Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

HJÄLP! Har jag fått exponeringskompensationen helt om bakfoten?

Produkter
(logga in för att koppla)

Eeros

Aktiv medlem
Läste en annan tråd där någon frågade om exponering på konserter (dåligt ljus). Då fick han rådet att underexponera genom att pressa en 800-film två steg till 3200. Att man bör kompensera det håller jag med om, och i vissa fall t.o.m. med 2 steg. Men varför underexponera? Har alltid trott att om ljuset inte räcker till, då försöker man fixa till mer ljus, alltså överexponerar man. Och om det är snö o solsken samtidigt (för ljust alltså) då ska man minska på ljuset, alltså underexponerar man. Det är alltså vad jag har trott i typ 15 år minst.

Jag brukar iofs aldrig lyckas med bilder jag över-/underexponerar, så jag prövar det mycket sällan. Kanske orsaken kom fram här! Jag har helt enkelt gjort precis motsatsen till den korrekta exponeringskompensationen! Eller har jag? Förklara någon som kan, lite om hur exponeringskompensationen går till, och åt vilket håll man ska kompensea. Gärna en länk till någon form av minikurs i ämnet, om inte någon passar på att ge en utförlilg genomgång här, i denna tråd.




För säkerhets skull vill jag samtidigt kolla om jag fattat terminologin korrekt.
Underexponering, enligt min upfattning, det är när man:
-Pressar en film genom att ange ett högre ISO-tal än vad filmen egentligen har (säger man att man pressar uppåt eller neråt? Uppåt väl?)
-Anger en kortare slutartid än den som kamerans ljusmätare visar.
-Använder en mindre bländare (större tal t.ex. 22).
-Man kompenserar i exponeringskompensationen(?) så att den visar ett tal mellan -2 och -0.5


Överexponering är naturligtvis det motsatta. Om jag nu har rätt uppfattning om sakerna förstås :D (Inte så himla kul att framstå som en total nolla här, efter 15 års fotograferande. Men vad gör man, man vill ju lära sig och utvecklas...)
Väl mött, nu ska jag ut mitt i natten (härligt snöoväder ute, jag bara måste iväg en stund för att andas in den friska doften av en yrande nordanvind!)






-Eeros
 
Underexponering betyder att man exponerar kortare än den tid som kameran föreslår..bilden blir alltså mörkare än vad den hade varit om kameran hade "fått bestämma"

Underexponera gör man ju när man förväntar sig att bilden blir för ljus annars.


Vid snöbilder brukar man överexponera eftersom kameran tolkar snön som grå och för att kunna få bilden rätt exponerad krävs alltså en överexponering...man använder m.a.o en längre slutartid än vad kameran föreslår.
 
Att man ofta medvetet underexponerar filmen vid konsertfotografering har ingenting med exponeringskompensation att göra.
E-komp... gör man för att kameran luras av motivets karaktär. Om jag exempelvis fotograferar envir skjorta mot vit bakgrund kan jag inte bara följa kamerans exponeringsförslag rakt av, då blir bilden underexponerad eftersom kameran inte har en aning om att hela motivet är vitt, mätaren tror att ”jösses vad mycket ljus det var här då” och minskar ned expoenringen.
Då kör man en exponeringskompensation för att medvetet få en ljusare bild, med vit skjorta.

Att man underexponerar på konserten är för att man vill använda så kort exponeringstid som möjligt. Ljuset är för svagt, kortaste tiden man får kanske är 1/30, då exonerar man medvetet filmen två steg för lite för att få 1/125.


Exponeringskompensationen följer följande regel:
Är motivet ljust ökar du exponeringen, plus alltså.
Är motivet mörkt minskar du exponeringen, minus alltså.

Har ingenting med hur starkt ljuset är utan hur motivet ser ut.


Damn kim, gå och lägg dig... :)
 
Ditt svar kom in medan jag satt och svettades över tangentbordet...

Som det ofta gör, du är blixtrande snabb att svara.
 
den mannen, man blir imponerad över hans snabba och klara svar...

nu går jag och lägger mig i alla fall...
 
Eeros skrev:
Men varför underexponera? Har alltid trott att om ljuset inte räcker till, då försöker man fixa till mer ljus, alltså överexponerar man.

Ett litet klargörande bara: Att exponera filmen anorlunda kan aldrig fixa till mer ljus.

Kamerans ljusmätare mäter ju det befintliga ljuset. Det kan aldrig bli så att ljuset "inte räcker till" (Bortsett från att kameran kanske inte stöder extremt långa slutartider, e.t.c), kameran ställer in exponeringen beroende på ljuset, för att ge en "normalexponering", oavsett hur mycket ljus det är. Om det är väldigt lite ljus så får man mycket långa tider, Men kameran kommer alltid att försöka exponera korrekt.

Exempel:
Du fotar i dagsljus mot en medelgrå fond, utan exponeringskompensation. På bilden blir fonden medelgrå.

Nu går du in i ett mörkt rum, och tar en bild av fonden. Den blir fortfarande medelgrå.

Om du pluskompenserar kommer fonden att bli ljusare än medelgrå, och om du minuskompenserar kommer den att bli mörkare än medelgrå.

Men utan exponeringskompensation kommer kameran alltid att exponera så att medelgrått i verkliga livet blir medelgrått på bilden (Förrutom att kameran kanske inte stöder extremt långa slutartider, e.t.c)
 
När det gäller konsertfoto kan det dessutom vara en bra idé att underexponera 1-1,5 steg, eftersom det ofta handlar om starkt belysta artister mot en mörk bakgrund. Om du inte har spotmätning på kameran (eller "kraftigt" centrumvägd mätning) kommer kameran att luras av den mörka bakgrunden och ge en för lång tid/stor bländare med följden att artisten i strålkastarljuset blir överexponerad. Been there, done that... :)
 
Nu har jag läst samtliga svar och kan konstatera att ingen tagit upp att man vid pressning också måste kompensera för det låga inflödet av ljus i framkallningen.

När du använder din 800 film som en 3200 för att få ner slutartiden, pga det usla ljuset, så måste du kompensera för detta när du framkallar. Antingen om du gör det själv eller om du lämnar in filmen. Annars blir det just enbart underexponerat, det kan man visserligen påstå att det blir iallafall. Du kommer tappa i kontrastomfång när du pressar filmen, det är priset du får betala för en snabbare slutartid.

Vad beträffar det rent språkliga så tror jag att vi i sverige talar om pressning när vi menar att vi nyttjar filmen både uppåt och nedåt på ISO-skalan. I engelskan kallas detta dels för "Push=pressa uppåt" och dels för "Pull=pressa nedåt". När man pressar nedåt så inträffar det motsatta, du får längre slutartider, bilder vars hög och lågdagrar närmar sig varann under förutsättning att du förkortar framkallningstiden en aning.

Så, då var nog hela frågan utredd.....
Lycka till !
 
mipert skrev:
Typisk bild som skulle vinna på exponeringskompensation:


Ok, den vinner på exponeringskompensation, men åt vilket håll kompenserar man? Det var inte många som handgripligen berättade NÄR och HUR man kompenserar. Det räcker inte att tala om att man SKA göra det.




Kan någon berätta exempel på hur ni exponerar i följande situationer och i vilka av följande fall skulle ni använda e-komp, hur, åt vilket håll, hur mycket och varför?

-Plåta människor inomhus och det är mysbelysning som gäller, INGEN blixt (levande ljus + dämpade lampor).

-Plåta människor inomhus och det är mysbelysning som gäller, MED blixt (levande ljus + dämpade lampor).

-Inomhus, människa med mörka kläder, kväll, lysrörsbelysning, blixt(här behöver man väl inte kompensera alls?).

-Kväll, inomhus, människor, blixt, normalbelysning (glödlampor), hemma (vi har trätak, blixten rexlekteras mycket dåligt. Jag har omnibounce).

-Kväll, inomhus, människor, UTAN blixt, normalbelysning (glödlampor), hemma. Kan man ens ta bilder utan blixt nu, utan att människorna blir blurriga, om man även vill ha välbelyst bakgrund (visst går det att ta en skarp bild med stativ och lång exponering, men då blir som sagt människorna inte skarpa).

-Dagsljus och kanske glödlampa om dagsljuset inte räcker till, människor, inomhus, UTAN blixt.

-Dagsljus och kanske glödlampa om dagsljuset inte räcker till, människor, inomhus, MED blixt.

-Utomhus, mörka kläder, skymning.

-Utomhus, mörka kläder (inte många som har vita kläder på vintern numera), skymning, blixt.

-Utomhus, snö, full solsken, mycket mycket ljus, färgglada kläder.

-Utomhus, mycket snö, men inte så mycket sol men andå ljust (inte molnigt grått).


Nu blev det väldigt många olika situationer, men om någon skulle vilja svara på ett par av dem iaf, så skulle jag bli glad.



-Eeros
 
mipert skrev:
...Exponeringskompensationen följer följande regel:
Är motivet ljust ökar du exponeringen, plus alltså.
Är motivet mörkt minskar du exponeringen, minus alltså....

Jag tycker nog att du fick en liten hint om hur du skall göra.

Min exempelbild vinner helt klart på en pluskompensation eftersom den ljusa snö/isytan lurar kameran att underexponera.

Träna, träna, träna. ta bilder och se hur resultatet blev.
 
Eeros skrev:
Ok, den vinner på exponeringskompensation, men åt vilket håll kompenserar man? Det var inte många som handgripligen berättade NÄR och HUR man kompenserar. Det räcker inte att tala om att man SKA göra det.
En bra utgångspunkt tycker jag är att om motivet är mycket ljust (t ex vitt) så överexponerar man, är det mycket mörkt i det (t ex svart) så underexponerar man. Detta för att kompensera för att ljusmätaren "luras" (den strävar efter 18% grått).
-Utomhus, mörka kläder, skymning.
Underexponering.

-Utomhus, snö, full solsken, mycket mycket ljus, färgglada kläder.
Överexponering.

-Utomhus, mycket snö, men inte så mycket sol men andå ljust (inte molnigt grått).
Överexponering.

OBS! De här är bara mina spontana tankar som jag skulle utgå ifrån i nämnda situationer. Eftersom jag fotograferar digitalt så skulle jag alltså starta där, kolla histogrammet och justera tills det ser bra ut.

En annan variant är ju att skaffa en handhållen ljusmätare som mäter infallande ljus.
 
Tänk så här Eero..

Din ljusmätare tänker medelgrått.

Om du då mäter ljuset (oavsett om det är med matrix-, centrumvägd- eller spotmätaren) på ett föremål kommer din kamera tro att ytan är medelgrå (medelton).

Mäter du mot en vit yta och inte kompenserar kommer den på bild att framstå som just grå. Och det är förmodligen inte vad du vill att den ska göra.

Mäter du ljuset på en svart yta och inte kompenserar kommer den på bild också framstå som grå.

För att exponeringen av den svarta ytan ska bli rätt (att svart blir svart och inte grått) måste du därför minska exponeringen , vilket innebär att du minuskompenserar. Kameran släpper här in mindre mängd ljus än vad den hade gjort om du inte hade kompenserat.

För att exponeringen av den vita ytan ska bli korrekt (att vitt blir vitt och inte grått) måste du öka exponeringen , vilket innebär att du pluskompenserar. Kameran släpper här in mer ljus än vad den gjort om du inte hade kompenserat.


Med detta i bakhuvudet är det därför viktigt att känna filmen man använder. Det du bör göra är att ta reda på hur stort tonomfång just den filmen du använder dig av har. Låt säga att den har 4 stegs omfång (från -2 till +2). Håller du din exponering inom detta omfång kommer både skuggor och högdagrar få täckning. 0 motsvarar här medelton, -2 motsvarar i exemplet väldigt mörkt (nästan svart) och +2 motsvarar väldigt ljust (nästan vitt).

Låt säga att du då har ett snömotiv framför dig. Du mäter ljuset mot den reflekterande snön. Kameran tror nu att snön är medelgrå, vilket innebär att bilden kommer att bli underxponerad (alltså mörkare än i verkligheten).

För att bilden ska bli korrekt exponerad väljer du dock att pluskompensera, dvs öka exponeringen (släppa in mer ljus). Med din kunskap om exponeringsomfånget för just den filmen du använder kan du placera snön i den ton du finner lämpligast. Jag nämnde tidigare att +2 kanske motsvarade nästan vitt (men ej utfrätt) för din film. Kanske vill du ändå inte att den vita snön ska bli riktigt så ljus..så du väljer därför att öka exponeringen med +1,5 steg istället för 2 steg. På så sätt kommer bilden att bli rätt exponerad - vit snö kommer att bli vit och inte grå.

Samma förfarande gäller om motivet är väldigt mörkt..fast med den skillnaden att du kanske väljer att kompensera med exempelvis - 1,5 (minus 1,5 steg) istället, dvs du minskar exponeringen.


Sammanfattningsvis:

* Lär känna exponeringsomfånget för just den filmen du använder dig av. Du bör ta reda på när filmen sotar igen i skuggor och när den blir utfrätt i högdagrar.

* Om du mäter mot en yta och inte kompenserar kommer denna att få medelton på bilden.

* Pluskompensera om motivet är mycket ljust.

* Minuskompensera om motivet är väldigt mörkt.
 
Senast ändrad:
En diabild som är för mörk är underexponerad.
En diabild som är för ljus är överexponerad.

Vad som är normalt exponerad och ser bra ut är något som var och en har en föreställning om inuti sitt huvud.

Ofta diskuterar man detaljer som att: De ljusa partierna är lite utfrätta så bilden är överexponerad, kompensera med 1/2 stegs underexponering.
Eller att: De mörka partierna är igengrodda, man ser inga detaljer i skuggorna, kompensera med 1/2 stegs överexponering.

Att mäta ljuset vid svåra ljusförhållanden är knepigt. Hög kontrast i dåligt ljus, blandljus i olika former, lampor och dagsljus, blixt och lysrör, spotlights, det är svåra förhållanden som kräver träning och kunskap.

För att få ett ett litet ansikte som är starkt belyst under en konsert korrekt exponerad så behöver man mäta på ansiktet eller försöka kompensera. För att kunna lita på kamerans mätning så måste man veta att den mäter på ansiktet och inte någon annanstans.

Om pressning: När man pressar en film så menar man att känsligheten höjs. Det innebär INTE att man underexponerar. Man exponerar normalt fast enligt den känslighet (ISO) som man pressar filmen till. Pressningen sker genom att man förlänger framkallningstiden eller höjer temperaturen i badet.

Mitt tips. Pressa så lite som möjligt, använd högkänsliga filmer och bra optik när ljuset är svagt. Ta många bilder.
Hellre några bra bilder bland många "misslyckade" på en opressad film. Det blir oftast bättre så än med många halvdåliga bilder på en pressad film.
En opressad film har MYCKET bättre exponeringstoleran.


/ J O
 
Termen "pressa" innebär att man överframkallar en film, d.v.s. den får ligga längre i framkallningsvätska. Resultatet blir bilder med grövre korn och större kontraster.

Förr hade Kodak referenskort i A4 storlek för ljusmätning. Korten hade den omtalade 18% gråhet som alla ljusmätare eftersträvar att uppnå.
Jag är osäker om korten fortfarande finns i handeln.
Detta innebär inte att du måste hitta mätpunkter som är gråa. Det går utmärkt att välja ut objekt med ganska neutral färgskala och mäta ljuset på dessa. Mäter du t.ex. på ett helt svart föremål
måste du minska exponeringen ca 2-2,5 steg för att objektet skall återges i svart. Låter du exponeringsmätaren bestämma blir bilden grå.
Detsamma gäller om du mäter på en vit yta, men då måste du öka exponeringen 2-2,5 steg så att objektet skall återges vitt och inte grått. Bilder tagna i snö och starkt solljus blir ofta gråa ifall man ej kompenserar för detta.

Istället för att mixtra med kompensationsratten kan det vara vettigare att mäta ljuset på en referenspunkt och ställa om kameran i manuellt läge, alternativ låsa exponeringsmätaren vilket man göra med de lite mer avancerade kamerorna.

Fotograferar man mycket, brukar man kunna uppskatta ganska bra vilken tid/bländare som skall väljas.

/Erik
 
Angående pressning:

Någon skrev att man måste pressframkalla filmen när man pressar den, det stämmer inte. Pressframkallar gör man för att kompensera för underexponeringens kontrastsänkning. Fotar man väldigt kontrastrika motiv (En rockkonsert, t.ex.) så är det inte alltid nödvändigt att pressframkalla, kontrasten är tillräcklig i alla fall p.g.a. det hårda ljuset.
 
mipert skrev:
"mipert skrev:
...Exponeringskompensationen följer följande regel:
Är motivet ljust ökar du exponeringen, plus alltså.
Är motivet mörkt minskar du exponeringen, minus alltså...."

Jag tycker nog att du fick en liten hint om hur du skall göra.

Min exempelbild vinner helt klart på en pluskompensation eftersom den ljusa snö/isytan lurar kameran att underexponera.

Träna, träna, träna. ta bilder och se hur resultatet blev.


Det är precis här jag har tänkt fel. Som jag förstod denna inlägg först var att bilden (snölandskap med en pojke i mörka kläder i mitten) har ett mörkt motiv. För det har den ju, pojken är motivet och landskapet är bakgrunden.

Och ovan säger du att "Är motivet mörkt minskar du exponeringen, minus alltså." Alltså borde din bild underexponeras. Men sen säger du i nästa svar att "Min exempelbild vinner helt klart på en pluskompensation"!!!

Då började jag tänka till att vad i hela världen menar han med ordet motiv egentligen? Det första jag fick lära mig när jag började läsa artiklar och inlägg i denna forum är, att bilden består alltid av två saker: Motivet och bakgrunden. Motivet är den objekt man vill plåta, bakgrunden är all runtikring. Så har jag hela tiden tänkt, när ni har pratat om motiv vid e-kompensation. Att det är endast i detta fall (din bild) pojken som är motivet, och man utgår från den (och struntar i bakgrunden) när ni säger att om motivet(pojken) är mörkt så underexponerar man.

Men nu tror jag att jag hajar vad du menar med motivet: det är alltså hela bilden eller hur? Motivet är inte enbart pojken i din bild, utan även snön, ja hela bilden är motivet.Är jag på rätt spår nu? Inte konstigt isf att det blir feluppfattningar hela tiden. :)





OK, nu har jag tagit till mig att det är pluskompensation som gäller vid ljus motiv och minus när den är mörk. Men det är svårt att ta till sig det, jag får tvinga mig att acceptera det. Det är svårt därför att om vi tänker t.ex. på vad forstheim sa: "För att exponeringen av den vita ytan ska bli korrekt (att vitt blir vitt och inte grått) måste du öka exponeringen , vilket innebär att du pluskompenserar. Kameran släpper här in mer ljus än vad den gjort om du inte hade kompenserat"
Alltså tror kameran att en vit yta (snö) är grå?

Men vilken behöver längst exponering, en svart, en grå eller en vit yta? Jo, svart behöver naturligtvis den längsta exponeringen, och eftersom grått är en blandning av svart och vitt, så borde grått behöva nästlängst exponering och vitt kortast.
Om nu kameran tror att den vita snön är grå, då borde den ju ställa in exponeringen på en längre tid än för vitt, för vitt behövde ju den kortaste exponeringen. Och om en vit yta belyses längre än vad som är tänkt för vitt, då blir ju bilden utfrätt, överexponerat. Alltså borde bilden bli utfrätt redan utan e-kompensation om det är så som du påstår, att kameran tror att en vit yta är grå!

Och tvärtom blir ju en svart yta underexponerad, om kameran tror att ytan är grå. Helt enkelt därför att om den tror att ytan är grå, då behövs ju inte en lika lång exponering som vid svart yta (som den egentligen är, men kameran förstår det inte). Därför exponerar kameran enligt en grå bild -> för kort exponering -> bilden blir underexponerad -> kompensera genom att öka, alltså plus. Så har jag alltid tänkt, och det är väldigt svårt att förstå VARFÖR det inte är så. För uppenbarligen har jag tänkt fel, ni har ju övertygat mig här att plus komp. vid ljust och minus komp. vid mörkt.

Är det någon som kan förklara vad det är som felar i min tidigare tankegång (alltså VAR tänkte jag fel och VARFÖR tänkte jag fel). Min tidigare förklaring låter mer logisk för mitt öra, det nya rådet som ni gav mig, det låter mera som hokus pokus. Jag litar på att det är rätt, men det är ändå hokus pokus för mig. Ännu. Tills någon kan precist föklara det hela för mig :)



-Eeros
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.