorna får en ljusgrå och en mörkgrå nyans.
Gör en gradient i fotoshop och man får kanske en kurva som ser estetiskt tilltalande ut. Gör gradienten diagonalt och histogrammet blir som en pyramid.
Nja, någon pyramid lär man inte få av schackbrädet, men man kan flytta pucklarna på olika sätt. Genom att dra vitpunkten flyttar de åt höger och svartpunkten drar dem åt vänster. Kontrastökning särar på pucklarna om den görs symmetriskt över dem.
Det har redan kommenterats om histogrammet i denna tråd och jag kan instämma i de flesta med undantag för just att man skall hålla ögonen på hur bilden ser ut, inte vilken estetiskt tilltalande form histogrammet har,
Här kan jag inte annat än hålla med. Det handlar ju om en väldigt visuell verksamhet vi sysslar med, och det är bilden som är väsentlig, inte statistiken över hur dess pixlar fördelar sig genom bilden.
eller var den börjar eller slutar. Jag påstår att histogrammet inte nödvändigtvis behöver sluta i en avtagande kurva mot endlägena. Jag tycker det är värre om man får spalter i histogrammet, just pga att man drar och slitet i nivårna.
Här tror jag att du blandar ihop vad som gäller när man tar bilden och när man efterbehandlar den. Vid exponeringen är det värdefullt att hålla histogrammet långt åt höger, utan att dra det så långt att man får urfrätta partier. Vid efterbehandlingen får man i första hand titta på bilden och dess toner och där kan histogrammet ibland vara en hjälp för att se om det går att öka bildens ljushet utan att förlora toner.
Jag håller elementskurs för äldre och får nästan alltid frågan hur ett perfekt histogram skall se ut. Vad svarar man på det? Histogrammet kan ju se hur tu ut som helst.
Och som sagt, det kan se ut hur som helst, men om ett histogram når någon nämnvärd höjd ute i högerkanten finns det urfrätta partier i den. Man kan tillåta relativt stora partier att vara urfrätta om det finns större partier som är bländande vita, men som regel bör inte annat än reflexer och ljuskällor nå den nivån. Undantagen är till exempel bilder med ett stort parti himmel som är jämnt bländande vit, eller sjömotiv med solgata. I de flesta andra fall är det inte önskvärt med större partier som är urfrätt vita. Men det är bilden som avgör, inte histogrammet.
Ett specialfall av överexponering, där man har hjälp av histogram över de tre delfärgerna är när man har en starkt mättad färg, som kan bli lika urfrätt som det urfrätt vita, men bara i en kulör. Det är mycket vanligt vid fotografering av blommor med starkt mättade färger att man råkar ut för det, och ibland måste man exponera ända upp till två steg mindre än ljusmätaren visar för att få god teckning. Det förekommer också vid starkt mättade färger i kläder eller annat. För det mesta ger dessa partier inte högdagervarning, eftersom firmware i många kameror inte varnar förrän alla tre kanalerna är mättade.
Om man i fotoshop kör Utgämna eller vad de nu heter på svenska? Image - adjustments - equalize. Då blir historgammet mer utslätat. Men blev bilden vackrare?
Nej, inte ska man ha någon automatisk utjämning av bildens toner; vid all bildbehandling måste man självklart titta på bilden och se vad man vill göra åt den. Till exempel när man vill öka separationen i bildens mörkare delar genom att lyfta en del av tonkurvan, då är det resulterande histogrammet ointressant, men man kan ha hjälp av histogrammet för att se var man kan sätta sin svartpunkt och var man ska krumma kurvan. Om man inte drar svartpunkten när man krummar kurvan är det mycket stor risk att man får alltför ljusa toner i bildens mörka delar så att bruset blir framträdande tillsammans med posteriseringen som är oundviklig när man gör det i efterbehandlingen.
