Hur producerades de första bilderna?

[ollecarlsson]

Käre fotograf och livsnjutare!

Eftersom jag tycker den bifogade bilden något av det häftigaste man kan producera så undrar jag djupt nyfiket bland alla entusiaster hur fotografen har gått till väga. Lådkamera? Ljus? Blixt? Mörkrumsteknik?

Mest relevant är väl hur location ser ut i förhållande till vilket ljus de har haft? Och hur har de fått till kopian på detta euforiska, drömliknande vis?

Bilden tycks fejdas ut i någon slags softning?

Bomba oss med ideér!!

Olle

 

[RolandM]

Kan tänka mig att de har använts en bakgrund som varit målad. Om bilden är tillräckligt gammal så har halsklämmor används kopplat till ett stativ för att hålla positionen under den långa slutartiden. Magnesiumblixt kan ha avhjälpt behovet av tid.

Jag får känslan utan att vara insatt i processen att framställa en kopia att det är glasplåtar som användes och att dessa kontaktkopierades.

Detta en spekulation och ska inte med asäkerhet tas för sanning, utan snarare ett antagande.

 

[fjalstal]

Runt 1880-90, 13x18 eller 9x12 cm glasplåt , befintligt ljus genom takfönster och glasveranda, troligen retuscherad och modifierad direkt på negativet och dessutom retuscherad efter kopieringen. Softningen är nog pjatad vid kopieringen. I mitten av 70-talet fick jag vara med i mörkrummet hos en mycket gammal fotograf (och urmakare) som fortfarande körde med våta glasplåtar. Han pjatade dit sina softningar.

Vad det gäller kamera är jag inte så hemma på riktigt gamla grejer (före ca 1880) men Vikarvets museum här i Lysekil har en studiokamera tillverkad 1899 eller 1900 för 13x18 glasplåtar. Den är såld av Edv. Nerlien AB i Stockholm, är troligen en Murer och objektivet i konservburksstorlek är märkt
"Voigtländer&John, Braunschweig No 32709 5a portrait-euroscope". En funktionsmässigt mycket enkel kamera. En gummiblåsa håller upp en slutare när man trycker på den och stänger när man släpper. Antar att man fick klocka exponeringstiden efter vad som stod på glasplåtsaskarna. Jag har en liten idé om att hjälpa muséet genom att erbjuda t ex bröllopsbilder på glasplåt åt intresserade. Mer udda och exlusivare blir det nog inte. Det gäller bara att få tag i tidsenlig fotografutstyrsel

 

[fjalstal]

Vad är det för storlek på bilden?

 

[ollecarlsson]

Pjatta fram softningen? Hur? Pjatt är inte det för att ljusa upp partier genom att låta det bli mindre exponerat i kopian? På bilden så ser vi att den sk. pjattningen har samma gråton som fejdningen. Kan fotografiet blivit jämngrått med åren? Hur som helst frågan är just hur man kan gå till väga för att få det där drömliknande effekten. (ej vanlig playboy softning) Jag jobbar uteslutande i Photoshop och tänker i dessa termer.

 

[J. Patric]

Troligtvis har ett papper utan barytskikt använts. För att tona ut runt kanterna, en oval mask vid kopieringen.

Bilden KAN ha varit kontaktkopierad, men eftersom stora plåtar var vanligast på den tiden så kan förminskning ha varit fallet.

 

[fjalstal]

J. Patric skrev:
Bilden KAN ha varit kontaktkopierad, men eftersom stora plåtar var vanligast på den tiden så kan förminskning ha varit fallet.

På den lilla ort jag bor på hade möjligtvis en fotograf vid sekelskiftet möjlighet till annat än kontaktkopiering. För tillfället har vi ca 5000 glasplåtar från Systrarna Hedbergs Fotoateljé, etablerad 1899, hos oss på jobbet. Plåtarna är övervägande 9x12 cm i storlek och jag har aldrig sett en kopia som varit annat än kontaktkopierad. Nu är ju Lysekil en liten ort och på större ställen kanske fotofirmorna hade bättre ekonomi och mer utrustning. Fotografernas historia i Lysekil är full av konkurser, nedläggningar och sammanslagningar, troligen beroende på att orten var och är en semesterstad där en liten del av året bidrog till större delen av omsättningen.