Annons

Hur farliga är kemikalierna?

Produkter
(logga in för att koppla)

SadScietist

Medlem
Nu när jag äntligen har kommit till den punkten, att jag kan skapa mig ett litet mörkrum, så frågar min man mig hur hälsofarliga kemikalierna är som man använder vid framkallningen. Duhh?

Orsaken till detta är att rummet jag tänkte använda som mörkrum, kommer om 4-5 år att bli ett barnrum. Kommer kemikalierna "stanna kvar" i de gamla tapeterna, eller ev. spill att förorena luften i all oändlighet? Var kan jag vända mig för att få veta? I safety-instruktionerna som jag sett på photax hemsida är det mesta skinn-irriterande osv, men det är ju en standardfras. Kemikalierna står ju i förslutna flaskor när de inte används. Finns det mer hälsosamma val av framkallare och fix än standardvalen?

Och det pinsammaste är... jag är kemist... men jag har ju alltid stått i dragskåp när jag labbat...
 
Hälsa & lukt borde inte vara så farligt. Men det kan bli väldigt fula fläckar på golvet (brun-svarta), som är svåra att få bort. Så det kan nog vara smart att ha ngn skyddsmatta på golvet medans du använder rummet för slabb.
 
framkallare är basisk.
stopp i princip utspädd ättika, sur alltså.
Fix är sur och innehåller en del silver när det har använts.

Ja det irriterar huden.
Väggarna nej, det kan jag inte tänka mig.

Toner av olkia slag däremot skall man inte leka med, håll fingrarna borta och använd pincetterna.

Bygg den lilla en friggebod! eller... kanske till dig.
 
Man rekommenderar faktiskt en god ventilation i mörkrum, handskar och skyddglasögon. Kemikalier i ögonen är inte skoj och kan skada rätt ordentligt.
 
Det är mest de kvarvarande effekterna i väggar o.d. som jag är orolig för, inte direktkontakt eller spill (drabbar ju endast mig).

Friggebod... tja, så dum idé är det faktiskt inte... men en kostnadsfråga tyvärr...

Jag tänker som så (och den som vet bättre får gärna rätta mig) att kemikalierna är vattenlösliga, och därmed inte särdeles flyktiga. Om man högst använder mörkrummet 1gg/vecka borde inte rummet kontamineras av de allra läskigaste kemikalierna (hydrokinon bl.a.) eftersom allt som använts kasseras direkt efter labbandet (väl?).
 
SadScietist skrev:
Var kan jag vända mig för att få veta?Finns det mer hälsosamma val av framkallare och fix än standardvalen?

Alla som säljer fotokemikalier till yrkesanvändare - fråga mig inte varför det inte gäller dem som säljer bara till amatörer - är skyldiga att tillhandahålla fullständig dokumentation över hur farliga de olika kemikalierna är, s.k. säkerhetsdatablad.

Du skall alltså kunna få en kopia på detta säkerhetsdatablad, ofta 3-4 sidor, om varje kemikalie du handlar om du ber om det.. förutsatt att du handlar i en yrkesfotobutik.

Det finns hydrokinonfri framkallare för t.ex. fotopapper och det finns luktfria alternativ både av fix och stoppbad.

//Håkan
 
Re: Re: Hur farliga är kemikalierna?

hmoss skrev:

Det finns hydrokinonfri framkallare för t.ex. fotopapper och det finns luktfria alternativ både av fix och stoppbad.

Funkar dessa alternativ lika bra som de vanliga? Funkar de med alla slags fotopapper? Vad heter de?

Det verkar i alla fall finnas utrymme för både barn och mörkrum i vårt hus... :)
 
De kemikalier jag hade i åtanke kommer från Amaloco i Holland. De fungerar alldeles utmärkt, fixet X-89 t.o.m. bättre än det mesta jag provat. Framkallaren som finns är gjort för Multicontrastpapper men fungerar enligt uppgift bra även för graderat papper.

Men det finns troligen liknande alternativ av även andra fabrikat.
 
Tackar ödmjukast för hjälpen. Jag ska genast försöka få tag på amaloco-kemi och papper som passar mig. Jag tänkte börja köra på multikontrast, så det passar mig bra.
 
Kemikalier för fotoarbeten klassas som miljöfarliga och skall ej hällas ut i kommunala avlopp. Kommuners miljö och hälsoskyddskontor kan upplysa om hur tillvaratagning av kemikalierna skall ske.
 
Men det kommer att lukta långt efteråt när du slutat använda rummet,såvida du inte "vädrar ut" kontinuerligt,helst med en "frånfläkt" som jobbar hela tiden när du gör det.
 
kan vara "farliga=JA"

I sin flytande form så innehåller dem olika kemikalierna div,, "farliga ämnen"... Den som undviker direktkontakt med vätskorna, använder tunna handskar och pinsett befinner sig utom den direkta risken. Har själv upptäckt en del hudirritation vid upprepad direktkontakt under kortare tidsförlopp..
Enligt mig så kommer problemet som kan anses vara det farligste vid den mindre kontrollerbara påverkningen nämligen ---via luften!! Många tycks ignorera denna problematik. En medveten kopi,ist/traditionellt arbetande fotograf vet att damm är= fotografens värsta fiende! Fotokemi som torkar i rör på termometrar,klämmor, kranar och kanske i mindre pölar på golv och "skvätt" på väggarna omvandlas lätt till små i luften fria partiklar som lätt dras in i lungorna,,---detta är inte alls bra och är klart värre än dam på neggen!! Detta kan liknas vid att arbeta med lösningsmedel generellt eller också som om man hade etenitplatter på mörkrummsgolvet som man trampar på---och det skulle ju ingen av oss gilla, antar jag..:)..
Mvh Niclas.
 
Senast ändrad:
Om jag då fortsätter min kemikalie-fundering då... hur nödvändig eller bra är t.ex. HCA e.d. om man ska skölja plastpapper (tidsvinsten)? Vad är HCA kemiskt? Och slutligen - Om jag använder HCA eller motsvarande antar jag att även den måste lämnas på en återvinningsstation?

För stoppbadet, finns det någon uppenbar fördel att använda sig av ett "riktigt" stoppbad jämfört med vanlig ättika? Vad är egentligen skillnaden?
 
Vanlig ättika går alldeles utmärkt!
HCA är nog inte fel på plastpapper - jag har en del plastpapper som har gulnade fläckar pga gammalt fix. Så då ångrar man ju naturligtvis att man inte körde med HCA och att man inte köpte en arkivskölj dessutom för riktigt bra sköljning.
 
SadScietist skrev:
Om jag då fortsätter min kemikalie-fundering då... hur nödvändig eller bra är t.ex. HCA e.d. om man ska skölja plastpapper (tidsvinsten)? Vad är HCA kemiskt? Och slutligen - Om jag använder HCA eller motsvarande antar jag att även den måste lämnas på en återvinningsstation?

För stoppbadet, finns det någon uppenbar fördel att använda sig av ett "riktigt" stoppbad jämfört med vanlig ättika? Vad är egentligen skillnaden?

HCA består huvudsakligen av natriumsulfit som omvandlar svårlösliga restprodukter efter fixering till lättlösliga.
Det gör att de lättare sköljs bort.
Du kan blanda en 2%-ig lösning av natriumsulfit för att ersätta HCA.

HCA till plastpapper är inte vad man brukar rekomendera, det förlänger bara våttiden vilket försämrar hållbarheten på bilderna.

Bättre att skölja bra i 3-5 minuter, en så kallade sifon i en större skål räcker bra om man inte belamrar skålen med bilder, och att inte överanvända fixet.
Att skölja länge i en dålig skölj gör ingen nytta.
Det är inte farten på vattnet som spelar roll utan att det hela tiden byts ut.

Max 20-30 18x24 per liter fix och helst två fixbad efter varandra. halva tiden i bad ett och halva i, ja gissa vad.

Stoppbad skall inte vara för surt, 0,7% bad rekommenderas.
Starkare ger för lågt pH (under 4,9) som gör att svårlösliga negativa joner binds till emulsionen och de är svåra att skölja bort.
 
Kanske ett axiom, men även hur ofta och hur intensivt man exponeras för kemikalierna har relevans.

På den tiden jag kopierade så hade jag tillgång till ett riktigt stort fullt utrustat fotolabb med därför avsedd ventilation.

Vi normalt bruk så kände jag aldrig av några större problem, men när jag hade stått flera arbetsdagar i rad och kopierat utställningsbilder så kunde jag må ordentligt dåligt efteråt.
Nu var det i och för sig alltid mycket stora bilder vilket medförde att skålarna hade stora avdunstningsytor och sedan så selentonade jag alltid bilderna, men - ventilationen var också mycket god.

Likaså minns jag när jag under några dagar kopierat ett stort antal färgbilder.
Jag sköljde alltid bilderna överdrivet noga i en stor "riktig" skölj och såg alltid till att inte ha för många bilder i på samma gång och kollade att de inte klibbade i hop. Enda gången jag inte hade hanskar på mig var när jag med fingertopparna plockade upp färdigsköjda bilder ur sköljen.
Någon dag senare så hade jag rödflammiga underarmar ända upp till armbågarna - detta trots att jag använt samma kemikalier och samma teknik problemfritt många gånger tidigare, fast mindre intensivt.

Nu brukar man väl kanske inte ett "hemmalabb" på det sättet, men med tanke på att ventilationen och sköljmöjligheterna riskerar att vara sämre i ett "hemmalabb" så tycker jag att en varning kan vara på sin plats.

Ps. Färgkemikalierna kunde sätta ordentliga fläckar.
 
Tetenal Dokulith

Jag har börjat använda Tetenal Dokulith för pappersframkallning. Egentligen är det väl en filmframkallare men det funkar väldigt bra. Ökar kontrasten en del och ger schyssta mellantoner på Ilford multigrade. Den innehåller inte hydrokinon vad jag kan se. Däremot kaliumhydroxid 0,5-2% och 1.4-Dihydroxybenzol 2-5%. Är det farliga grejor eller har jag lyckats göra mitt mörkrum till en hälsosammare plats?
 
Om man vill slippa hydrokinonet i filmframkallaren kan man ju använda sig av kodaks x-tol filmfrakallare. Den innehåller inget hydrokinon. Har gått över till den nu, funkar perfekt, finkornigt skarpt och fin gråskala.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.