Köpa begagnad fotoskrivare

[D Gulliksson]

Jag har ett tag funderat på att införskaffa mig en fotoskrivare och innan jag trillar ner i detta kaninhål så tänkte jag höra med er om erfarenheter osv av att köpa begagnad fotoskrivare. Vad ska man vara uppmärksam på etc? eller skall man rentav undvika begagnade fotoskrivare?

Några önskemål:

* Bra utskriftskvalité (kvalité prioriteras över lägre utskriftskostnad)
* Minsta utskriftformat behöver vara A3
* Lätt att använda och underhålla
* Den får gärna vara hyffsat kompakt (som det går för A3 formatet)

Jag har kikat lite på Canon Pro 10s/100s som man kan hitta hyffsat billigt på begagnatmarknaden. Naturligtvis så får man räkna med att köpa en komplett uppsättning av nytt bläck på en gång men förutom detta så finns det säkerligen fler faktorer att vara uppmärksam på.

Ös på med er input

(Uppskattad användningsfrekvens 2-4 ggr per månad, dvs regelbundet)

 

[apersson850]

Ett problem med att köpa en begagnad är att det blir svårare med eventuella reservdelar. Till en PRO-1 kan man exempelvis inte längre få tag i något skrivhuvud. Det gick annars att byta, om man fick problem med det.
Nu var det kanske så dyrt att byta ut att det inte var intressant. Det vet jag inte så noga, men det gick i alla fall.

Det gäller förstås att priset av bland annat den anledningen är så lågt att bläcket är den klart dyraste delen. Det är det ibland även för nya skrivare...

 

[J O Härnström]

Det kan bli dyrt att köpa en billig begagnad skrivare. De äldre pigmentskrivarna drar mycket bläck och stor del av bläcket hamnar inte på papperet. Om man skriver ut ofta och stora mängder så fungerar det bättre än när man skriver ut sällan.
Epsons nyare pigmentskrivare är bättre och i längden billigare (per utskrift). De är relativt problemfria.
Ett bra alternativ kan vara "ECO" skrivare med stora tankar. De kan skriva ut foto med mycket god kvalitet.
A2-skrivarna är dyrare i inköp men har betydligt billigare bläckekonomi (större patroner). Och större utskrifter är aldrig fel.

 

[D Gulliksson]

Tack för input.
Uppskattningsvis så kanske det kan landa på 30-50 A3 printar per år. Så en regelbunden användning. Förhoppningsvis räcker denna regelbundenhet för att eventuellt undvika att bläckpatroner torkar osv.

En ny skrivare är försås frestande men det är svårt att motivera det höga inköpspriset för den mängd man skriver ut per år. Men man kanske räknar hem detta om man slår ut det på x antal års användning.

Farhågan vid begagnat är förstås att man köper något som stått oanvänt länge och bläcket torkat och ev andra problem det kan medföra. Som Anders nämnde så är det ju retfullt om det skulle vara något problem med skrivarhuvud etc och det inte går att få tag på reservdelar.

 

[J O Härnström]

PRO-10S som jag hade tidigare gör ständigt underhållsrutiner som drar bläck. Utslaget på tid och kostnad per utskrift blir det dyrt.
Programvaran fungerar inte fullt ut med Windows 11 tyvärr.
Kolla gärna detta innan du bestämmer dig oavsett vad du sen köper:

 

[Gamle Svarten]

Jag köpte den där skrivaren, Epson Ecotank 8550, i våras.
Jag är urkass på allt med datorer och sådant. Kan inte ställa in pappersprofiler.
Jag köpte den hos Elon, och lät dem komma hem och koppla in den, då förstår ni.

Den känns plastig, och låter imellanåt som en skördetröska. Man tror att den håller på att gå sönder, men det har den inte gjort.
Ibland fastnar pappren, men det går lätt att fixa.
Jag skriver ut foton på högsta kvalitet, och då tar det rejält med tid tycker jag.

Så till det positiva.

Kvaliteten på utskrifterna är så att jag häpnar.
För runt 10 år sedan var Epson på Scandinavian Photos fotodagar i Mölndal.
De gav en gratis A3+kopia från en av deras finare maskiner med typ 12 färgpatroner, om man lämnade in en datafil med en bild på.
Den utskriften har jag haft på väggen sedan dess.
Samma foto från min nya skrivare är bättre. Mer detaljer syns, och helhetskänslan är bättre.

Flaskorna med färg kostar 200:- / styck.
De varar länge, mycket, mycket, längre än en patron. Det är en avsevärd skillnad.
Att fylla på är hur enkelt som helst, och inte en droppe spills.
Det är också en skön känsla att slippa behöva köpa färgpatroner hela tiden, och pilla med det.
Epson har helt okey matta fotopapper, som i köp i större förpackningar ger 4:- för A4, och 10:- för A3+.

Kvaliteten och kostnadsbilden gör att jag skrivit ut och gett bort foton som aldrig förr. Massproducerat fotohäften för bland annat Hembygdsföreningen.
Än håller maskinen, och garanti finns kvar.
Maskinen har säkert redan betalt sig, i jämförelse med en som har vanliga små färgpatroner.

Datakunniga personer som vill göra utskrifter precis som de vill ha dem, bör sannolikt välja ett annat alternativ.
För mig var det här så bra som det någonsin kan bli.

 

[Sten-Åke Sändh]

Ett problem med att köpa en begagnad är att det blir svårare med eventuella reservdelar. Till en PRO-1 kan man exempelvis inte längre få tag i något skrivhuvud. Det gick annars att byta, om man fick problem med det.
Nu var det kanske så dyrt att byta ut att det inte var intressant. Det vet jag inte så noga, men det gick i alla fall.

Det gäller förstås att priset av bland annat den anledningen är så lågt att bläcket är den klart dyraste delen. Det är det ibland även för nya skrivare...

Är inte skrivare engångsförpackningar?? Ser bara problem med sånt. Skulle aldrig köpa en ny uppsättning bläck för 5000 spänn till en gammal fotoskrivare jag inte vet något om.

Dessutom borde alla Epson med gemensam fysisk kanal för två olika svarta bläck gå bort för det är en verkligt usel och problematisk lösning.

Att börja med att köpa både skrivhuvud och ny uppsättning bläck som dessutom till stor del försvinner i nyinitialiseringen av en gammal Canon känns ju heller inte som något jag skulle gå in i idag. Köp en ny istället om du ska sikta på att sköta utskrifter själv.

 

[D Gulliksson]

PRO-10S som jag hade tidigare gör ständigt underhållsrutiner som drar bläck. Utslaget på tid och kostnad per utskrift blir det dyrt.
Programvaran fungerar inte fullt ut med Windows 11 tyvärr.
Kolla gärna detta innan du bestämmer dig oavsett vad du sen köper:

Jag har sneglat på Epson 8550 flertalet gånger och plöjt många av Keith Coopers videor på YouTube . Helt klart verkar det vara en toppenskrivare, dock är inköpspriset högt men det kanske är värt det i slutändan med tanke på hur mycket man får ut innan det behöver fyllas på.

Intressant det där du nämnde om Pro 10s. Jag kikade lite närmre på det och tydligen är det en "lätt rengöring" var 60:e timme om jag förstod det rätt (hittade någon amerikansk YouTuber som pratar mkt om dessa rengöringscykler). Tydligen är det värre om man kopplar ur strömmen från skrivaren för då gör den en djupare rengöring när den väl kopplas in igen....

 

[J O Härnström]

Det stämmer att PRO-10 måste vara strömförsörjd även när den är frånslagen. Annars gör den än bläckkrävande omstart med underhållsrutiner. Strömavbrott exempelvis orsakar onödigt spill.
Den gör både större och mindre underhåll i olika intervall, tyvärr drar det en hel del bläck.
Och varje gång man byter en patron så startar en rutin som drar bläck ur alla patronerna.
Nej. Det finns bättre alternativ.
Om man beaktar skrivarens inköpspris, kostnad för papper och bläck över tid sån inser man att det är oklokt att snika på inköpet av skrivaren. Det kan straffa sig med tiden.

Frågan är väl också om det går bra med en skrivare för färgat bläck i stället för pigmentbläck. Helst då en skrivare med stora rymliga patroner.

 

[Sten-Åke Sändh]

Det kan bli dyrt att köpa en billig begagnad skrivare. De äldre pigmentskrivarna drar mycket bläck och stor del av bläcket hamnar inte på papperet. Om man skriver ut ofta och stora mängder så fungerar det bättre än när man skriver ut sällan.
Epsons nyare pigmentskrivare är bättre och i längden billigare (per utskrift). De är relativt problemfria.
Ett bra alternativ kan vara "ECO" skrivare med stora tankar. De kan skriva ut foto med mycket god kvalitet.
A2-skrivarna är dyrare i inköp men har betydligt billigare bläckekonomi (större patroner). Och större utskrifter är aldrig fel.

Jag har helt slutat se driftproblem, driftekonomi och bläckkostnader som något att överhuvudtaget bry sig om med Epsons P700- och P900-generation. Man byter en patron ibland för drygt 400 spänn. Det är i princip allt. Min maskin är aldrig på när jag inte printar så det går aldrig något bläck i bakgrundsrensningar som med Canon-skrivarna.

Ibland kan det gå några månader mellan mina fotoprintningar och däremellan blir det mest utskrifter av Worddokument med svart. Inga problem med det numera. Med P600 var svartfärgssystemet ett helvete, särskilt då jag började printa matt. P600-drivrutinen defaultade nämligen alltid till Epson Semi Gloss (= Photoblack). Om jag printade matt och glömde ställa om pappersvalet i drivisaen, så drog den igång ett bläckbyte om jag printat matt innan.

Om man som jag i ren idioti och högmod försökte printa matt första gången på tre fyra år utan att först byta en tre-fyra år gammal matt som aldrig använts tidigare så blev man straffad hårt och grymt för det. Då fick man ta fram knappnålarna och göra rent de munstycken som stack in i färgpatronerna, vilka blivit totalt igensatta av gammalt matt.

Det är en enorm skillnad nu och endast ett par gånger på tre år har maskinen gjort en autorensning av munstyckena efter självdiagnos och då rensas bara den färg som ev. har problem och inte som förr alla, så bläckekonomin är en icke-fråga numera för mig.

Jag bryr mig aldrig om min skrivare nu, tänker aldrig på den som jag var tvungen att göra förr, om jag inte precis ska skriva ut . Jag har helt slutat med nozzle-checkprintar också för att "massera" skrivhuvudet som man gjorde förr, för de behövs inte. Jag gör en nozzle-print numera bara när jag ska skriva ut i A2 (jag printar sällan annat). Det är allt. Trots det dras Epson med ett historiskt välförtjänt rykte som problem-skrivare och det verkar vara svårt att tvätta bort det trots att de nya skrivarna är en helt annan story.

Skriver någon något idag om någon Epson-skrivare här på Fotosidan så kommer alltid kommentarer om hur usla Epson-skrivarna är fast det var tre år sedan den infon var relevant. Efter det har Epsons teknik ändrats i grunden och inte minst har man lämnat den idiotiska design där Photoblack och Matte Black samsades om samma fysiska kanal. Den designen ökade inte bara risken för driftproblem utan dessutom ökade bläcksvinnet ordentligt vid dessa rensningsprocesser som skedde vid bläckbytena.

Jag har däremot svårt att se att Canon skulle kunna komma bort från sitt bläckslöseri mellan utskriftstillfällena. Canons skrivhuvuden är helt korkade och kommer aldrig kunna förses med den smarta självdiagnostik Epsons har eftersom de går så heta att den elektroniken skulle förstöras av den värmen och det är den stora skillnaden mellan Canons och andras teknik och Epsons. En stor fördel med Epsons lösning är att deras skrivhuvuden kan hållas kalla. Epsons skrivare är inte designade för att man ska behöva byta skrivhuvuden som Canons helt ekelt för att det normalt aldrig ska behövas.

En annan egenhet är att Canons Prograph 1000 A2-skrivare är dubbelt så tung och mycket större än Epsons P900 och även det hänger ju ihop med Canons teknikval. Det är dock inte särskilt vanligt att någon pratar om detta. Om Canon ska kunna komma runt bläckekonomi-problemen, så måste det nog till ett totalt teknikskifte och i skrivaren som ersatt Prograph 1000 har det uppenbarligen inte hänt. Så den nyheten väntar vi fortfarande på.

 

[PressPlayOnTape]

Jag var länge i valet och kvalet vad som skulle bli min första fotoskrivare. Lutade länge åt p700, men när det dök upp en begagnad pro-200 till bra pris på Scandinavian photo vågade jag köpa begagnat. Vet inte hur länge den stått på hylla , men sidräknaren stod på bara ett par enstaka utskrifter så den var i princip oanvänd när den kom hem till mig. När jag startade den så var 3 bläckkanaler helt borta och några till var tveksama på den första Nozzelchecken. Efter en rengöring för att få lite friskt bläck i huvudet och låtit skrivaren stå ett par timmar så löste det sig och alla kanaler funkar som förväntat.

Det är nog att vänta sig om man köper begagnad skrivare oavsett märke, så mitt råd är nog att köpa av en butik där man man kan lämna tillbaka om det är problem som inte går att lösa. Om inte priset är så lågt av en privatperson att det är värt risken. Anledningen till att skrivare säljs är ju oftast att de inte använts på länge och tar plats.

Att byta skrivarhuvudet på en begagnad skrivare ser jag inte som ett alternativ, det är inte kostnadseffektivt. Då är det bättre att kassera den och leta efter en annan.

Jag är väldigt nöjd med min skrivare och jag har många bläckbyten kvar innan en Eco tank skrivare skulle betala sig i pris per utskrift. Hittills har jag skrivit ca 80 a4/a3+ fördelat 50/50 på första uppsättning bläck som jag precis just nu byter patron för patron. Fördelen med det mot en Eco tank skrivare tycker jag är att bläcket alltid är relativt färskt och man inte har lite gammalt kvar i tanken när man fyller på.

Den stora frågan är nog om man vill ha pigment eller om det duger med dye-bläck. Jag lutade länge åt att ja skulle ha pigment, men när jag testat så funkar dye väldigt bra och håller längre än man tror, så länge man håller sig till originalbläck. Har gjort ett test med olika tredjepartsbläck och de var överraskande dåliga tyvärr.

 

[gamleJ]

Skulle jag köpa en begagnad skrivare privat hade jag velat se den skriva ut på plats före köp.

När jag sålde min Epson p600 för 2000kr så gjorde vi en utskrift av köparens medtagna fil både i matt och blank så han såg att allt fungerade. Sen åkte han hem och installerade direkt.

Köparen gjorde en bra affär och slapp fixa full uppsättning bläck direkt. Det var några färger som hade låg nivå men gissningsvis hann han testa rätt många utskrifter innan det blev mer kostnader. P600 har nackdelar jämfört med p700 men utskrifterna håller hög kvalitet.

Troligen är ett nyköp det bästa alternativet men som test kan det vara skönt att prova först för några tusenlappar.
Däremot att behöva köpa full uppsättning bläck direkt till gammal skrivare går bort.

Jag måste erkänna att P900 har tagit bort de nackdelar som irriterade med P600, men hellre en lite mer underhållskrävande skrivare än ingen alls.

 

[Gamle Svarten]

En liten hemmagjord jämförelse, för att göra det mer konkret.
Prisuppgifterna kommer från CyberPhoto.

Epson P 700 som nämnts här kostar 7.990:-.
Epson ET 8550 som jag har kostar 7.988:-.
Båda skriver ut i A3+.
Epson ET 8550 är alltså det billigare alternativet.
Inköp är en engångskostnad, och skillnaden i pris är inte speciellt stor.

En färgpatron till P 700 rymmer 25 ml och kostar 399:-. Det blir 15,96 :- per ml.
En flaska färg till ET 8550 rymmer 70 ml och kostar 199:-. Det blir 2,84 :- per ml.
När jag köpt färg för 1.000:-, så har en ägare till en P700 fått betala 5.620:-.
(Jag vore tacksam ifall någon kontrollräknar, för jag litar inte helt på mig själv.)
Kan tilläggas att jag i nuläget köpt färg för runt 2.000:- ......
Men, som sagts, jag har tyckt att det varit så roligt och överkomligt, att jag tryckt på för glatta livet. Använder den inte heller bara för foton.

En väldigt schysst person här på Fotosidan, förklarade överskådligt för mig, den praktiska skillnaden mellan de båda maskinerna.
Så här minns jag det:
P700 har 10 förgpatroner, och betydligt mer inställningsmöjligheter. Den maskinen är mer till för personer som vill kunna styra sina utskrifter med hjälp av pappersval, mm. Utskriftskvaliteten blir då också något bättre.
ET 8550 har 6 olika färgflaskor, och är en enklare konsumentprodukt.
(I ett tidigare inlägg har jag berättat om mina erfarenheter av ET 8550.)

En annan fråga som diskuteras är om skrivare bör köpas begagnad.
Jonas berättar om när han sålde sin gamla skrivare.
Sannolikt varierar kvaliteten på säljare en hel del.
Jonas är av äldre modell, en "varmare typ", som blir allt ovanligare på marknaden.
Mer kallhamrade typer säljer sin skrivare vid första tecken på problem, och håller god min. Problemen hamnar hos den nya ägaren.

Då kommer nästa fråga, hur blir det om man får problem med sin skrivare?
Den som är mindre händig, och mer rädd, anlitar serviceverkstad.
Efter att ha läst många trådar om skrivare här på Fotosidan, så kan jag konstatera att Epsons serviceavdelning har fått mycket negativ kritik.
Säkert minns många filmen om den tjusiga kvinnan med släggan.
I somras blev jag erbjuden en jättestor proffsig Epson maskin, en som står på golvet, alldeles gratis, om jag bara hämtade den. Den skulle kosta runt 35:000:- att laga, och ägaren till tryckeriet var så sur på Epson att han inte stod ut.

Jo, en sak till.
Vem var den schyssta personen på Fotosidan, som hjälpte mig inför mitt skrivarköp?
Jo, det var ju Jonas, "Gamlej".
Tack ska du ha. Utan din vägledning hade jag inte vågat köpa skrivaren. Som framgår är jag jättenöjd. Tusen Tack.

 

[gamleJ]

En liten hemmagjord jämförelse, för att göra det mer konkret.
Prisuppgifterna kommer från CyberPhoto.

Epson P 700 som nämnts här kostar 7.990:-.
Epson ET 8550 som jag har kostar 7.988:-.
Båda skriver ut i A3+.
Epson ET 8550 är alltså det billigare alternativet.
Inköp är en engångskostnad, och skillnaden i pris är inte speciellt stor.

En färgpatron till P 700 rymmer 25 ml och kostar 399:-. Det blir 15,96 :- per ml.
En flaska färg till ET 8550 rymmer 70 ml och kostar 199:-. Det blir 2,84 :- per ml.
När jag köpt färg för 1.000:-, så har en ägare till en P700 fått betala 5.620:-.
(Jag vore tacksam ifall någon kontrollräknar, för jag litar inte helt på mig själv.)
Kan tilläggas att jag i nuläget köpt färg för runt 2.000:- ......
Men, som sagts, jag har tyckt att det varit så roligt och överkomligt, att jag tryckt på för glatta livet. Använder den inte heller bara för foton.

En väldigt schysst person här på Fotosidan, förklarade överskådligt för mig, den praktiska skillnaden mellan de båda maskinerna.
Så här minns jag det:
P700 har 10 förgpatroner, och betydligt mer inställningsmöjligheter. Den maskinen är mer till för personer som vill kunna styra sina utskrifter med hjälp av pappersval, mm. Utskriftskvaliteten blir då också något bättre.
ET 8550 har 6 olika färgflaskor, och är en enklare konsumentprodukt.
(I ett tidigare inlägg har jag berättat om mina erfarenheter av ET 8550.)

En annan fråga som diskuteras är om skrivare bör köpas begagnad.
Jonas berättar om när han sålde sin gamla skrivare.
Sannolikt varierar kvaliteten på säljare en hel del.
Jonas är av äldre modell, en "varmare typ", som blir allt ovanligare på marknaden.
Mer kallhamrade typer säljer sin skrivare vid första tecken på problem, och håller god min. Problemen hamnar hos den nya ägaren.

Då kommer nästa fråga, hur blir det om man får problem med sin skrivare?
Den som är mindre händig, och mer rädd, anlitar serviceverkstad.
Efter att ha läst många trådar om skrivare här på Fotosidan, så kan jag konstatera att Epsons serviceavdelning har fått mycket negativ kritik.
Säkert minns många filmen om den tjusiga kvinnan med släggan.
I somras blev jag erbjuden en jättestor proffsig Epson maskin, en som står på golvet, alldeles gratis, om jag bara hämtade den. Den skulle kosta runt 35:000:- att laga, och ägaren till tryckeriet var så sur på Epson att han inte stod ut.

Jo, en sak till.
Vem var den schyssta personen på Fotosidan, som hjälpte mig inför mitt skrivarköp?
Jo, det var ju Jonas, "Gamlej".
Tack ska du ha. Utan din vägledning hade jag inte vågat köpa skrivaren. Som framgår är jag jättenöjd. Tusen Tack.

Tack för vänliga ord och kul att du är så nöjd med skrivaren.

Det går ju att få fram lite fler nyanser med fler patroner och hållbarheten är bättre sett till antal år utan färgförändringar, men om det är värt de skillnader i bläck kostnad som du visar på är ju tveksamt. Jag tycker det är kul att testa olika papper och försöka jaga det där sista. Då får det kosta helt enkelt.
Du verkar också skriva ut betydligt mer än mig och då får kostnaden i bläck än större betydelse. Viktigt att läsa på och tänka så att valet blir rätt. Iallafall när bankkontot inte är obegränsat.

Begagnatköp av skrivare är som du säger ett litet vågspel. Finns pengarna till nytt så är det att rekommendera. 8000kr kan dock vara alldeles för mycket pengar för en skrivare beroende av fotobudget.

 

[Gamle Svarten]

Jo, när jag nu är på gång, så är det två saker som överraskat mig, och som jag vill berätta om.
I utkanten av ämnet, men ändå.

Det ena som överraskat mig, är den höga kvaliteten på mina utskrifter.
Jag som varken kan databearbetning eller skrivarinställningar, får alltså fantastiskt fina bilder.
Jämför man med mina gamla diabilder, eller de utskrifter från dia som jag fick från lab då, så är skillnaden gigantisk.
Jag har som sagt en "konsumentskrivare", min kamera med 42 mp har några år på nacken, och jag använder mig inte av de allra dyraste objektiven.
När jag tittar på detaljer från ett utskrivet makrofoto på en fjäril, häpnar jag.

Det andra som överraskat mig, är andras reaktioner på mina utskrivna bilder. Det gäller vänner, ytligt bekanta, okända, samt folk som arbetar på kommunen.
De bläddrar med stort intresse igenom mina häften med foton.
Så var det inte riktigt förr.
Jag tror att folk i allmänheten har vant sig vid att främst titta på foton i sina mobiler. Småttigt. Och så gör de delförstoringar.
Då blir utskrivna, stora foton något annorlunda, nästan exotiskt. Speciellt i A3+.
Och, visst är det en speciell känsla att i lugn och ro hålla i, och titta på, ett utskrivet foto. Låta blicken vandra ..... det blir en annan typ av känslomässig upplevelse så.

Följden, blev som sagt, att jag har skrivit ut betydligt mer än jag trodde.
De låga kostnaderna har säkert bidragit till det också.
En ungefärlig total materialkostnad för ett foto i A3+ på under 15:-. Det är inte mycket.

Folks reaktioner har varit intressanta.
Med så stor förvåning att hakan nästan ramlar ner till knäna säger de "Har du tagit dessa foton ?????"
När de samlat sig, säger de "Du måste ha en väldigt bra kamera".
Trots att jag berättar att jag skrivit ut bilderna själv, har ingen sagt att jag måste ha en väldigt bra skrivare.
En enda person har sagt att jag måste vara en duktig fotograf. Han tar själv knappt foton med sin mobil.

Som det mesta andra är det här väl en avspegling av sin tid.
Jag önskar Er alla, som har en så fin samtalston, och som hjälper varandra så bra, Ett riktigt Gott Nytt år !!!
(min nacke säger att jag inte ska sitta vid datorn så mycket)

 

[Sten-Åke Sändh]

Kul och upplyftande! Finns alltför många som börjat printa och gett upp missnöjda med sina resultat!

"Folks reaktioner har varit intressanta.
Med så stor förvåning att hakan nästan ramlar ner till knäna säger de "Har du tagit dessa foton ?????"
När de samlat sig, säger de "Du måste ha en väldigt bra kamera".
Trots att jag berättar att jag skrivit ut bilderna själv, har ingen sagt att jag måste ha en väldigt bra skrivare.
En enda person har sagt att jag måste vara en duktig fotograf. Han tar själv knappt foton med sin mobil."

Det där är verkligen intressant!
När det handlar om utskrifter så finns det så galet många parametrar som påverkar hur utskrifterna faktiskt blir. Vi har inte ens nämnt skärmkalibrering, papper, bläckens egenskaper och heller inte din efterbehandling.

Även om du är hårt självkritisk och skriver att:

"Jag är urkass på allt med datorer och sådant. Kan inte ställa in pappersprofiler.
Jag köpte den hos Elon, och lät dem komma hem och koppla in den, då förstår ni."

.... så bara måste du gjort en massa saker rätt trots allt, för annars hade du inte fått de utskrifter du fått! Grattis får man väl säga, för det viktigaste är ju att man själv är glad åt sina utskrifter och kan de även glädja andra så är det ju bara ännu bättre!

Hoppas din Epson Ecotank 8550 rockar vidare utan problem. Även min P900 är lite flimsig och plastrasslig men den funkar helt utan strul och ger otroliga printar den med - speciellt den svarta matta nästan sammetslika svärtan är ju nästan magisk. Håller med Jonas om P600 - även om den hade sina egenheter så var även den en jättebra skrivare som gav lysande printar den med när man väl lärt sig hantera de svagheter den hade rent fysiskt.

Ska man köpa begagnat så ska man nog hellre göra som killen som köpte Jonas P600 än att köpa begagnat i en affär. Då kan man ju även få tillgång till de erfarenheter säljaren skaffat sig med skrivaren, så man slipper göra om dessa i bästafall.

Gott Nytt År