Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur har bildjournalistiken förändrats?

Produkter
(logga in för att koppla)
Det kan bli svårigheter med att definiera olika sorters bilder. Många bilder kommer att hamna i en gråzon som kan göra det besvärligt att dra några slutsatser i en c-uppsats. Jag skrev själv en c-uppsats i kommunikationsvetenskap för nio år sedan om pressfotografers syn på bildmanipulation med utgångspunkt i den då nya digitala tekniken (skannrar + Photoshop 2.5). Jag gjorde kvalitativa respondentintervjuer utifrån en intervjuguide med tio fotografer på fem dagstidningar. Just definitionen av vad bildmanipulation är tog upp en stor del av tiden för uppsatsen.

Kanske det vore en idé för ert arbete att undersöka hur ett urval av pressfotografer ser på utvecklingen under en tioårsperiod?
 
Liax skrev:
Men vad tror du om tanken att bilderna ökat i våra tryckta medier, men att fokus skiftat från seriös fotojournalistik till kändis- och skvallermotiv?

Nästan alla dagstidningar i Sverige är lokaltidningar och man hamnar lätt i fällan att bara prata om riksmedier. Jag tycker att det skett en stor kvalitetsförbättring inom lokaljournalistiken när det gäller redigering och bilder. Jämför Skånska Dagbladet idag och för 10 år sedan så är det en skillnad som natt och dag.

På mindre tidningar finns det ingen möjlighet för fotografer att jobba med egna projekt då de är fast i rullande scheman, och det är dåligt och hindrar bra bildjournalistik.

Min kompis som jobbat mycket på Ystads Allehanda kom med idén att man skulle plåta lokala idrottande pensionärer till sportsidorna. Bra idé tyckte alla men när skulle han göra detta? Sista dagen på vikariatet fick han till slut ägna åt projektet efter många turer fram och tillbaka.

Visst har nöjesjournalistiken ändrats mycket i kvällstidningarna på tio år. Idag tampas Aftonbladet med skvallertidningarna som också blivit fler. De tampas också med veckotidningar som Vecko-Revyn. Men frågan är om detta på något sätt påverkat övrig dagspress?

Tabloidformatet kan faktiskt vara positivt för bilderna. Många redigerare vittnar om att formatet kräver att man hittar en bra bild till varje sida eller uppslag. Överhuvudtaget är tabloidformatet mer krävande för redigerarna än för broadsheet som är mer förlåtande. Det finns dock en risk för att man i ännu högre utsträckning än tidigare alltid bara har en bild till varje grej och aldrig utom i större reportage kan ha mer än en bild.
 
LGS skrev:
Det kan bli svårigheter med att definiera olika sorters bilder. Många bilder kommer att hamna i en gråzon som kan göra det besvärligt att dra några slutsatser i en c-uppsats. Jag skrev själv en c-uppsats i kommunikationsvetenskap för nio år sedan om pressfotografers syn på bildmanipulation med utgångspunkt i den då nya digitala tekniken (skannrar + Photoshop 2.5). Jag gjorde kvalitativa respondentintervjuer utifrån en intervjuguide med tio fotografer på fem dagstidningar. Just definitionen av vad bildmanipulation är tog upp en stor del av tiden för uppsatsen.

Kanske det vore en idé för ert arbete att undersöka hur ett urval av pressfotografer ser på utvecklingen under en tioårsperiod?

Du har helt rätt LG. Visst är det svårt med definitioner och kategorier, men samtidigt så ställs man inför definitionsproblem oavsett hur man gör!

Angående intervjuer så har vi även funderat i dessa banor.

/Joakim
 
froderberg skrev:
Nästan alla dagstidningar i Sverige är lokaltidningar och man hamnar lätt i fällan att bara prata om riksmedier. Jag tycker att det skett en stor kvalitetsförbättring inom lokaljournalistiken när det gäller redigering och bilder. Jämför Skånska Dagbladet idag och för 10 år sedan så är det en skillnad som natt och dag.

Visst är det så Magnus. Det blir lätt att man bara tänker på Aftonbladet och Expressen. Å andra sidan är dessa tidningar Sveriges mest spridda och mest lästa. Så de präglar ju läsarnas uppfattning om tidningsjournalistken rätt hårt.

Det finns tex en undersökning som hävdar att Aftonbladets och Expressens usla journalistik med ständiga övertramp de senast åren är den största faktorn till att förtroende för medier och journalister idag är lägre än någonsin.

/Joakim
 
Liax skrev:
Visst är det så Magnus. Det blir lätt att man bara tänker på Aftonbladet och Expressen. Å andra sidan är dessa tidningar Sveriges mest spridda och mest lästa. Så de präglar ju läsarnas uppfattning om tidningsjournalistken rätt hårt.

Allt beror ju på vad du vill undersöka. Ska du undersöka bildjournalistiken eller bilden av bildjournalistiken bland folk.

Det finns tex en undersökning som hävdar att Aftonbladets och Expressens usla journalistik med ständiga övertramp de senast åren är den största faktorn till att förtroende för medier och journalister idag är lägre än någonsin.

Visst är det så. Sen är inte lokaltidningarna oskyldiga lamm heller. De begår en del övertramp också och tidigare fälldes flera lokaltidningar oftare än Aftobbladet. Men det beror ju också på att Aftonbladet är väldigt medveten om hur man balanserar på gränsen till vad som är tillåtet.

Jag är personligen lite trött på allt snack om kvällstidningar och skulle gärna läsa en undersökning om lokalpress. Fortfarande här lokaltidningen väldigt betydelsefull för många människor. Verkar som många skiljer på "pressen" i allmänhet och "min tidning".
 
froderberg skrev:
Allt beror ju på vad du vill undersöka. Ska du undersöka bildjournalistiken eller bilden av bildjournalistiken bland folk.


Meningen (så här långt) är att undersöka vilken sorts bilder som förekommer i tidningarna (vilka vi nu väljer). Så det blir ju fotojournalistiken då.

Men samtidigt får man tänka på att ju större tidningar man väljer, desto större slagkraft har dessa gentemot läsarna. Alltså kommer resultaten förmodligen att var intressantare än om man exempelvis skulle använda lokaltidningen Sydöstran i Blekinge som knappt har några läsare alls (ur ett nationellt perspektiv).

/Joakim
 
Liax skrev:
Men samtidigt får man tänka på att ju större tidningar man väljer, desto större slagkraft har dessa gentemot läsarna. Alltså kommer resultaten förmodligen att var intressantare än om man exempelvis skulle använda lokaltidningen Sydöstran i Blekinge som knappt har några läsare alls (ur ett nationellt perspektiv).

Tänker du inte fel nu. Sydsvenskan har en otroligt stor slagkraft i sin region sydvästra Skåne. Det är helt klart fler som läser Sydsvenskan i området än Expressen/Kvällsposten och Aftonbladet tillsammans.

Du kan ju välja några områden i Sverige och intervjua folk där och titta på de tidningar som finns i de områden. Det blir ju lokaltidningarna + riks.
 
froderberg skrev:
Tänker du inte fel nu.


Jag tänker aldrig fel, det handlar om perspektiv! :)

För mig är inte Sydsvenskan en vanlig lokaltidning eftersom de flesta lokaltidningar är betydligt mindre.

Men men, jag förstår ditt resonemang!

/Joakim
 
Så här gjorde vi till slut...

Nu har jag och min uppsatspartner kommit en bra bit på vägen. I helgen var vi på Kurs- och Tidningsbiblioteket i Göteborg och samlade in vårt empiriska material. Vi har gjort en snabbkoll och kommit fram till några intressanta fakta. Så om någon här är intresserad av bildjournalistik kan ni läsa vidare.

Så här gjorde vi till slut:
Vi valde ut sju nummer av Expressen och DN från 1993 och motsvarande antal från 2003. Vi plockade ut nummer spridda över året (januari till december) och såg till att vi fick en tidning från varje veckodag (måndag till söndag). Sammanlagt har vi tittat på ungefär 1500 bilder som vi kategoriserat i olika steg.

Därför valde vi Expressen:
Det var Expressen som 1944 förde den seriösa bildjournalistiken till Sverige. Som inspirationskällor hade man bland annat de amerikanska bildtidningarna Look och Life. I starten värnade Expressen om bilden och anställde några av Sveriges i särklass bästa fotografer. Efterhand har tidningens bildsyn förändrats kraftigt och idag har Expressen inga fast anställda fotografer.

Därför valde vi DN
Har samma ägare som Expressen men en helt annan bildsyn. Man skulle kunna säg att DN gått motsatt väg jämfört med Expressen, i alla fall när det gäller bildtänk. De båda tidningarna speglar också två olika tidningskulturer (lokal morgontidning kontra rikstäckande kvällstidning). Expressen är dessutom beroende av lösnummerförsäljning på ett helt annat sätt än DN.

Vår grundfråga var följande:
Har antalet bilder på kändisar ökat på bekostnad av den seriösa bildjournalistiken, och i så fall på vilket sätt? Detta har vi kommit fram till så här långt (vi är inte helt klara ännu).

Expressen:
Svaret på grundfrågan är utan tvekan ja. Vi kom fram till att antalet kändisbilder ökat med ca 300 procent under den tioårsperiod vi tittat på. Här finns dock en parantes. Vi valde nämligen att klassificera kändisbilder som bilder där så kallade kändisar förekommer i sammanhang som de inte är kända för. Skulle vi räknat med alla kändisbilder skulle det blivit betydligt fler. I vissa fall var mer än hälften bilderna i tidningen kändisbilder.

En mycket intressant sak var att de kändisbilder som förekom i tidningen 1993 nästan alltid låg under nöjesdelen. 2003 kan man däremot se att kändisbilder (och därmed rena skvallerartiklar) ofta ligger under nyhetsdelen.Bilderna har också blivit mycket större.

Praktiskt taget alla bilder i Expressen (både 1993 och 2003) är förklarande. Det vill säga att de mer eller mindre enbart visar upp människor, händelser och miljöer på ett standardmässigt sätt (fönsterbilder).

DN:
På det stora hela kan man säga att DN har samma sorts bilder nu som för tio år sedan. Skillnaden är att man har betydligt fler och större bilder än tidigare. Till skillnad från Expressen har DN många fler tolkande bilder. Det vill säga bilder där fotograferna försökt visa något eller gjort egna tolkningar av människor, händelser och miljöer. Det förekommer även många estetiska bilder i DN, bilder som gränsar till fotokonst.

När det gäller kändisbilder så har DN nästan inga kändisbilder alls. Vi hittade 3 stycken kändisbilder totalt i samtliga nummer från både 1993 och 2003.

Om någon är intresserad och vill veta mer är vår uppsats färdig i början av Januari.

Jag vill även passa på att tacka er som kom med synpunkter angående grundinlägget i denna tråd. Vi har läst alla inlägg noga och begrundat era åsikter.

/Joakim
 
Senast ändrad:
Re: Så här gjorde vi till slut...

Liax skrev:
Vår grundfråga var följande:
Har antalet bilder på kändisar ökat på bekostnad av den seriösa bildjournalistiken, och i så fall på vilket sätt?

Vanurå, e inte kändisar seriösa? alla vill väl veta vad Big Brother Linda gjort i helgen!?
 
Intressant Joakim.

Det verkar som om det finns hopp ändå för bildjournalistiken då. ;)

Det du säger att DN oftare har ett mer estetisk och tolkande bildurval, och att dom hållt en mer stadig linje genom åren låter hoppfullt.
Skulle vilja veta hur SvD och DN skiljer sig i detta avseende. Får en känsla av att SvD har ett seriöst tänk runt sitt bildinnehåll, men kanske inte med samma bredd som DN.

Sådana här iaktagelser behövs då och då genom åren. Hoppas ni får bra gehör för slutsatserna.
Bra jobbat.
 
Jag skrev en b-uppsats om hur kvällstidningarna beskrev våldsbrott -74 , -84 och -94.
Bilderna blev fler och större.
Motiven förändrades också ganska mycket.
-74 kund bilderna bestå av en liten "passbild" på
offtret samt en mindre bild på huset han bodde i.
-94 så fanns det bilder på en blodig matta och golv då mannen fått huvudet inslaget med ett stekjärn. Så det har definitivt hänt mycket med
hur bilder används och väljs ut
 
Roger och Peter:

Visst är det intressant att se hur bilder varierar både mellan tidningar och under tid.

Personligen kan jag köpa morgontidningar av enda anledningen att jag vet att bilderna är bra. Det låter kanske konstigt, men för mig kan en bra bild ge en upplevelse utöver den fakta artikeln bidrar med. Bilden blir som en slags krydda, en stämningsskapare, något som förhöjer upplevelsen av att läsa en tidning.

/Joakim
 
ANNONS