Annons

Internet och copyright?

Produkter
(logga in för att koppla)

Soneskär

Medlem
Hej!

Jag undrar hur man kan förhindra att en bild laddas ner eller används när den finns på internet?
Antag att jag vill sälja mina bilder och vill marknadsföra dem på internet, då vill jag ju inte att vemsomhelst ska kunna ladda ner bilden och skriva ut den på de ypperliga skrivare som finns snart lite överallt...

De alternativ jag har stött på är:

1. Förhindra att man kan högerklicka på bilden och därmed spara den på hårddisken. (Går ju att komma runt)

2. Lägga till copyright och/eller vattenmärke för att 'förfula' bilden.

3. Göra en digital signatur som kan spåras (kostar ju dock en slant och förhindrar fortfarande inte nerladdning).

Finns det något annat sätt som fortfarande behåller kvaliteten på bilderna?

Hälsningar
Cecilia
 
Wester skrev:

Finns det något annat sätt som fortfarande behåller kvaliteten på bilderna?
Nej.

Det är inte tekniskt möjligt att skapa säkra kopieringsskydd till dagens datorer. Och tur är väl det.
 
Senast ändrad:
Re: Re: Re: Internet och copyright?

Kanonkanån skrev:
Du menar väl otur?

nej, faktiskt inte. Det finns en hel del anledningar till varför restriktiva copyrightlås i datorer är en dålig idé, även om det blir en ganska teknisk diskussion.

De copyrightlagar som redan finns är mer än nog tillräckliga för att hindra kommersiell användning av upphovsrättskyddat material.
 
Det är en omöjlighet men däremot kan man använda det som en markering. Man får inte glömma att upphovsrätten till stor del beror på den ekonomiska aspekten. När det gäller lågupplösta bilder för webben så anser jag att de, generellt sett, inte har något större ekonomiskt värde.
 
Henab - du vet säkert vad du pratar om angående copyright och internet, men låt mig bara ta ett exempel som tydligt visar hur fel det kan bli:

Träffade en kille idag som plåtar festbilder åt en klubbs hemsida. Helt plötsligt dyker hans bilder upp i Aftonbladets klubbguide utan att han tillfrågas och ännu mindra utan att han fått en spänn i betalt (han har konfronterat tidningen och den ansvarige redaktören men det låtsas som ingenting). På vilket sätt är det rätt?

En fråga: blir det svårare att hävda sin copyright med digitalkamera - allt är ju ändå bara ettor och nollor oavsett om du själv tagit bilden eller snott den på nätet. Med vanlig film borde ju negativet funka som bevismaterial.
 
Well, tydligen gick dom i tryck hur som helst. Iofs var dom små men det spelar ingen roll rent principiellt. I och med att Aftonbladet slapp skicka ut en kompetent och betald fotograf till klubben så finns det ju uppenbarligen ett ekonomiskt intresse (även för relativt lågupplösta bilder).
 
Re: Re: Re: Re: Internet och copyright?

henab skrev:
nej, faktiskt inte. Det finns en hel del anledningar till varför restriktiva copyrightlås i datorer är en dålig idé, även om det blir en ganska teknisk diskussion.

De copyrightlagar som redan finns är mer än nog tillräckliga för att hindra kommersiell användning av upphovsrättskyddat material.
Det är ju inte lagarna som är problemet utan de som inte bryr sig om dem. Hade det varit möjligt att använda 100% säkra kopieringsskydd så hade de ju börjat fotografera själva istället?
 
Erik Rundcrantz skrev:
Henab - du vet säkert vad du pratar om angående copyright och internet, men låt mig bara ta ett exempel som tydligt visar hur fel det kan bli:

Träffade en kille idag som plåtar festbilder åt en klubbs hemsida. Helt plötsligt dyker hans bilder upp i Aftonbladets klubbguide utan att han tillfrågas och ännu mindra utan att han fått en spänn i betalt (han har konfronterat tidningen och den ansvarige redaktören men det låtsas som ingenting). På vilket sätt är det rätt?

Missförstå mig inte, självklart tycker jag att man ska ha rätten att bestämma över sina bilder. Och när företag som Aftonbladet stjäl bilder ska de självklart betala för det. Vilket är precis vad lagar och förordningar säger.

Då låter det ju som en väldigt bra idé att göra så att det inte är möjligt att kopiera bilder från internet. Problemet är för att lyckas med det måste man ge upp kontrollen över sin dator och ge den till någon annan. Man kommer inte kunna köra de program man vill. Man kommer inte kunna göra backuper av sin hårddisk. När något går sönder är det borta.

Ett exempel är DVDer - det är inte många som vet att allt på dom är krypterat. Har man inte de rätta nycklarna är det bara meningslöst skräp. Nu har folk börjat upptäcka att DVDer faktiskt inte håller för evigt, de faller sönder efter ett tag. Så vad kan man göra då? Man får inte göra en kopia för eget bruk som med vanliga videokassetter eftersom krypteringen inte tillåter det. Så det enda man kan göra är att köpa en ny skiva. Om bolaget fortfarande finns kvar. Om de fortfarande vill sälja den filmen.

Jag är rädd att kopieringsskydd hotar att göra oss historielösa i framtiden. Vad händer om dina barnbarn vill ha kvar dina fotografier om 50 år men programmet låter inte dom kopiera dom?

Det går fortfarande att tjäna pengar på bilder, även utan kopieringsskydd. Det gäller att komma på sätt att utnyttja de nya förhållanderna istället för att slåss mot dom. De flesta människor vill göra rätt för sig om de kan.



En fråga: blir det svårare att hävda sin copyright med digitalkamera - allt är ju ändå bara ettor och nollor oavsett om du själv tagit bilden eller snott den på nätet. Med vanlig film borde ju negativet funka som bevismaterial.

Jag har funderat lite på det, men jag skulle knappast tro det. Som fotograf kan man ju alltid förklara hur och var bilden togs, man har ofta vittnen som sett bilderna tidigt. Använder man kamerans RAW format har man ett extra lager av skydd, eftersom den enda mojängen som kan skapa en sådan är kameran.
 
Det ligger mycket i det du säger, Henrik.
I fallet med Aftonbladet blir det en David och Goliat sits där fotografen har juridiken på sin sida men måste våga utmana jätten och stämma, vilket många kanske drar sig för. Det nya med internet är ju att stölden blir så mycket lättare och kan gå obemärkt förbi.
 
En möjlighet om man på ett enkelt sätt vill stoppa bruket av egna bilder i andras trycksaker/webbsidor är att bara lägga ut beskurna versioner av sina egna bilder. Då kan det inte bli tvist om vem som har originalet. Du kommer inte att kunna hindra någon från att olovligen använda din bild i andra syften, men du kan bevisa att du har originalet.
En möjlighet, fast den ställer krav på att du skall ha omfattande försäljning av bilder, är att du lägger ut lågupplösta bilder som alla kan titta på. Sedan kan de som vill ha bilden i högre upplösning (dock inte allra högsta) få ett kundID med tillhörande lösenord av dig. De kan därmed logga in och få se bilden/bilderna i högre upplösning samt välja att ladda hem bilden/bilderna i högsta upplösning. Om de laddar ner bilden/-erna i högsta upplösning antas de publicera bilden/-erna och de får en faktura per automatik. Om du väljer en sådan lösning måste du informera kunderna i förväg om at de får betala om de laddar ner bilden i högsta upplösning, oavsett om de faktiskt publicerar den eller inte. Och rätten till publicering förfaller en viss tid efter nerladdningen.
Som sagt, denna andra lösning kräver att man har en hel del verksamhet för att det skall vara motiverat, och man borde kanske låta en utomstående sköta servern och faktureringen, så att det inte kan bli käbbel om att serverloggen har justerats för att bättra på din ekonomi.
 
upphovsrätt

SKYDDET AV UPPHOVSRÄTTEN

För att möjliggöra konstnärligt skapande har upphovsrättslagen tillkommit, vilket ger konstnärer m.fl. ekonomisk ersättning och ensamrätt att bestämma över sina verk. Med verk avses litterära och konstnärliga alster, fotografiska verk, datorprogram mm som kan sägas ha verkshöjd, d.v.s ett visst mått av originalitet och särprägel. Upphovsrätten uppstår automatiskt i och med verkets skapande. Man markerar ofta upphovsmannens skydd genom användande av symbolen för copyright, (©), men detta har enligt svensk lag ingen formell betydelse för att upphovsrätt ska gälla.

UPPHOVSMAN

Upphovsrätten till ett verk tillhör alltid en eller flera fysiska personer. Rätten att använda verket kan dock helt eller delvis överlåtas, exempelvis till ett förlag När upphovsmannen avlider övergår upphovsrätten till de efterlevande.

Läs mer om upphovsman.

IDEELL RÄTT OCH FÖRFOGANDERÄTT

Upphovsrätten består av en ekonomisk och en ideell sida. Den ekonomiska rätten (den s.k. förfoganderätten) innebär en ensamrätt för upphovsmannen att framställa exemplar av verket, att visa det offentligt, att sprida det till allmänheten samt framföra verket offentligt. Upphovsmannen kan dock, normalt mot ersättning, tillåta annan att förfoga över verket genom upplåtelse eller överlåtelse.
Den ideella rätten innebär att upphovsmannen skall namnges vid utnyttjanden av verket och att verket inte får ändras på ett för upphovsmannen kränkande vis, eller göras tillgängligt i ett för upphovsmannen kränkande sammanhang. Den ideella rätten, kan med bindande verkan endast efterges i begränsad omfattning.

NÄRSTÅENDE RÄTTIGHETER

Även de som framför ett verk eller överför det till annat medium, t.ex. de utövande konstnärerna, produktionsbolagen, radio, TV-bolag etc., får skydd vid inspelningar, konserter, teaterföreställningar mm. trots att deras prestationer inte uppnår verkshöjd.

SKYDDSTID

Även efter en upphovsmans död är dennes verk skyddat. Skyddstiden förlängdes 1996 från 50 till 70 år - ett verk är alltså skyddat 70 år efter upphovsmannens död (70 år efter den sist avlidnes död, om verket har flera upphovsmän). Dessutom finns ett särskilt skydd för de närstående rättigheterna som i sig är skyddade i 50 år. Härtill erhåller katalogframställare ett femtonårigt skydd.

UNDANTAG I UPPHOVSRÄTTEN

För att förenkla användandet av upphovsrättslagen och möjliggöra vissa typer av ett verks användning som inte bedöms som kommersiellt utnyttjande, finns ett antal undantag i upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. I det flesta fall gäller fortfarande att upphovsmannen skall ersättas ekonomiskt. Dessutom kvarstår i princip alltid den ideella rätten.

Det är tillåtet att ta enstaka kopior av ett verk för enskilt bruk. Ett undantag från denna regel är kopior av datorprogram. Det är tillåtet att för undervisningsändamål kopiera skyddade verk mot ersättning (se bonusavtalet) och att offentligt framföra skyddade verk i undervisnings situationer, gudtjänster och vissa andra sammanhang, (URL §13 och §21).
Det är tillåtet att sammanställa skyddade verk i samlingsverk för undervisningsändamål.
Det är, enligt citaträtten, tillåtet att citera ur skyddade verk så länge citatet har en belysande funktion och inte används för att försköna den egna framställningen.

Det är tillåtet att offentligt framföra ljudupptagningar av musikaliska verk utan rättighetshavarens medgivande.
Rättighetshavaren har dock rätt till ersättning. (URL §47).
Vissa avtal ger skolor, myndigheter, företag och andra organisationer möjlighet att kopiera och använda material för specifika ändamål, se Bonus Presskopia

UPPHOVSRÄTT PÅ INTERNET (och andra digitala medier)

På grund av de nya förutsättningar för framställande och tillgängliggörande av rättsligt skyddade verk som informationssamhället idag erbjuder oss har en del oklarheter uppstått angående tolkningen av upphovsrättslagen. Vi kommer under de närmaste åren att se åtskilliga lagändringar och tillägg som klargör hur vi skall hantera alla de nya möjligheter som står till buds. För närvarande är vi hänvisade till ett fåtal prejudicerande fall (bland annat ett svenskt), och en lagstiftning som i många fall kan upplevas som otydlig.
 
Om jag inte missminner mig så rekommenderar t ex BLF att påsiktare på nätet sparas som GIF just för att minska användbarheten vid bildstöld.
 
Annars kan man ju göra tvärt om, så högupplösta bilder som möjligt (dock ska det helst finnas original så man kan hävda att man är upphovsman). Seda när bilderna publiceras i tidskrifter och dylikt kan man kräva skadestång och förhoppningsvis få något. Det är ju ett sätt att få pengar till mat på bordet.
 
Johan Okker skrev:
Om jag inte missminner mig så rekommenderar t ex BLF att påsiktare på nätet sparas som GIF just för att minska användbarheten vid bildstöld.

Fast, man har ju sett en hel del usla bilder använda på företagssidor i form av fotogiffar, hårt komprimerade jpegar och uselt bearbetade vad gäller skärpa, färg och kontrast.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar